                       _    __            ___
                      | |  / /___ _____  / (_)___ _____ _
                      | | / / __ `/ __ \/ / / __ `/ __ `/
                      | |/ / /_/ / / / / / / /_/ / /_/ /
                      |___/\__,_/_/ /_/_/_/\__, /\__,_/
                                          /____/
             _____ __   _   _ __
            / ___// /__(_)_(_) /__________ _____ ___  ____ ___  ____ _
            \__ \/ //_/ __ \/ __/ ___/ __ `/ __ `__ \/ __ `__ \/ __ `/
           ___/ / ,< / /_/ / /_(__  ) /_/ / / / / / / / / / / / /_/ /
          /____/_/|_|\____/\__/____/\__,_/_/ /_/ /_/_/ /_/ /_/\__,_/

                __  __                __
               / / / /___  ____ _____/ /___  ____ ___  ____ ______
              / / / / __ \/ __ `/ __  / __ \/ __ `__ \/ __ `/ ___/
             / /_/ / / / / /_/ / /_/ / /_/ / / / / / / /_/ / /
             \____/_/ /_/\__, /\__,_/\____/_/ /_/ /_/\__,_/_/
                        /____/

                VANLIGA SKTSAMMA UNGDOMAR NUMMER 8, APRIL 1999

            .. e-zinet fr oss som aldrig har mtt Herren Jesus! ..


Antal prenumeranter
-=================-

356


Officiell emailadress till VSU-redaktionen
-========================================-

harnhammar@yahoo.com


Ladda ner gamla nummer av VSU
-===========================-

http://c5.hakker.com/magazines/
http://welcome.to/Zineworld
http://www.geocities.com/Baja/1156/ezines/
.. och sdr en 10 andra websidor dr ute p Informationsmotorvgen.


Innehllsfrteckning
-==================-

(1) VSU RASAR
(2) NYFIKEN P: HGSKOLEHACKERS
(3) JAG SLAKTAR LGNER
(4) ATT SOCIALINGENJRA PIZZERIOR UTAN ATT KA FAST
(5) 0NDA LNKAR
(6) NYFIKEN P: SID-SCENEN


Medverkande skribenter i detta nummer
-===================================-

Ulf, Panik och PhoboS


------------------------------------------------------------------------------


VSU RASAR
-=======-


Herre, hr vr bn!

N men r det inte VSU, som r tillbaks igen med ett ttonde nummer. En del
tid har gtt sedan frra numret. Kan detta bero p att databussarna i alla
vra datorer gick ut i busstrejk fr att f fler pauser? Vem vet! Den hr
gngen har vi extra mycket torr teknisk info, fr alla oss som brukar gna
all vr fritid till att lsa RFC-filer om NNTP-protokollet och samtidigt runka
litet. Vi avsljar ocks vad som egentligen hnder p IKEA.

Det r med sorg i hjrtat och med grten i halsgropen som vi tvingas komma med
det sorgliga beskedet att Ravekommissionen kommer att lggas ner. Det r inte
mindre n en skandal, att denna viktiga organisation med det ytterst lovvrda
syftet att hlla borta vra fina sktsamma ungdomar frn knark och annat skit,
inte ens kan f.. *brister ut i gapskratt*

VSU slr larm: nu r det allt mindre n nio mnader kvar till det viktiga
millennieskiftet. Mnga av de berrda fretagen har kommit igng med att fixa
r 2000-buggen i sina datorsystem, men en annan mycket allvarlig
skerhetsbrist har hittills ftt passera obemrkt! Ingen har ju tnkt p att
vi mste Y2K-anpassa dataingenjrerna! De r ju ocks maskiner och de har
ocks en viss uppfattning om datum och tid, s de kommer frmodligen ocks att
bugga ur vid nsta nyr, med helt ofrutsgbara fljder. De maskinmssiga
Dilbertarna kanske flippar ur totalt, och brjar hnga sig i slipsen i
korridorerna, vem vet.

Allt r trkigt, och allt r yta. Den enda skillnaden mellan Hemingways "A
Moveable Feast" och Damernas Vrld r att skvallret i Hemingway r ldre, samt
att han var bttre p att skriva n Damernas Vrlds skribenter r.

Vi tycker ocks att det r hg tid att stifta en lag mot det allvarliga
brottet Sjlviskhet. Om man kan programmera, och inte slpper ngot strre
UNIX-program under GNU GPL minst en gng per r, br detta rknas som en grovt
brottslig handling. Det duger ju inte att bara roffa pengar och knarka
familjetrygghet, som Roland gjorde. Jag yrkar p att detta ska bestraffas med
fngelse i minst tv r, grna p ngon unken anstalt i Turkiet dr fngarna
fr massor med stryk. Som vi redan har skrivit s uppstr ju mnniskovrde,
nr man gr ngot fr andra mnniskor. Ett annat bra stt att f bort sdana
skrpmnniskor r att helt enkelt frgifta det vita vin och de rkor, som de
nrmast tvngsmssigt frtr med sin fru vareviga jvla fredagskvll.

