                       _    __            ___
                      | |  / /___ _____  / (_)___ _____ _
                      | | / / __ `/ __ \/ / / __ `/ __ `/
                      | |/ / /_/ / / / / / / /_/ / /_/ /
                      |___/\__,_/_/ /_/_/_/\__, /\__,_/
                                          /____/
             _____ __   _   _ __
            / ___// /__(_)_(_) /__________ _____ ___  ____ ___  ____ _
            \__ \/ //_/ __ \/ __/ ___/ __ `/ __ `__ \/ __ `__ \/ __ `/
           ___/ / ,< / /_/ / /_(__  ) /_/ / / / / / / / / / / / /_/ /
          /____/_/|_|\____/\__/____/\__,_/_/ /_/ /_/_/ /_/ /_/\__,_/

                __  __                __
               / / / /___  ____ _____/ /___  ____ ___  ____ ______
              / / / / __ \/ __ `/ __  / __ \/ __ `__ \/ __ `/ ___/
             / /_/ / / / / /_/ / /_/ / /_/ / / / / / / /_/ / /
             \____/_/ /_/\__, /\__,_/\____/_/ /_/ /_/\__,_/_/
                        /____/

               VANLIGA SKTSAMMA UNGDOMAR NUMMER 7, JANUARI 1999

             .. e-zinet fr oss som r Patrick Polly VARJE dag! ..


Antal prenumeranter
-=================-

283


Officiell epostadress till VSU-redaktionen
-========================================-

harnhammar@yahoo.com

(Skriv till denna adress om ni tycker ngot om innehllet, om ni vill vara
med och skriva, eller om ni vill prenumerera/sga upp prenumerationen p vr
rackarns mailinglista. Alla mail lses n s lnge av en mnniska, eftersom
jag inte har kodat ngon automatisk prenumerationsgrej.)


Ladda ner gamla nummer av VSU
-===========================-

http://c5.hakker.com/magazines/
http://hem2.passagen.se/k3wl/
http://www.geocities.com/Baja/1156/ezines/
.. och sdr en 10 andra websidor dr ute p Informationsmotorvgen.


Innehllsfrteckning
-==================-

( 1) LEDARE
( 2) FRORTSHYMN
( 3) LADDA NER SVENSKA ZINES
( 4) INTRODUKTION TILL AXE
( 5) HACK-HAIKU
( 6) 37337 D00DZ WITH KARDZ: ATT SOCIALINGENJRA PIZZERIOR
( 7) NYFIKEN P: TEXTVENTYRSSCENEN
( 8) REALITY CHECK
( 9) OSUNT FRNUFT
(10) NYHETER FRN VERKLIGHETEN
(11) NYFIKEN P: DEMOSCENEN


Medverkande skribenter i detta nummer
-===================================-

Ulf, Panik och apz


ASCII-logga lngst upp
-====================-

Gjord i CGI-skriptet "Figlet"


ASCII-logga lngst ner
-====================-

Ritad av Panik


------------------------------------------------------------------------------


LEDARE
-====-


Hej igen! Vi r tillbaka med ett sjunde nummer av zinet som r den svenska
hackerscenens svar p Arne Anka, det kompetenta och objektorienterade zinet
som vi plgar kalla "Vanliga Sktsamma Ungdomar" (VSU).

Jag har sett filmen "Fucking ml" sedan sist! Precis som VSU handlar den om
utanfrskap och vikten av att hitta sig sjlv och att hitta fram till ett
socialt sammanhang. Den rekommenderas varmt.

Ngon mnad senare lste jag Douglas Couplands bok "Microslavar", och insg
att jag tycker att programmering r ngot vackert och att det sociala
sammanhang som jag knner mig mest delaktig i r ngot slags vrldsomspnnande
nrdkultur. S jag vill bara bertta fr alla ntverkshackare, phone phreaks,
hgskolehackare p Free Software Foundation eller Lysator, Linux-mnniskor,
FAQ-frfattare, zinesskribenter, Usenet/Fidonet-debattrer, demogrupper,
dagboksfrfattare o s v dr ute att jag tycker mycket om er. Lyssna inte nr
folk sger att ni r tntar som sitter framfr datorn flera timmar om dagen
utan att tjna pengar p det. De har fel. Ni gr ngot tufft, och jag tycker
att det r bra att ni gr det.

nnu mer kulturell konsumtion: Jag har kpt Suicides debut-CD "Suicide", och
den knns nnu mer VSU-lik n Soft Cell som jag har skrivit om tidigare.
Suicide var ett syntband som kom fram i samband med den amerikanska
punkrrelsen (som var mer konstnrlig och mindre vldsam n den engelska
punkrrelsen) i New York i slutet p sjuttiotalet. Deras kombination av
storstad, teknik och mani knns vldigt VSU. Kp den skivan, om ni vill ha
lmplig musik att lyssna p nr ni lser varje nytt VSU-nummer i
favoritftljen hemma.

Det hr sjunde numret innehller studiebesk p textventyrsscenen och p
demoscenen. Allas vr favorit bland paranoida alienmonster frn frorten,
Panik, rapporterar terigen frn verkligheten. Frutom det har jag med ett
till av mina typiska phopp p Medelsvensson, men detta kommer att bli den
sista sdana artikeln p ett bra tag, eftersom det mnet brjar knnas hemskt
uttjatat hr i VSU. Dessutom har vi med en introduktion till AXE, fr alla
priikers dr ute i vrt avlnga och alldeles fr lagoma land.

Pappersutgvan av VSU, VSU#5.5, slde bra vilket ju r roligt. Just nu kan jag
inte slja fler nummer, men jag ska frska skaffa fram ngra till s att de
som vill ga ett styck VSU#5.5 ska f sin kraftfulla och objektorienterade
nskan uppfylld. Vi har ocks varit med i Flashback, fr andra gngen! Eller
rttare sagt, den hr gngen tog Jan och hans 0nda kumpaner med oss p sin
lista ver svenska nyhetsbrev/e-zines. Sedan vi kom med dr har det ramlat in
en massa nya prenumeranter, vilket ocks r kul.