Istllet fr att bli dd inuti och knarka trygghet i villaomrdet i Ljungby
freslr vi att ni ska ka till H0lland och ta mycket KRUMELURPILLER. D
behver man aldrig bli stur.

Det fortstter att komma ut massor med nya svenska zines hela tiden. Det finns
nu en bra bit ver 20 olika svenska zines, och det r ju kul. Keep 'em comin'!

Med stolta trumpetsttar kommer vr alerta nyhetsredaktion springande in med
de senaste nyhetstelegramen i handen, pennan bakom ena rat och med andan i
halsgropen: vi meddelar hrmed att den gamla goda tyska hackergruppen Chaos
Computer Club kommer att ordna hackerfestival i Berlin i augusti i r! De
verkar ha blivit inspirerade av HIP'97 och de tidigare festivalerna som
Hacktic-mnniskorna anordnade. Jag var p HIP'97 och det var rackarns tufft,
s jag kommer frmodligen att ka p den hr CCC-festivalen ocks. Var dr,
eller bli fyrkantig! Mer info p  http://www.ccc.de/camp/  ..

Massmnniskan gr entr: "Vet hut! Det som r viktigt hr i livet r ju
Trygghet och Snllhet! Stil, Bildning och Moral r helt ovsentligt! Metal
Maniac har vldigt lite Stil, Bildning och Moral, och drfr blir hans
C64-demos fr jvla kassa. Men eftersom Metal Maniac r s Trygg och s Snll
knns det som om hans sunkiga demos skulle vara riktigt bra, bara fr att han,
eh, r s Trygg och s Snll. Jag vet inte riktigt hur jag menar, men bra blir
de!"

Nja! Som ni sg ovan har vr kraftfulla och objektorienterade
prenumerantsiffra passerat 300-strecket sedan sist. Vi har numera
prenumeranter vars emailadresser brjar p alla bokstver frn A till Z - utom
Y. Allts vill vi ha mnga nya prenumeranter vars emailadresser brjar p Y
tills nsta gng! FATTA! APA! KFT! Fga frvnande r de fyra vanligaste
domnerna bland vra kraftfulla och objektorienterade prenumeranter
hotmail.com, swipnet.se, usa.net, och passagen.se ..

Det r roligt att skriva en massa dumheter. Frutom att jag ger ut VSU har jag
ocks med tv texter i nya numret av "en, tv, flera" - en kulturtidskrift som
ges ut av folk som jag knner som gr p konstskola i Oslo, s nu r jag
minsann finkulturell fan ass.

En frga som jag har ftt oftare och oftare den sista tiden r om jag r s
bisarr och manisk p riktigt, som jag verkar nr man lser VSU. Ja, det skulle
ni allt bra grna vilja veta, va? Det KAN ju vara s att jag r hur labil som
helst och hur nerknarkad som helst och sitter i den vldsamma och dystra
frorten och skriver VSU medan jag lever p bidrag. Det KAN ocks vara s att
jag r en vlkammad och vlanpassad ung datakonsult i kostym, som d och d
tackar nej till flickvnner och MUF-mten fr att skriva lite VSU. Sanningen
KAN ocks ligga ngonstans mittemellan.


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


NYFIKEN P: HGSKOLEHACKERS
-=========================-


:hacker: /n./  [originally, someone who makes furniture with an axe]
   1. A person who enjoys exploring the details of programmable
   systems and how to stretch their capabilities, as opposed to most
   users, who prefer to learn only the minimum necessary.  2. One who
   programs enthusiastically (even obsessively) or who enjoys
   programming rather than just theorizing about programming.  3. A
   person capable of appreciating hack value.  4. A person who is
   good at programming quickly.  5. An expert at a particular program,
   or one who frequently does work using it or on it; as in 'a Unix
   hacker'.  (Definitions 1 through 5 are correlated, and people who
   fit them congregate.)  6. An expert or enthusiast of any kind.  One
   might be an astronomy hacker, for example.  7. One who enjoys the
   intellectual challenge of creatively overcoming or circumventing
   limitations.  8. [deprecated] A malicious meddler who tries to
   discover sensitive information by poking around.  Hence 'password
   hacker', 'network hacker'.  The correct term for this sense is
   cracker.

   The term 'hacker' also tends to connote membership in the global
   community defined by the net (see network, the and Internet address).
   It also implies that the person described is seen to subscribe to
   some version of the hacker ethic (see hacker ethic).
   
   It is better to be described as a hacker by others than to describe
   oneself that way.  Hackers consider themselves something of an elite
   (a meritocracy based on ability), though one to which new members
   are gladly welcome.  There is thus a certain ego satisfaction to be
   had in identifying yourself as a hacker (but if you claim to be one
   and are not, you'll quickly be labeled bogus).  See also wannabee.

-- frn Jargon File 4.0.0


Ngon gng har du kanske sett ngon skriva att hackers byggde Internet. Men
vilken typ av hackers var det i s fall? Olagliga hackers av den typ som VSU
brukar skriva om gnar sig ju t dataintrng, snarare n att utveckla stora
nya projekt. Svar: Det var hgskolehackerkulturen, som jag har tnkt beskriva
i den hr artikeln.

Hgskolehackers hller inte p med dataintrng. Istllet r de mnniskor som
tycker om att skaffa sig s mycket teknisk kompetens som mjligt, och att lsa
problem och ta sig runt begrnsningar. De misstror auktoriteter och censur,
och tror p frivillig msesidig hjlp.

Hgskolehackers lser problem och ger sedan bort lsningarna fritt, genom att
publicera FAQ-filer (Frequently Asked Questions) p ntet eller genom att
skriva stora UNIX-program och lgga upp dessa inklusive kllkod p ntet.
Detta gr att andra hackers kan lsa nya problem, istllet fr att behva
teruppfinna hjulet och lsa samma gamla problem massor av gnger, vilket blir
fljden om ingen kllkod och ingen information r fri.

Hgskolehackers respekterar ocks alla typer av kompetens och r stndigt p
jakt efter den vackraste och bsta lsningen p varje problem. De brukar ocks
ha konstiga dygnsrytmer, och sitta uppe halva ntterna och hacka. Nr de inte
hackar r de intresserade av science fiction, musik, kinamat och zenlran.

En hgskolehacker r en rebell, eftersom han/hon inte har samma vrderingar
som resten av samhllet. Dremot gr de inget olagligt. Frmodligen var detta
anledningen till att media tminstone frut skrev mycket mer om olagliga
hackers n om hgskolehackers: det r ju alltid spnnande med folk som bryter
mot lagen. Det ser man ju inte minst p det frtrffliga TV-programmet
"Efterlyst" och dess stora popularitet.

Hgskolehackerkulturen r elitistisk, precis p samma stt som en del andra
subkulturer som har med musik och mode att gra. Den hackerslang som de talar
innehller en hel del slanguttryck fr att hna mnniskor som r korkade
och/eller inte kan s mycket om datorer som hgskolehackarna tycker att man
ska kunna.

Man skulle kanske kunna sammanfatta det med att sga att en hgskolehacker r
ngot s ovanligt som en naturvetare som har en attityd till det han/hon gr
som brukar vara vanligare bland humanister: en betoning av att saker ska
knnas rtt, motvilja mot auktoriteter, en vilja att ta sig runt begrnsningar
o s v. Allt detta knns igen frn riktigt extrema varianter av Konstnrsmyten
(komplett med svart basker, absinth och destruktivt leverne).

Hgskolehackerkulturen har varit av enorm betydelse fr alla datoranvndare
ver hela vrlden. Titta bara p dagens Internet: DNS skts av programmet
bind som r utvecklat av hgskolehackers, e-mail skickas oftast vidare av
sendmail som r utvecklat av hgskolehackers, den populraste webservern p
ntet r Apache som r utvecklad av hgskolehackers, och fr att gra websidor
interaktiva anvnds ofta programmeringssprket Perl som r utvecklat av
hgskolehackers. Dessa program krs ofta under operativsystemet Linux, som r
utvecklat av hgskolehackers o s v.

Denna kultur uppstod 1959 vid universitetet MIT (Massachusetts Institute of
Technology) i Cambridge i USA. Dr fanns en modelljrnvgsklubb som hette
TMRC (Tech Model Railroad Club), och ett gng mycket teknikintresserade unga
studenter som var med i denna klubb och som numera nrmast r legendariska
lyckades f tillgng till skolans dyra TX-0 & PDP-1-datorer. De skapade snabbt
denna nya hackerkultur som bestod av att programmera och frbttra varandras
program fanatiskt, prata en bisarr hackerslang som de sjlva kom p, och att
teoretisera runt att all information borde vara fri. Ungefr samma mnniskor
blev senare anstllda vid MIT:s AI-labb, och hackade fram massor av program
fr deras PDP-10 fr anslag som kom frn den amerikanska militren.

Bland de projekt som de utvecklade kan nmnas operativsystemet ITS
(Incompatible Time-sharing System), nya assemblatorer och LISP-tolkar och
FORTRAN-kompilatorer, det frsta datorspelet Spacewar, program som spelade upp
musik p datorer, datorprogram som kunde spela schack, program som styrde
robotarmar och sm robotar, och nya texteditorer. De programmerade i
programmeringssprket LISP (som fortfarande r en favorit bland hackers
vrlden ver) och i assembler. De var ocks med och designade DEC:s
PDP-6-dator. Richard Greenblatt, Bill Gosper, Alan Kotok och Stewart Nelson r
ngra av de mest knda MIT-hackarna.

Deras program spreds fritt, och alla jobbade vidare p andras program, ungefr
som nr dansmusikproducenter skapar ny musik genom att gra remixar p gammal
musik. Den hr friheten har sedan dess funnits kvar i den hr scenen, ven
under perioder nr resten av datorvrlden har arbetat enligt helt andra
principer.