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


FRORTSHYMN
-=========-


Stockholmsverkligheten tycker Skalman r brutal,
stndigt vervakad frn snutens ledningscentral.
Konstapeln lskar gngvldtkter och gatubrk,
griskuken fr resning nr ben krossas med en pk.
Men ute i frorten finns det inga kamerooor,
vra liv passerar utan att ngon jvel glor.
Betonghusens barn vxer upp och blir stora,
deras blod r redan smittat fr mamma var en hora.
Smrtan tar ver kroppen medans de tynar bort,
efter utdraget lidande blev livscykeln rtt kort.


// pan00k


------------------------------------------------------------------------------


LADDA NER SVENSKA ZINES
-=====================-


Jag har inte skrivit ngon genomgng av den svenska zinesscenen till det hr
numret av VSU. Ngra nya zines har startat, och ngra av de gamla har kommit
ut med fler nummer. Det svenska zineslager p ntet som r bst just nu r
Mr. Headaches zinessida p http://www.geocities.com/Baja/1156/ezines/ .. Dr
kan man ladda ner nstan alla de svenska zines som finns utgivna.

Vanliga Svenska Priikers' websida finns numera p en attans adress som lyder
som fljer:  http://members.xoom.com/VSP_/


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


INTRODUKTION TILL AXE
-===================-


AXE r ett programminnesstyrt telefonstationssystem (SPC-teknik). Systemet
bestr av tv delar, kopplingsdelen APT och styrdelen APZ. Maskinvaran i AXE
r uppbyggd p fljande stt:

Ett antal kretskort r placerade i magasin av vilka ett eller flera bildar en
EM (Extension module = Utkningsmodul). Hgst 16 EM ingr i en grupp som
normalt styrs av en RP (Regional Processor). Fr att undvika driftstrningar
vid fel i RP r dessa dubblerade. CP (Central Processor) slutligen, som ocks
den r dubblerad, leder och frdelar arbetet mellan de olika RP.

AXE-systemet r uppbyggt p en funktionell struktur. P de olika
funktionsniverna talar vi om system, delsystem, funktionsblock och
funktionsenheter. Funktionsblocket r den viktigaste hanteringsenheten. Den
bestr ofta av maskinvara, regional programvara och central programvara, men
kan ven best av endast programvara.

AXE bestr som bekant av tv system, kopplingssystemet APT och
databehandlingssystemet APZ. Kopplingssystemet APT bestr av sju delsystem:
Abonnentdelen SSS, signaleringsdelen TSS, gruppvljardelen GSS,
trafikstyrdelen TCS, debiteringsdelen CHS, drift- och underhllsdelen OMS samt
delsystemet fr tjnster SUS.

Databehandlingssystemet APZ bestr av fyra delar: Det regionala
processordelsystemet RPS, det centrala processordelsystemet CPS, in- och
utmatningssystemet IOS samt underhllsdelsystemet MAS.

Ett funktionsblock kan best av tre olika typer av funktionsenheter, CP
(Central processor)-program, RP (Regional Processor)-program samt maskinvara.
Samarbetet mellan funktionsblocket kan delas upp i fysikaliskt och
funktionellt samarbete. Det fysikaliska samarbetet utfrs av maskinvaran och
det funktionella av den centrala programvaran. Hanteringen av parallella
processer fr mnga individer (abonnenter) skts dels av programvara, som r
gemensam fr mnga individer, dels av maskinvara, som r unik fr varje
individ.

Hr fljer en beskrivning av AXE:s system och delsystem samt detaljerad
beteckning ver AXE:s tv funktionsblock.


1.      Allmnt

CP      Central processor
EM      Utkningsmodul (Extension Module)
FE      Funktionsenhet
FB      Funktionsblock
RP      Regional processor
SPC     Programminnesstyrning (Stored Program Control)


2.      System och delsystem

APT     Kopplingssystem

SSS     Abonnentdel             Subscriber Switching Subsystem
GSS-D   Gruppvljardel          Digital Group Switching Subsystem
TSS     Signaleringsdel         Trunk and Signalling Subsystem
TCS     Trafikstyrdel           Traffic Control Subsystem
CHS     Debiteringsdel          Charging Subsystem
OMS     Drift- & Underhllsdel  Operation and Maintenance Subsystem
SUS     Abonnenttjnstdel       Subscriber Services Subsystem

APZ     Databehandlingssystem

CPS     Centralt processorsystem        Central Processor Subsystem
RPS     Regionalt processorsystem       Regional Processor Subsystem
IOS     In- och utmatningssystem        Input/Output Subsystem
MAS     Underhllssystem                Maintenance Subsystem


3.      APT-systemets funktionsblock

Funktionsblocken betecknas med tv bokstver medan tillgg av en tredje
bokstav, C (Circuit), D (Device) eller N (Network), betecknar
funktionsblockets maskinvara.

Delsystem SSS

LI      Abonnentlinjefunktion                   Subscriber Line functions
SS      Abonnentvljarfunktion                  Subscriber Switching functions
AJ      Snrlinjefunktion A-sida                A-Junctor functions
BJ      Snrlinjefunktion B-sida                B-Junctor functions
KR      Tonvalsmottagningsfunktion              Key-set code Reception
PCDS    Pulskodmodulator                        Pulse Code modulation Device
BL      Anslutning fr strre abonnentvxlar    Bothway Line
SE      Speciell abonnentutrustningsfunktion    Special subscribers Equipment

Delsystem GSS-D

GS-D    Gruppvljare                    Group Switching network 
NS      Vljarntsynkronisering         Network Syncronization (NSD)
MJ      Pkoppling t ex Trepart         Multi Junction (MJ)

Delsystem TSS

AS      Extra funktioner, talmaskin             Auxiliary Services (ASD)
OT      Utgende verdrag                       Outgoing Trunk functions (OTC)
IT      Inkommande verdrag                     Incoming Trunk funcions (ITC)
PCDT    Pulskodmodulator                        Pulse Code modulation Device
BT      Dubbelriktad digital frbindelse        Bothway trunk (ETCA)
CR      Kodmottagare                            Code Reception (CRD)
CS      Kodsndare                              Code Sending (CSD)

Delsystem TCS

CL      Samtalsvervakning              Call supervision
DA      Sifferanalys                    Digit Analysis
RA      Viaval                          Route Analysis
RE      Registerfunktioner              Register functions
SC      Abonnentkategorisering          Subscriber Category analysis

Delsystem CHS

CA      Debiteringsanalys               Charging Analysis
MP      Taxepulsgivning                 Metering Pulse generation
MR      Mtaravlsning                  Meter Reading
PD      Distribution av samtals-        Pulse Distribution
        mtarpulser, samt samtalsmtare
CDR     Registrering av samtalsdata     Charging Data Registration

Delsystem OMS bestr av ett 40-tal funktionsblock.