Dessa MIT-hackers formulerade ocks ett gng hackerlagar, The Hacker Ethic,
som de skulle leva efter. Dessa lagar har levt kvar i den hr kulturen sedan
dess, och de lyder som fljer:


(1) Access to computers - and anything which might teach you something about
the way the world works - should be unlimited and total. Always yield to the
Hands-On Imperative!

(2) All information should be free.

(3) Mistrust Authority - Promote Decentralization.

(4) Hackers should be judged by their hacking, not bogus criteria such as
degrees, age, race, or position.

(5) You can create art and beauty on a computer.

(6) Computers can change your life for the better.


Ngra r efter MIT-hackarna uppstod ven grupper av hackers p skolor som
Stanford University och Carnegie-Mellon University. Nr ntverket ARPANET (som
skulle utvecklas till att bli Internet, lngt senare) skapades 1969 brjade
olika grupperingar av hackers som tidigare hade varit isolerade att ta kontakt
med varandra och brjade att prata och samarbeta ver ARPANET. Olika hackers
var fr vrigt med och byggde ARPANET och dess program, precis som de har
fortsatt att skriva program fr Internet.

Tiden gick, och utvecklingen fortsatte framt. Ngon gng runt 1980 brjade
operativsystemet UNIX av Ken Thompson och Dennis Ritchie p Bell Labs att f
en riktigt stor grupp av anhngare. UNIX krdes vid den hr tiden p datorer
som PDP-11 och VAX. UNIX-anvndarna programmerade i frsta hand i
programmeringssprket C.

Ngot r senare gjorde nstan alla MIT-hackers en gigantisk sell out. De hade
utvecklat en ny dator, LISP-maskinen, som de ville slja. Efter diverse brk
om hur man bst borde leda ett fretag bildade olika grupper frn MIT tv
olika nya fretag som slde nstan likadana LISP-maskiner. MIT-hackern
Richard M. Stallman (RMS), som tidigare hade skrivit den populra texteditorn
EMACS fr ITS-systemet, var en av de f som blev kvar. Detta blev en stor
chock fr Richard! Han knde sig som den siste hackern som fortfarande levde,
och han bestmde sig fr att frska bevara den kultur som han kom frn.

Detta gjorde Richard genom att starta ett enormt projekt, The GNU Project, som
han och mnga andra har varit sysselsatta med sedan 1983/1984 (uppgifter om
deras startr varierar frn klla till klla). The GNU Project syftar till att
utveckla en komplett uppsttning av fri programvara - GNU-systemet (dr GNU r
en rekursiv frkortning som str fr GNU's Not Unix!). Detta system ska best
av operativsystemskrna, editorer, kompilatorer, applikationer och allt annat
som man kan behva. Detta system och programmen som ingr i systemet ger man
bort, komplett med kllkod och dokumentation.

GNU-program slpps under en licens som heter "General Public License" (GPL),
som i korthet innebr att man fr anvnda, ge bort, slja eller ndra
programmen hur man vill - bara man inte kopierar dem utan att ta med kllkoden
eller p ngot annat stt frsker ta olika former av FRIHET frn den man
kopierar programmen till.

De olika medarbetarna p organisationen Free Software Foundation, som Stallman
grundade fr att driva detta GNU-projekt, brukar argumentera fr fri mjukvara
ur ett moraliskt perspektiv: det r fel att ta frn folk friheten att kopiera
program och ndra dem hur de vill. Det r grundlggande att en hacker som
tycker om ett program ska kunna ge bort kopior av det till sina vnner.
Kontrasten mot Microsofts och andra storfretags sikter kunde inte vara
strre!

Program frn Free Software Foundation brukar ha namn som brjar med
ordet GNU, och program som r slppta under GPL av folk som inte jobbar p FSF
brukar ha namn som inte brjar med ordet GNU.

Vad gller denna "General Public License" skiljer den sig p mnga punkter
frn de licenser som brukar flja med freeware och shareware i PC-vrlden. Ett
typiskt freewareprogram fr PC brukar ha en licens som sger att man fr
kopiera det till sina vnner, lgga upp programmet p Internet o s v s lnge
man inte tjnar ngra pengar p det, och s lnge man bara sprider den
omodifierade versionen av programmet som upphovsmannen publicerade. Dessa
program brukar heller inte publiceras med kllkod. Program under GPL slpps
allts med kllkod, och man fr bde slja dem och sprida vidare modifierade
versioner.

De flesta fria program i UNIX-sammanhang slpps allts under licensen GPL, men
det finns ven andra licenser fr fri mjukvara, som BSD-licensen och Artistic
License.

The GNU Project gick oerhrt bra, och bde de filosofiska/politiska iderna
bakom projektet och de program som skapades accepterades av hgskolehackers
vrlden ver, ven om mnga tycker att Richard M. Stallman r aningen
fanatisk. (Enligt en websida p MIT som jag har hittat ska Stallman ha hotat
att sprnga Symbolics, ett av fretagen som slde LISP-maskiner, i luften. Om
denna uppgift stmmer r nog karln aningen labil.) Bland de mest populra
GNU-programmen mrks C-kompilatorn gcc, texteditorn GNU Emacs och
komprimeringsprogrammet gzip.

Den gamla kulturen runt operativsystemet ITS dog ut i samband med att folk
brjade slja LISP-maskiner och att DEC bestmde sig fr att sluta slja PDP
10-datorn. Om man vill veta mer om denna kultur finns den fortfarande
dokumenterad i en fil med hackerslang som heter the Jargon File, och i ett
dokument som heter HAKMEM. HAKMEM r skriven av olika MIT-hackers, och
innehller sm kluriga algoritmer och matematiska formler.

En bit in p 80-talet brjade Sun Microsystems och andra fretag att tillverka
arbetsstationer, som mnga hgskolehackers krde UNIX p, istllet fr att
anvnda VAX-datorer.

Fram emot brjan av 90-talet hade The GNU Project utvecklat mnga av de
program som behvdes till ett fritt operativsystem, men fortfarande saknades
sjlva operativsystemskrnan. Vid den hr tiden brjade ocks persondatorer i
den prisklass som vanliga privatpersoner hade rd med att bli s kraftfulla
att de skulle kunna klara av att kra ett UNIX-system. GNU-projektet brjade
att skriva en operativsystemskrna, GNU Hurd (som f  fortfarande inte r
klar), men den drog ut p tiden, bland annat p grund av att Stallmans hnder
brjade att ge vika efter decennier av idogt programmerande.

D skapade istllet den unge finlandssvensken Linus Torvalds
operativsystemskrnan Linux tillsammans med folk p ntet. Denna
operativsystemskrna slpptes under GNU:s General Public License. Alla de
frdiga programmen frn The GNU Project + andra fria program (bland annat frn
Berkeley) + operativsystemskrnan Linux = ett totalt fritt operativsystem! Det
r sdana system som idag r installerade p miljontals PC-datorer, och som
det skrivs om i tidningarna under det aningen missvisande namnet Linux.

Linux vxte och vxte. Ngra r senare hll en gammal hacker vid namn Eric S.
Raymond ett fredrag om hur hgskolehackarkulturen hade utvecklat Linux. Folk
p Netscape hrde detta fredrag, och tnde till. I mars 1998 slppte Netscape
kllkoden till sitt browserprogram Communicator fri. Eric och folk han knde
startade nu en rrelse vid namn Open Source-rrelsen, som propagerade fr fri
mjukvara p tekniska grunder (programmen blir bttre och skrare), snarare n
p de moraliska grunder som Stallman tidigare hade anvnt. Open Source-
rrelsen blev en succ, och det senaste ret har vrlden ftt se hur fretag
efter fretag (bland annat Apple (!), IBM (!!), Corel med sitt knda program
WordPerfect, och olika databasfretag) har slppt sina program fria.

Nu har vi ntt fram till nutid i vr lilla historik. En nutida hgskolehacker
programmerar i sprk som C, LISP, Java, C++, Perl och Python - och anvnder
operativsystem som Linux eller FreeBSD/NetBSD/OpenBSD. Han/hon anvnder
texteditorer som EMACS eller vi. Det finns en strre variation i lder bland
hgskolehackers n vad det finns i t ex demoscenen. En del av hgskolehackarna
r tonringar, men mnga fortstter med detta lngt upp i medelldern. Richard
M. Stallman r 46 r gammal, och Eric S. Raymond r 38 r.

Hgskolehackerkulturen r s stor och mngfasetterad, att det inte finns ngot
speciellt stlle p Internet dr alla samlas, men ett bra stlle att trffa p
hgskolehackers r i Usenets nyhetsgrupper - speciellt i grupper som handlar
om Linux, Internetteknik, programmering i de programmeringssprk som nmndes
ovan, eller vissa datorprogram. Man kan ocks trffa hgskolehackers p ngon
lokal Linux-frening i sin hemstad.

Hr i Sverige representeras den hr hgskolehackerkulturen frmst av
freningen Lysator p Linkpings Universitet, som ocks r Sveriges ldsta
datorfrening. Lysators medlemmar har bland annat utvecklat KOM-systemet
LysKOM, programmeringssprket Pike och webservern Roxen.

Den hr hgskolehackerkulturens frhllande till mer olagliga hackers av den
typ som VSU brukar skriva om r lite speciell. Bland tidiga hgskolehackers
p MIT och liknande stllen fanns det folk som hll p med phone phreaking,
dyrkning av ls fr att komma in i olika rum p skolan o s v - men det var
viktigt fr dem att bara utforska olika system, inte frstra ngot eller
tjna pengar p detta. De skulle inte ha uppskattat dagens websideshack.
Nutida hgskolehackers kallar dremot olagliga hackers fr crackers, och
beskriver dem som ointelligenta vandaler.

(Uttrycken hacker och cracker r fr vrigt rtt meningslsa att anvnda,
eftersom det finns tminstone tre definitioner vardera p bgge dessa ord
beroende p vilken del av datorkulturen man kommer ifrn. Det r bttre att
anvnda andra ord, som tydligare beskriver vad man menar.)