Delsystem SUS

ADI     Kortnummer                      Abbreviated Dialling
MCT     Fngning                        Malicious Call Tracing
SUC     Abonnentstyrda funktioner       Subscriber Control
AAC     Vckning                        Automatic Alarm Call
SCR     Mottagning av servicekod        Service Code Reception


4.      Styrsystemet APZ

CPS

CPS (Central Processor Subsystem) omfattar den centrala styrfunktionen.
Maskinvaran r den centrala processorn, och programvaran bestr av sdana
program som fordras fr att hlla den igng. Liksom betrffande RPS tillhr
emellertid programmen som styr APT inte CPS utan funktionsblock inom APT.

RPS

Detta delsystem (Regional Processor Subsystem) omfattar funktionerna fr den
regionala styrningen. Det har allts bl a som maskinvara de regionala
processorerna och som programvara de program som krvs fr att driva dessa. I
RPS ingr dremot inte RP-programmen fr styrning av maskinvara som tillhr
APT. Dessa program ingr istllet i funktionsblock inom APT.

IOS

Detta delsystem (Input/Output Subsystem) omfattar kommunikationsfunktionerna
fr samarbetet mellan AXE och stationspersonalen. I IOS ingr skrivmaskiner,
bildskrmar, kassettbandspelare och det som krvs fr att styra dessa.

MAS

MAS (Maintenance Subsystem) omfattar underhllsfunktionerna fr APZ, dvs
funktioner fr felskning och felavhjlpning. Delsystemet bestr nstan helt
av programvara. MAS kan delvis tyckas kollidera med delsystemet OMS, eftersom
det borde rcka med ett delsystem fr underhll. Men vi mste komma ihg att
APT och APZ ska kunna fungera oberoende av varandra, och det r drfr APT:s
underhll ligger i OMS och APZ:s i MAS.


// apz (apz@home.se)


------------------------------------------------------------------------------


HACK-HAIKU
-========-


IP-spoofen snds
busigt flaggvrngande pigg
rlogin ppnas


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


37337 D00DZ WITH KARDZ: ATT SOCIALINGENJRA PIZZERIOR
-===================================================-


DUM JVLA DISCLAIMER:
Den hr tidskriften anses av mnga vara inriktad p ironisk humor. Drmed s
r det hr ett stort jvla skmt och fr ej utnyttjas av onda haxx0rkraxx0rz i
frorten.


God morgon, barn. I dagens lektion skall jag ge er en liten introduktion i
exploitandet av pizzeriagare i syfte att tillfrskansa er kreditkortsnummer.
Detta dokument fddes efter en incident nr jag var hos ett annat objekt, en
s kallad vn (d.v.s. en till desillusionerad jvel som lter mig ta upp all
hans mat) och ville ha kreditkortsnummer fr att carda lite Gorby's frn NK
eftersom jag redan hade tmt det stackars objektets frys p liknande varor.

Det frsta steget r att lokalisera lmpliga ml fr er attack. Detta grs
lmpligen genom ett vlriktat samtal gentemot Felia Nummerupplysning, en
telefontjnst som finns tillgnglig fr alla hjrnsubstansexploitare dr ute.

Ditt uppdrag i detta skede r att frga efter nummer samt adress till ett
antal pizzerior inom ett visst omrde.

Anteckna dessa.

Nu r det dags att frbereda ett litet "tal" fr er som inte har hunnit bli
slipade socialingenjrer p.g.a. att ni har slngt bort er usla tid p
skolstudier (d.v.s. inprogrammerandet av lgner prntade i samlingar av
papper, s kallade skolbcker) eller liknande ofog.

Jag bifogar ett exempel hr nedan:

"Goddag, det hr r Johan Kronholm frn Storstockholms Ekonomirotel. (1) Vi
har ftt in en anmlan (2) frn ert kreditbolag angende ett antal ogiltiga
transaktioner och misstnker att er inrttning utnyttjas (3) fr
kreditkortsbedrgerier. Det skulle hjlpa oss i vr utredning om vi kunde
erhlla ett utdrag av de tio senaste kreditkortskpen."

Fr att frst hur exploitkoden funkar s mste vi se hur det tilltnkta
offret reagerar p olika kommandon i scriptet. Hr kommer en kort
sammanfattning av tankarna som triggas:

(1) r han den han utger sig att vara? (Negativ tanke. Mste bytas ut,
fortstt manglet.)
(2) Problem. (Neutral tanke. Nu vill han veta mer fr att kunna lsa
problemet. Lyssnar.)
(3) Ngon utnyttjar mig. (Positiv tanke. Vcker bitterhet mot den som har
utnyttjat objektet. Gr objektet samarbetsvilligt. Han vill hjlpa till med
att f tag i den skyldige.)

De hr tre punkterna r rtt sjlvfrklarande. Nu till sjlva samtalet. Om du
r en liten finnig joysticksvarelse frn villaomrdet med extremt instabil
rst s kan du lika vl slnga in handduken fr du r inte vrd skit, annars
fortstt.

Ring numret verst i listan. Ifall objektet i andra nden av telefonledningen
verkar vara av utlndsk hrbrd s r detta ett gott tecken, annars avbryt.
Detta p.g.a. det mrkliga stt Svenssons fungerar p. De tror blint p lgner
frn politiker och liknande mindre trovrdiga grupper medan de r extremt
misstnksamma mot resten av vrlden. Dessutom s r objekt av utlndsk hrbrd
mer patriotiska gentemot sin inrttning, samt kan ofta ha ett hetare
temperament.

Om objektet verkar exploitbart s skall du kra scriptet p det genom att
pipea det genom stmbanden vidare in i luren och sedan objektets
audiointagningsport (Behvs inget login eller password!). Nr scriptet vl r
krt s skall du uppmrksamma objektets reaktion och svara p eventuella
frgor. Om du r dum s misslyckas du, men misstrsta icke, du har fortfarande
en massa nummer kvar. Du kan ta och upprepa valfri sektion av scriptet. Ditt
ml r att objektet skall hmta sina fina utdrag och spy ut infot via
telefonlinjen. Dessvrre s finns det endast kortnummer samt namnteckning p
karbonkopiorna men nr du vl har ett namn och kortnummer s kommer Felias
ondskefulla telefontjnst in igen. Det r de som sitter p all info i hela
samhllet och de kan drfr korskoppla namn med adresser och telefonnummer (de
vet ven exakt var varje medborgare befinner sig hela tiden men det nekar de
till).

Frhoppningsvis s skall du ha ditt kreditkortsnummer, namn och adress nu.
Detta r sedermera inte en srskilt effektiv modus operandi fr att
tillfrskansa sig kreditkortsinformation utan snarare en introduktion i hur
man lgger upp sina exploits.


// 9/\N|K20n


------------------------------------------------------------------------------


NYFIKEN P: TEXTVENTYRSSCENEN
-============================-


"You are standing at the end of a road before a small brick building. Around
you is a forest. A small stream flows out of the building and down a gully."

- inledningen till Adventure (Colossal Cave)


Ett av mina intressen hr i livet r att flja med i olika s k "scener" eller
virtuella samhllen ute p ntet. Dessa scener gr ut p att mnniskor samlas
p ntet och skapar olika saker med datorer, och sedan publiceras och sprids
deras verk fritt. Det handlar om teknik, kreativitet, subkulturer (med egna
vrderingar, egna frebilder och varsin egen historieskrivning fr varje
scen), publicering (basunera ut din rst och dina vrderingar, och knn
egokicken nr du fr mail frn folk i andra lnder som tyckte om ditt demo
eller din exploit eller vad du nu har publicerat), och rebeller (som vljer
att vnda ryggen till kapitalismen genom att ge bort sina alster gratis) i en
enda hrlig blandning.

En sdan scen, som kanske inte r lika knd som andra scener som demoscenen
eller ntverkshackarscenen, r textventyrsscenen. Den ska jag beskriva nu.

Lt oss frst g tillbaks ngra decennier fr en kort historik. r 1973
uppstod en helt ny typ av datorspel: textventyret. Dessa spel bestod bara av
text: datorn beskrev spelarens omgivning med text, och spelaren rrde sig i
omgivningen och pverkade den genom att skriva in kommandon p enkel engelska.
Spelen berttade historier och innehll intellektuellt problemlsande, p ett
helt annat stt n vanliga grafiska spel. Mnga ventyrsspelare har slitit
sitt hr i frtvivlan ver ngot knivigt problem som de inte alls kan begripa
sig p.

Det allra frsta ventyrsspelet var Adventure (Colossal Cave) av Will Crowther
och Don Woods. Crowther var fr vrigt grottforskare, och den grotta som
utforskas i spelet har en verklig frebild i Kentucky i USA. Detta spel spreds
fritt p stora magnetbandsrullar, som fr vrigt de flesta program gjorde p
den hr tiden.

Lite senare brjade ett gng amerikanska studenter skriva ett liknande spel,
"Dungeon", som ocks spreds fritt och som ocks blev en stor succ. Nr dessa
gick ut skolan i brjan av 80-talet startade de fretaget Infocom (namnet r
allmnt vagt, eftersom de inte riktigt visste vad fr typ av program de skulle
gra t sitt fretag). Efter ett tag kom de p att de kunde gra om sitt gamla
"Dungeon"-spel frn universitetets stordatorer och slja det fr olika
hemdatorer och persondatorer under det nya namnet "Zork".

Frst delade de upp "Dungeon" i tre olika spel, men det blev fortfarande fr
stort fr att f plats i den tidens hemdatorer. Drfr kom de p den
intelligenta idn att konstruera en s k virtuell maskin, Z-maskinen, som hade
en instruktionsuppsttning som var speciellt anpassad fr att spela
textventyrsspel. De kompilerade sedan spelen "Zork 1-3" s att de bestod av
Z-maskinskod, och sedan utvecklade de fr varje datormodell som var populr
vid denna tid en Z-maskinstolk som var ett program som frstod och kunde kra
Z-maskinskod. (Denna tanke med virtuella maskiner kom igen fr ngra r sedan,
med programmeringssprket Java.) P detta stt fick spelen plats i ganska
begrnsade gamla 80-talsdatorer, och det blev dessutom mycket lttare fr dem
att porta spel till nya plattformar n vad det var fr andra fretag. De
behvde ju bara skriva om tolkprogrammet s att det fungerade p en ny dator,
och sedan kunde detta tolkprogram kra alla tillgngliga spel som fanns fr
Z-maskinen.

Infocom gjorde stor succ med Zork-serien, och gav ut mnga fler
textventyrsspel under 80-talet, som Trinity och Planetfall. De gjorde inte
bara spel som tillhrde genren fantasy (som textventyrsspelen hittills hade
gjort), utan gav sig ven p genrer som deckare, skrck, humor, romantik,
science fiction, spionhistorier m m. Andra producenter som brukar rknas som
bra men inte lika lysande som Infocom var exempelvis Level 9 och Scott Adams.
Efter mnga guldr p 80-talet blev dock trycket frn Sierras grafiska
ventyrsspel vermktigt, och 1989 kptes Infocom upp av Activision och en era
var ver.

Efter ngra mrka r dr det inte hnde mycket p textventyrsfronten brjade
en grupp mnniskor p Internet, InfoTaskForce, att disassemblera och reverse-
engineera den gamla Z-maskinen. Det kom nya tolkar som hette saker som ZIP och
Frotz, som kunde spela de gamla Infocom-spelen p nya moderna datorer. Dessa
tolkar spreds fritt p Internet.

Senare gjorde en engelsman vid namn Graham Nelson kompilatorn Inform, som lt
folk skriva nya ventyrsspel i det nya programmeringssprket Inform, som sedan
kompileras till Z-maskinsformatet. Allts kunde man nu spela de nya spelen i
samma tolkprogram som man spelade de gamla Infocom-spelen i. ven andra sprk,
exempelvis TADS, och tolkar fr dessa utvecklades. Alla dessa nya kompilatorer
och tolkar spreds fritt p Internet.

Nu kom skrivandet av textventyr (eller "interactive fiction", interaktiv
sknlitteratur, som de hr mnniskorna sjlva vill kalla det) igng igen - men
den hr gngen gavs inte spelen ut av ngra fretag, utan spelen spreds fritt
p ntet p en passionerad amatrniv! Ngra nya spelmakare som speciellt har
utmrkt sig r den ovan nmnde Graham Nelson och Andrew Plotkin. Efter ett tag
startades ven en textventyrstvling ver Internet, som gjorde sitt till fr
att f denna scen att blomma upp. 1998 arrangerades denna tvling fr fjrde
ret i rad.