Det var allt jag hade att sga om detta. Jag hoppas att de delar av
lsekretsen som bara vill hacka sig in i storfretagen, phreaka
telefonsystemet och sprnga snder allt inte blev alltfr uttrkade av denna
text. Sjlv tycker jag att de hr mnniskorna r attans tuffa, och det kan
vara vl vrt att kolla upp lnkarna nedan vid ngot tillflle nr man inte
knner sig alltfr 0nd.


LNKAR TILL HGSKOLEHACKERSCENEN:


* How To Become A Hacker

http://www.tuxedo.org/~esr/faqs/hacker-howto.html


* The Jargon File (jttestor fil med hackerslang, belysande anekdoter,
information om hackarnas livsstil, och tips p bcker dr man kan lsa mer om
denna kultur)

http://www.tuxedo.org/~esr/jargon/


* A Brief History of Hackerdom

http://www.tuxedo.org/~esr/faqs/hacker-hist.html


* The GNU Project / Free Software Foundation

http://www.gnu.org/


* The Open Source Page

http://www.opensource.org/


* Slashdot (nyheter frn denna scen)

http://slashdot.org/


* Freshmeat (programarkiv fr Linux, med lnkar till alla nya program som
slpps varje dag)

http://freshmeat.net/


* Lysator

http://www.lysator.liu.se/


* HAKMEM

http://www.hack.org/hackerdom/hakmem/hakmem.html


BCKER OCH TIDSKRIFTER SOM HANDLAR OM HGSKOLEHACKERS:


Levy, Steven. Hackers: Heroes of the Computer Revolution.

(En mycket bra bok, dr den frsta delen (av tre) handlar om hgskolehackers
p MIT, och dr epilogen handlar om Stallman. Levy r mycket bttre n jag p
att beskriva den hr kulturen p ett levande och medryckande stt. Ett litet
minus fr att den designer som har gjort omslaget till den pocketutgva som
jag ger inte har fattat skillnaden mellan olika typer av hackers, och drfr
har gjort ett omslag som leder tankarna till mer illegala hackers. Omslaget
har bland annat en fillista med sdana flt som CREDIMTC.ZIP - Hacking MTC
Credit Company, vilket ju leder tankarna t fel hll. Men om man kommer ver
denna yttre miss r bokens innehll mycket lsvrt. Boken finns inte versatt
till svenska.)


Linux Journal.

(En amerikansk mnadstidning dr de flesta artiklar skrivs av folk frn Open
Source-rrelsen. Den innehller mycket tekniska artiklar med roliga
programlistningar, men den har ibland ven artiklar om Open Source i
samhllet. Tidningen finns att f tag p tminstone hr i Stockholm, men den
r tyvrr dyr att kpa.)


Open Sources: Voices from the Open Source Revolution.

(Det hr r en bok som har kommit ut nu i r, och den innehller uppsatser
frn Stallman, Torvalds, Raymond, Larry Wall (upphovsman till
programmeringssprket Perl) och mnga andra frn den hr scenen. Jag har inte
lst boken n sjlv, men att dma av innehllsfrteckningen s lter den
intressant.)


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


JAG SLAKTAR LGNER
-================-


Efter en fltdag ute i verkligheten har jag nu infiltrerat Svensson-samhllets
hemliga tillflyktsort #1, nmligen inrttningen kallad IKEA. Vid en frsta
betraktelse fr man uppfattningen om att det hela rr sig om en instans som
sljer mbler.. Detta r dock bara en fasad och en frbannat stor lgn
gentemot mnskligheten! Jag observerade lnge hur kundvarelserna inte var
intresserade av ngra specifika mbler utan att de gled runt som i en trans
som om de frskte dra ut p vistelsen s lnge som mjligt. Man sg tydligt
att de knde sig som hemma och grna satte sig ner i ftljer och startade
lnga djupa filosofiska diskussioner. Detta frefll mig vara besynnerligt,
men nu kan jag, Panik - er reporter i verkligheten, avslja den sanningen som
makthavarna alltjmt har frskt gmma!

IKEA R I SJLVA VERKET DEN FABRIK DR SVENSSONMNNISKORNA BYGGS!