Frutom FTP-arkiv och nyhetsgrupper p Usenet har den hr scenen ven en del
spelrecensionssidor och e-zines som man kan lsa.

Eftersom den hr scenen r till fr folk som tycker om att glo p skrmar som
det bara str text p har den en lite annorlunda stmning. Folk har en strre
humanistisk bildning n vad folk har i andra scener, samtidigt som de
fortfarande r datornrdar. Nr man lser nyhetsgrupper fr textventyrare
blandas tekniska samtal om Z-maskinstolkar och Inform-programmering med mer
litterra diskussioner om vissa ider i ngot spel och vilka romaner som
upphovsmannen kan ha ftt inspiration ifrn. Den hr tvrvetenskapliga knslan
i den hr scenen tycker jag om.


ETT URVAL AV LNKAR TILL TEXTVENTYRSSCENEN


* ARKIVET

ftp://ftp.gmd.de/if-archive/
http://www.nic.funet.fi/pub/misc/if-archive/

I det hr FTP-arkivet lagras i stort sett allt material som den hr scenen
producerar: spel, tolkprogram, kompilatorer, e-zines och mycket annat.
ftp.gmd.de r huvudsiten, men det finns mirrorsiter av den p flera olika
stllen. www.nic.funet.fi r den mirrorsite som ligger nrmast oss skandinaver
men den har i skrivande stund inte uppdaterats p lnge.

Nr man har hittat fram till en intressant katalog i detta arkiv brjar man
med att klicka p filen "Index" fr att ladda ner beskrivningar ver denna
katalogs olika filer.

Ngra speciellt intressanta kataloger i detta arkiv:

infocom/interpreters/frotz/
infocom/interpreters/zip/

(Tolkprogram fr Z-maskinen. Finns till alla mjliga maskiner: frutom de
vanliga Windows, DOS, Macintosh och UNIX finns dessa program portade till
handdatorsystem som Windows CE och Psion och gamla 8-bitsdatorer m m.)

games/zcode/

(Textventyrsspel i Z-maskinsformat. Heter istllet games/infocom/ p vissa
dligt uppdaterade mirrorsiter.)

programming/tads/executables/

(Tolkprogram fr TADS.)

games/tads/

(Textventyrsspel fr TADS.)


* NYHETSGRUPPER P USENET NEWS

rec.games.int-fiction
rec.arts.int-fiction

(Hr pgr en stndig diskussion runt dessa spel. games-gruppen r mest till
fr folk som vill spela spelen, medan arts-gruppen r mer till fr de som vill
skriva egna spel.)


* TEXTVENTYRSTVLINGENS OFFICIELLA WEBSIDA

http://www.ifcompetition.org/


* TV STORA E-ZINES FRN DENNA SCEN

http://welcome.to/spag
http://www.xyzzynews.com/

(SPAG publicerar recensioner av textventyrsspel, och r drfr ett bra stlle
att f tips om vilka spel man ska ladda ner. XYZZYnews har ven andra typer av
texter n recensioner.)


* EN BRA NYHETSSIDA FRN DENNA SCEN

http://interactfiction.miningco.com/


// Ulf of VSU (med sm inslag ur tidigare texter om detta, som jag skrev fr
Tekno och Flashback News Agency)


------------------------------------------------------------------------------


REALITY CHECK
-===========-


terigen s gnller svenska folket om hga arbetslsheter ute i landet;
"Samhllet r hemskt! Det finns inga arbetsgivare som vill ge mig jobb
eftersom det str i mina papper att jag sket i skolan och sniffade lim hela
dagarna!"

Men som vanligt har landets defekatfrtrande ledning lyckats sopa problemet
under mattan: Vi skickar ungdjvlarna till Kunskapslyftet och lter dem kolla
porr p internet hela dagarna s gr vi om dem frn arbetslsa till
"studerande".

Herr Svensson blir naturligtvis jvligt impad av att den sociopatdemokratiska
regeringen helt pltsligt har trollat bort all arbetslshet likt en arbetarln
frsvinner efter skatt.

Herr Svensson inser nu s jvla bra de sociopatdemokratiska iderna r fr det
svenska samhllet och bestmmer nu att han aldrig mer skall rsta p ngot
annat parti. Dessutom s knner han sig speciell nr han stndigt blir mentalt
analpenetrerad nr han sitter frslad framfr TVn och insuper Per Granssons
viktiga tal och frklaringar om varfr det r skadligt fr Herr Svensson att
f behlla sina pengar.

Det vore ju frfrligt om Herr Svensson skulle lgga pengarna p diverse
skadliga njen hr i samhllet ssom prostituerade: Vad skulle Fru Svensson
sga?

Egentligen s bryr sig inte politikerna ett skit om Fru Svensson utan r mer
intresserade av att ngon cklig arbetarpenis inte har varit inne i samma hl
dr de sedan frdriver tiden med att skjuta in sina frkrympta
fortplantningsorgan p kvllen, berusade av lycka efter sina orgier av
avfringsbufer och lderpiskor.

Sedan mste ju Herr Svensson frst att alkohol inte r bra fr honom, och
sedermera hjer vi alkoholskatterna till skyarna. Skit samma. De som har ngon
som helst jvla koll p samhllet frstr att svaret p alla dessa begr r
copperbars, rastrar och en jvla massa kokain. Och knark r det minsann ingen
skatt p - Winners don't lose drugs.


// 94N3333/<


------------------------------------------------------------------------------


OSUNT FRNUFT
-===========-


Ibland gr vi VSU:are ut p stadens gator och torg som vanliga friska
mnniskor. Det krver att vi ger fan i de hallucinogena svamparna ett tag, och
att vi istllet snllt tar dagens dos av metadon, fr att ndtorftigt frska
dlja vra hemska skador och ltsas vara som de friska.

VSU:s grymme ligaledare, hjrnan i gnget, hller strngt efter den 0nda
VSU-redaktionen i den gra och dystra Stockholmsfrorten. Vi mste ju gra
"rtt fr oss", och upprtthlla NOLLTOLERANSEN mot alla yuppiesvin p
Interntet. Ord till de militanta veganerna frresten - epostbombning av KI r
ju precis sdant som man ska ha Internet till (fast det dr med att sy igen
gonen p sm gulliga kattungar var ju iofs en extremt 0nd id, s maximal
respekt till KI-possen fr detta).

Precis som man d och d mste stda bort damm frn sin lgenhet mste man
stda bort lite ytliga mnniskor frn samhllet d och d. Det r oerhrt
viktigt att hlla efter stammen av yuppies, precis som man gr med rdjur, och
avliva en del nr de blir fr mnga. Nr kostymen gr p gr vettet ut, som vi
brukar sga. Man sitter fast i fast anstllning.

Kom igen allihopa, och sjung med i refrngen: "No, you won't fool the children
of the revolution / No, you won't fool the children of the revolution..."

Vi har en enormt krleksfull lga inom oss fr vr egen variant av andlighet,
dr vi ohmmat tillber de fyra heliga 'H'-na: Hampa, Horor och Hacking i
H0lland!! Det avvikande r alltid bttre n det anpassade. Trots detta mste
vi tyvrr erknna att faktiskt ingen VSU-skribent har haft sex med HIV-mannen
n.

Konsekvens r en trevlig egenskap. Exempelvis tycker vi att det r aningen
lustigt att den s k "anarkisttidningen" Yelah p Internet dels gr sina
websidor i diverse kommersiella datorprogram frn amerikanska storfretag, och
dels har medarbetare som tar emot ansenliga mngder kuk p Eric$$on. Varken
Eric$$on eller Micro$lut knns ju s dr riktigt anarkistiska - snarare tycker
jag att det finns en tydlig motsttning mellan de ideal som storfretagen str
fr och de ideal som gller inom anarkismen. Jag tycker att man br ta sina
politiska sikter p allvar och lta dessa sikter pverka hela ens liv, och
allts inte bara vara hobbyanarkist ngon gng ibland nr man inte r upptagen
av de fina bjudningarna och av golfklubben. Om man knner fr att fortstta
skriva fast man har slt sig till storfretagen kan man kanske istllet skriva
en spalt om trdgrdssktsel fr ngon officiell KDS-blaska. KDS gr ju ihop
mycket bttre med Eric$$on n vad anarkism gr.

Du r en frvaringsbox. Ni vet de dr rackarns boxarna som brukar finnas p
tgstationer nr man r ute och reser (typ till H0lland), som man lgger in
sina sm godelar i och offrar $pengar$ till fr att man ska slippa bra
omkring p dem. Du r likadan! Dina enda egenskaper r att du ger (a) pengar
och (b) prylar. Du r ett dtt ting som lagrar andra dda ting. Det vi talar
om hr r Eric$$on- och Telia-mnniskor som medvetet valt bort alla sikter,
ideologier och knslor fr att de skulle ha varit i vgen fr deras karrir.

Skda de fanatiska sektmedlemmarna i Scientologikyrkan eller p Ericsson, som
r totalt ofrmgna att tnka sig att deras upplysta ledare skulle kunna ha
fel. Blint lyder de alla order. Frst r man en Chalmersingenjr med en ful
linjefreningsoverall, och man vgrar att knnas vid det faktum att det
existerar fler frfattare i vrlden n Steven King och Douglas Adams. Sedan
gr det nnu mer utfr.

Skda massmnniskan, som r rdd och korkad och bara flyter med i frorten.
Man har inga sikter, utan accepterar Bryan Adams och Steven King och H & M
och Bingolotto och Die Hard 2 p video och tavlor med grtande barn och
Expressen och kapitalism, utan att ha underskt andra typer av kultur s att
man vet vad man har valt bort. Det r OK att vlja bort jazzmusik eller
franska auteurregissrer nr man har kollat upp sdant och tyckt illa om det,
men det r fan inte OK att bara flyta med i sin uppvxtmilj och aldrig vga
g utanfr de vrderingar som gllde dr. Jag r helt vertygad om att vissa
mnniskor som jag har trffat skulle ha p sig fula grna hngslen och vara
nynazister om detta hade varit vanligt bland Svenssons. Sjlv tycker jag det
r roligt med mnniskor som vgar ha egna sikter. Trygghet r till fr svaga
mnniskor!

Flockmnniskan! Slavmnniskan! De mycket fr mnga! (Livmodern som
kopieringsmaskin.)

Om man avviker det allra minsta i villaomrdet och missar ett enda avsnitt av
ngon spopera p TV str genast uppretade folkmassor utanfr drren och
viftar med tnda facklor (ni vet, som i gamla vampyrfilmer). Det GR inte att
ha en egen personlighet s lnge som man r fast i Svensson-trsket!

Cyberskurkarna FR inte komma t att radera vra vrdefulla minnen frn vra
vuxenr: 20 r framfr TV:n med Loket och Oprah Winfrey, storinkp p den
plastiga stormarknaden, och oinspirerat sex i missionrsstllningen.

Industriroboten uppfanns fr lnge sedan, s du behvs bara om du r kreativ
och ifrgasttande. Icke-kreativa lydiga mnniskor som strvar efter
tryggheten p storfretagen behvs inte, eftersom industrirobotar kan gra
allt sdana mnniskor gr mycket snabbare och med mycket lgre felmarginal.
Kreativiteten och upproriskheten - mnniskans stora frdel framfr maskinen.

Fr vrigt tror jag att mnga ingenjrers inre knsloliv r likadant som det
inre hos de maskiner som de arbetar med. Roffa! Sjlviskhet! Ytlighet!
Skithmmade villamnniskor som har stela parmiddagar hemma hos familjen Lalic!
Skit i allt utanfr den lilla begrnsade familje/vnskapsbubblan!

Frutom att roffa pengar och ha kul ska du ocks gra nytta. Mnniskovrde
uppstr ju, nr man gr ngot fr andra mnniskor. Var inte ytlig. Utnyttja
inte dina kompisar. Se inte kvinnor som sexobjekt. Engagera dig i ngon form
av ideell verksamhet, antingen det r open source-rrelsen eller ngon
demogrupp eller ngot utanfr datorernas vrld. Kom upp ur den attans
TV-soffan, och brja tnka p andra mnniskor.


SAMMANFATTNING:

Som ni har sett ovan tycker jag illa om mnniskor som saknar stil, bildning
och moral. Om man vnder p detta fr vi vad jag har dpt till VSU:s frsta
sats - "En bra mnniska har stil, bildning och moral".