I de stora Kampradgda fabrikerna byggs Svenssonmnniskorna ihop innan de
skickas ut i samhllet fr att gra livet surt fr oss med deras
skrikprogrammerade barn och bankomatker. Dessa Svenssonvarelser kper mbler
frn IKEA drfr att innehavet av dylika mbler frutom knslan av
grupptillhrighet ven pminner dem om sitt sanna ursprung! Sedan efter att p
morgonen ha vaknat upp ur sin nattliga downtime s ser de sina hemska
IKEA-mbler som snder ut fascistiska Kamprad-signaler som fr dem att vilja
ge sig ut och gra verkligheten otrevlig fr den resterande fraktionen av
medborgare. Bl a s bildar de lnga ker i matvarubutiker genom att betala de
minsta inkpen med sina ondskefulla plastkort, som fr vrigt anvnds fr att
frtrycka alla som blir bestulna p sina tillgngar av staten och som drfr
ej har rd att betala rkningar och drmed erhller betalningsanmrkningar som
i sin tur leder till ofrmga att skaffa liknande plastkort, och sedan kommer
de med sina s k barnvagnar som frs fram likt bulldozers fr att framkalla
kaos, bevpnade med mindre Svenssonenheter som skriker ut fruktansvrt hga
frekvenser fr att sprnga vra hjrnor frn insidan och ut.. Dock s har jag
i egenhet av frlsare och rddare av lsare kommit fram till att det gr att
filtrera bort dessa skadliga skrikattacker genom att direkt man stter p en
barnvarelse kra ned en (1) st. tubsocka i halsen p den. Detta tar raskt och
effektivt bort eventuella strande signaler frn fientliga varelser.

Fr att bli av med plastkortsattackerna kan du frska f ett foto av
Svenssonvarelsens plastkort (de som heter VISA r bst) med din
trustworthysupertinysecretspycamera av real kta plast och efter framkallning
och frstorning erhlla kreditkortsinfo! Hur du fr fram billingadressen p
kortet kan du lsa dig till i en tidigare artikel.. Sedan debiterar du kortet
s lngt det bara gr med diverse bisarra inkp (du kan ven carda hem
uppblsbara fr och liknande intressanta freteelser till kortinnehavarens
adress) tills personerna frivilligt sger upp sitt lilla kort.

Ett annat bra stlle att lokalisera bra kort fr eget bruk r en hgre
inrttning kallad NK. Hr har vi ett helt hus fullt med ondskefulla personer
som trots att de tjnar enorma pengar utan att gra ett skit (som dessutom har
en innestende frmgenhet p belopp strre n din mamma) fuskar och smiter
ifrn skatten.. Dessvrre s riktar som vanligt statsvsendet in sina
stormtrupper p att sl hrt emot frortsmnniskor istllet fr NK-varelserna
eftersom NK-varelsernas huvudsakliga fda r bajs och drmed blir de lmpliga
fr framtida regeringsposter.

Svensson-varelserna och NK-varelserna r lika eftersom inga av dem rknas som
samhllsfientliga frortsfrbrytare. Drmed skall de genast skickas till
ndslakt. Hll kft och hmta slaktmasken! Hr skall det effektiviseras! Ltom
oss skrika okvdelser medan vi stter kniven i dessa slaktlamm i ett
extatiskt rus av allskns narkotika, sprit och bjrnklister! Vi tnder eld p
vrlden och lter den brinna! JA! Skicka molotoven, broder! Det r dags att
omprogrammera barnen fr en bttre vrld! Dra ditt str till stacken genom att
sticka kanylen i dagisbarnen och visa dem vilken fin vrld vi alla kan samsas
om! Dessutom fr vi mera pengar ver eftersom vi inte behver skatta fr
knark..

Put your mark on society, not in it!


// Panikivskijistnik0vshaklakknij


------------------------------------------------------------------------------


ATT SOCIALINGENJRA PIZZERIOR UTAN ATT KA FAST
-=============================================-


Jag lste artikeln "37337 D00DZ WITH KARDZ: ATT SOCIALINGENJRA PIZZERIOR" i
VSU#7. Ville bara tillgga ngra viktiga saker.

1.Ring INTE hemifrn! Nr jag gjorde detta, dum som jag var, s ringde jag
till pizzeria xxx, sa att jag var frn ekonomiroteln blah blah blah.... men
den dumma jveln gick inte p det, s han blev lite arg och la p....sen efter
ca 5 min s ringde han upp igen och undrade va fan jag ville ha
kreditkortsnumret till! (Han hade allts nummerpresentatr)

2.Det skulle kunna g bra att ringa hemifrn. Om man slr #31# p sin Felefn
s fr man tillflligt hemligt nummer (de dumma nummerpresentatrerna ser
allts inte hemliga nummer). OBS! Du mste sl detta innan varje samtal du
ringer!

3.Felias Felefn-automater brukade ju kunna ringa gratis till Felia
Nummerupplysning, men nej nej, inte nu lngre. Nu har de jvlarna gjort s
att man mste ha ett Felefnkort i automaten! (men d r det iofs gratis) Om
man vill vara x-tra sker nr man r p kreditkortsjakt s kan man ju ringa
ifrn dem istllet, vilket gr det omjligt att f reda p vem det var som
ringde ifrn Felefnautomaten!

4.Jag frstr inte heller riktigt hur man ska f tag i "offrets" adress.....
Visst kan man ringa till Felia Nummerupplysning och frga, men troligtvis s
r namnet man ftt av Pizzerian s vanligt, s det finns massor som heter s.
Men d r det ju sjlvklart att man frgar om det finns nn som heter s i
just den staden (omrdet, kommunen).