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


NYHETER FRN VERKLIGHETEN
-=======================-


Hr fljer lite notiser frn mitt stndiga studerande av "verkligheten", mer
knd som den strsta konspirationen:

P senare tid har kommersiella intressen i Sverige brjat snickra ihop egna
konspirationer fr att skapa ngon slags maktbalans. Bl.a. har jag noterat att
Arla, efter att ha mottagit ett brev frn ett par beroende av s kallad
Cokeyoghurt (och vi snackar inte om ngra jvla softdrinks hr!), reagerat och
brjat framstlla likvrdiga produkter fr att kunna krama nnu mer pengar ur
Svenssons vid frukostbordet. Den starkt beroendeframkallande substansen
(uppkallad efter den knda grekiske knarkkungen Costaz Cocos) har redan
hunnit ut i butikerna, och efter enorma ekonomiska framgngar p kort tid s
har Arla slutat oroa sig fr de moraliska frgorna (Kan detta bero p att hela
polismakten redan har vaggats in i Cokeyoghurtberoende?) och har redan brjat
lobbya fr en release av knarkmjlken (dom har redan testat ut konsumenternas
instllning till nya mjlksorter genom att lansera "Muu", smaksatt mjlk, och
kommer sedan att anvnda Cokeyoghurtpopulariteten som grund fr en ny
"Cocosmjlk").

Sedermera har det ven noterats att utseendet p violtablettaskarna har
ndrats (precis som Sandwichglassen). Detta efter att ett avtal mellan diverse
stora maktfaktorer har skrivits p. Avtalet gr ut p att dom skall ndra
designen p vanliga frpackningar som befolkningen stter p varje dag fr att
de helt skall tappa fotfstet och inte kunna hlla sig fast i klassiska
produkter samt pminna dem att marknaden stndigt r i utveckling s att de
skall acceptera nya produkter enklare.

Jag har ven blivit uppmrksammad av Sandy's, som avsljades som en stor
maktfaktor i ett tidigare nummer av denna publikation, och har blivit frfljd
av deras agenter sedan jag har brjat beska Rooster (Allt fr att inte hjlpa
Sandy's med deras konspirationer). Det r mjligt att jag kan komma att
elimineras lngre fram, men jag fortstter att kmpa fr att illuminera
folket.


        Er konspirationsreporter still at large,

                        94N1x0N


------------------------------------------------------------------------------


NYFIKEN P: DEMOSCENEN
-====================-


(Det hr r en ganska mycket omgjord version av en artikel som jag hade med i
ett gammalt nummer av tidskriften Tekno.)


Du befinner dig i en stor metallisk msslokal, full med en vldig rra av
Cocacolaflaskor, chipspsar och flera tusen unga likasinnade. Ni sitter som i
en biosalong och avnjuter snabbt frbiflimrande abstrakt technokonst p en
stor skrm, samtidigt som den tillhrande musiken dnar i stora hgtalare.
Skrmen visar tunnlar, Virtua Fighter-gubbar som slss, frgmnster som rr
sig under vatten och mnga olika 3D-effekter. Du tnker: "WOW!". Du r p ett
demoparty, och tittar p ett demo.

Demokulturen r dels nrdig (f utomstende frstr vad det hela r bra fr),
och dels ett bevis p att en dator bde kan ge passiv underhllning och kan
anvndas som ett aktivt kreativt redskap. Man kan inte komponera musik p en
stereo, eller gra (bra) film med sin vanliga video, men sekunden efter att
man har tittat p ett demo p sin dator kan man kra igng Turbo Assembler
eller Fast Tracker 2 och brja skapa sitt eget nsta demo.

Demokulturen vxte fram i mitten av 80-talet frn en underjordisk del av
hackerkulturen. Dessa hackers hade tidigare organiserat sig i grupper fr att
tillsammans tvla om att snabbast och bst ta bort kopieringsskydd frn spel.
Nu gick mnga av dessa grupper ver till att framstlla demos.

En demogrupp r en informell samling av mnniskor, som samarbetar om att p
ideell basis skapa demos och ha kontakt med andra demogrupper. Oftast r de s
informella att styrelseformen blir en vldigt spontan form av demokrati, dr
beslut om nya medlemmar och framtida inriktning fattas av de medlemmar som
orkar ha mest telefonkontakt med de andra.

P grund av demokulturens ursprung var de frsta demos som kom mest en
uppvisning i att ta loss musik och bilder frn olika kommersiella spel som
slppts nyligen. Att rippa kod (ta programfragment frn ngon annan
programmerare utan att ltsas om det) var en ddssynd, men i brjan var det
helt OK att rippa grafik och musik frn olika hll och anvnda i egna
produktioner. Mot slutet av 80-talet hade demogrupperna skaffat egna grafiker
och musiker, och drfr frsvann detta beroende av spelfretagen. Texter som
"All code, graphics and music was 100% made by the group XXXX" blev vanligare
och vanligare. En annan av demoscenens regler r att effekter ska kodas
"realtime", d v s att allt som syns p skrmen ska vara genererat nr det
visas snarare n franimerat.

Typiska roller i en demogrupp r coder (programmerare, gr demots effekter i
realtidskrd assembler), grafiker (ritar de bilder, fonter och logos som ska
anvndas i demot) och musiker (komponerar passande musik till demot, nstan
alltid i form av en modul typ MOD, S3M eller XM). Mnga grupper har ven en
speciell designer som ska koordinera grafikupplggningen med programmerandet.
Frr i tiden hade grupperna ocks swappers (diskettbytare, skaffar sig
kontakter med bra grupper internationellt, och trkar sedan ut sig sjlv med
att kopiera disketter med nya demos till dessa och skicka via Postverket), men
nufrtiden r dessa ersatta av traders (BBS/Internetspridare, har koll p
vilka BBSer och FTP-siter p Internet dr demos sprids bra, och kopplar ofta
upp sig dit fr att sprida den egna gruppens produktioner, och fr att ladda
upp och ner andra nya demos). Mnga grupper har ocks egna disktidningar och
websidor, dr de sprider det senaste skvallret och lter lsarna rsta om sina
favoritdemos.

Om man jmfr demosceners med andra typer av datoranvndare brukar demofolket
vara mer inriktade p att saker ska se bra ut p skrmen, snarare n att vara
vlskrivna programmeringsmssigt sett. Ett extremt exempel p detta r en
coder som inte ska nmnas vid namn hr, som tog bort en grej i ett demo genom
att byta ut alla frger i en blinktabell mot bakgrundsfrgen. Denna effekt
fanns allts kvar, och tog processorkraft och plats i minnet, men den syntes
aldrig p skrmen eftersom den hade samma frg som bakgrunden! Sjlv tycker
jag om vlskrivna program dr ven koden r vackert skriven, s den hr
instllningen hos demofolk retar jag mig p.

Demokulturen r ocks emot alla typer av begrnsningar. Ett bra demo ska ta
sig ur regler som de dammiga akademikerna p fretagen har ftt fr sig ska
glla. Mnga rknar fortfarande den hollndska gruppen 1001 Crews gamla
C64-hack, dr de lyckades lura VIC-kretsen att inte rita ut ramen runt skrmen
utan fick ut grafik dr istllet, som en av hjdardemoeffekterna ngonsin.
Nej, det r ingen egentlig nytta med att ta bort denna ram, och nej, de
tjnade inget p det utom respekt frn sin egen subkultur, men de hade bevisat
att ven s fundamentala delar av datorns design kan kringgs. Andra grupper
har t ex lyckats med att lura fram helt nya grafiklgen ur sina datorer, som
inte fanns dr frn brjan.

Det finns i huvudsak tv olika riktningar inom demoscenen: en som tycker att
ett bra demo ska innehlla demoeffekter som rknas som svra att programmera
fram, och en annan riktning som tycker att ett bra demo ska ha snygg grafik
och en genomtnkt design. Av ngon anledning brukar valet av ideal bero p
vilket land som demogrupperna bor i. Nr jag var aktiv i C64-demoscenen var
Sverige ett typiskt kodinriktat land med frebilder som Horizon, och H0lland
var ett typiskt designinriktat land med frebilder som Blackmail.

Som jag nmnde ovan s arrangerar olika grupper demopartys, dr man trffar
folk frn hela vrlden och har kul och tvlar. Dessa tvlingar kan vara: bsta
vanliga demo, bsta intro (ett intro r ett demo som inte fr ta mycket
diskutrymme alls), bsta grafikbild, bsta musikmodul med 4 kanaler, och bsta
musikmodul med fler n 4 kanaler.

Demoscenens krav har blivit hgre och hgre under dess livstid, och antalet
demofreaks har blivit fler och fler. Drfr r numera de strsta partyna, som
danska The Party och finska Assembly, jttearrangemang med mnga tusen
beskare och sponsoravtal med McDonald's (usch!) och mnga vikta sedlar i
vinst fr bde arrangrer och vinnande tvlingsdeltagare. Detta har lett till
att den dr ideella knslan som jag skrev om frut varit p vg att g
frlorad, med grupper som jobbat alldeles fr lnge och fr serist med att
gra vinnande partydemos fr att tjna pengar. Men det gav en motreaktion frn
ldre sceners som kom ihg hur det hela brjade, och nu arrangeras ven mindre
mer lokala partys. Ngra exempel dr r svenska Icing och Tribute; finska
Juhla och Abduction; och norska Bushparty.

Om du vill skapa saker med din dator utan att vnta tills du r frdigutbildad
och har gjort karrir p jobbet s rekommenderar jag demoscenen som ett stt
att visa upp din kreativitet. Vad har du att frlora, frutom ngra timmar av
ditt liv och ngra MB hrddiskutrymme?


LNKAR TILL DEMOSCENEN


* PC DEMOS EXPLAINED

http://www.oldskool.org/demos/explained/


* PC-DEMOARKIV
 
http://www.hornet.org/
http://www.scene.org/


* AMIGA-DEMOARKIV
 
http://ftp.sunet.se/pub/aminet/demo/


* C64-DEMOARKIV
 
ftp://utopia.hacktic.nl/pub/c64/Demos/


* DEMOPARTYT THE PARTY

http://www.theparty.dk/


* DEMOPARTYT ASSEMBLY

http://www.assembly.org/


* NYHETSGRUPP DR MAN PRATAR OM PC-DEMOS
 
comp.sys.ibm.pc.demos


* NYHETSGRUPP DR MAN PRATAR OM AMIGA-DEMOS
 
alt.sys.amiga.demos


* NYHETSGRUPP DR OBILDADE CENSOR-SKITUNGAR FRN FRORTEN PRATAR OM C64-DEMOS
 
comp.sys.cbm


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


            ____/\______/\________/\____/\_____/\_____/\______
    _______|  _   _  __      ___   _____    __      __  _  __/
   |  __   |  ()  :  ()   :   \/   |   \)   () __|   )  :  (_
   | |  )  |  /   |   \_  |    \_  :   (     \ \ |__/\  |    \_______  
 __| |__\_ : _\___|  __/__|  ___/_   ___>_  _/__\__. (__|  ________  | 
|  | :_ | \_/    .|_/.    |_/     |_/     \/    \_   /  |_/       <  |
| (|____|        :: ::                            |_/              ) |     
|  > ..... .. .. ..... ...... ..... ..... ........ ........ ..... <  |
| (  :: :: :: :: :: :: : :: : :: :: :: :: :: :: :: :: :: :: :: ::  ) |
|  > ::... ::.:. :: :: : :: : ::... :: :: :: :: :: :: :: :: :: :: <  |
| (  .. :: :: :: :: ::   ::   .. :: ::.:: :: :: :: :: :: :: ::.::  ) |
|  > ::.:: :: :: ::.::  .::.  ::.:: :: :: :: :: :: :: :: :: :: :: <  |        
| (___/\___/\_____/\_______/\______/\___/\________/\_____/\________) |
|__  |  __      __       __  .  ___    ____   ___   _  ___  _    ____|
   > |  ()   :  \/ __|   )_) |    > _  (>  \_/ \_)  :   >>  |    _>
  /  :   \   |   \ \ |__/  > |   /  |   \   :    \_ .   \      _/ 
 <________>__|    \_\__.  /_   _/__     /   |     / |    \_ :   \  
             |  ___/_    /  \_/    \___/ ___|  ___>_|  ___/_|   (_ 
             |_/     \__/              \/   |_/     |_/     |panik\_
                                                            | ______>
                                                            |/