5.Som ni redan kanske visste, s kan man hitta s k carbon-copys p ICA,
Statoil m fl. P dem str det kreditkortsnumret och giltighetstiden. Om ni har
en vn som r anstlld p nn affr som tar kreditkort, s kan man ju be dem
att sno med sig lite carboncopys till dig.

6.Nr du vl har ftt tag i all information du behver, s rekommenderar jag
inte att du sjlv anvnder detta att carda med...fr detta r lite mer risky
n om du anvnder ett fr t ex USA. Byt d till dig ett "virgin cc#" (frscht,
oanvnt cc#) p irc, mot ditt cc#.

7.Nr du cardar, anvnd en s k proxy. En proxy r en server som du skickar din
utdata "igenom" villket gr att du blir anonym. Du stller in proxyn i
instllningarna i din browser. En svensk proxy: hulda.boden.se port:8080 .
Flera proxys kan hittas t ex p http://www.lightspeed.de/irc4all/eproxy.htm .


// PhoboS


------------------------------------------------------------------------------


0NDA LNKAR
-=========-


*** KATEGORI (I) : Jag vill HACKA! ***


http://www.sekure.net/~happy-h/

Hr hittar man Happy-H:s websida, med hackerrelaterade texter och
egenutvecklade program.

--

http://www.flashback.net/~mm/swehack/

Det hr r en websida fr en svensk IRC-kanal fr hackers. Websidan innehller
deras filarkiv (dr man bland annat hittar en svensk serie med hackerfiler som
heter "My Word") och deras egna zine, "Swehack Underground Zine".

--

http://www.textfiles.com/

Detta r en enorm samling med underjordiska textfiler, frmst frn 80-talet.

--

http://www.ctrl-c.liu.se/~ingvar/legends/

Net.Legends FAQ r en presentation av ngra av Usenets strsta
galni^H^H^H^H^Hpersonligheter: Kibo, B1FF, Archimedes Plutonium och mnga
fler.


*** KATEGORI (II) : Jag vill KNARKA! ***


http://www.hyperreal.org/drugs/

http://www.lycaeum.org/


*** KATEGORI (III) : Jag vill KNULLA! ***


http://www.worldsexguide.org/


// Ulf of VSU


------------------------------------------------------------------------------


NYFIKEN P: SID-SCENEN
-====================-


P det stillst pastellfrgade 80-talet fanns det en hemdator som hette
Commodore 64. Den hade en inbyggd synth vid namn SID, och den hade tre stmmor
och mnga olika funktioner. Folk som utvecklade spel och demos (se VSU#7 fr
mer information om demos) till Commodore 64 komponerade en hel del musik till
Commodore 64-program, s k SID-musik. Bland de mest knda SID-musikerna kan
nmnas Rob Hubbard, Martin Galway, Ben Daglish, Jeroen Tel, Tim Follin m fl.
Mnga mnniskor som tycker om att lyssna p elektroniskt blippande musik som
synth och techno i sin stereo hemma tycker ven om att lyssna p elektroniskt
blippande SID-musik p sin dator.

Commodore 64 r ju numera en gammal och omodern dator, men fr ngra r sedan
kom SIDPLAY-projektet igng. SIDPLAY r ett program som emulerar SID-kretsen
och 6510-processorn, och som drmed kan spela upp gammal god SID-musik p
moderna datorer. SIDPLAY finns portat till alla de vanligaste operativsystemen
(Windows, Linux, DOS, MacOS, OS/2, Amiga).

Dessutom finns det folk p ntet, som samlar ihop SID-ltar i s k
SID-samlingar. Dessa mnniskor tar ut SID-ltar ur gamla C64-program (vilket
brukar kallas att rippa). Sedan fr de ver dem till sin PC eller ngon annan
modern dator med olika kablar. Efter det lgger de till extra information i
brjan av filerna s att SIDPLAY kan spela upp musiken, och de letar ven upp
gamla avdankade SID-musiker p ntet fr att vara skra p att musikern X
verkligen har gjort musiken till spelet/demon Y. Den absolut strsta
SID-samlingen heter The High Voltage SID Collection. Den innehller f n ver
10000 SID-ltar. (En av dessa har jag, Ulf of VSU, gjort fr lnge sedan! Sk
p titeln "Unipacker v1" i ngon SID-skmotor s hittar ni den..)

Bde SIDPLAY och The High Voltage SID Collection r helt gratis att ladda ner
frn Internet. Egentligen har ju de gamla SID-musikerna eller de fretag som
de jobbade fr fortfarande copyright p denna gamla musik, men hittills har
ingen av dem klagat p att musiken rippas och lggs upp p ntet. Det finns ju
inte s mycket marknadsvrde i ver tio r gamla datorspel fr museal
hrdvara, s fretagen bryr sig nog inte s mycket om detta.

Fr den som blir en riktigt biten SID-fantast finns det ven sidor p ntet
med intervjuer med dessa gamla musiker.


LNKAR TILL SID-SCENEN:


* Programmet SIDPLAY

http://www.geocities.com/SiliconValley/Lakes/5147/


* SID-samlingen The High Voltage SID Collection

http://hvsids.c64.org/


// Ulf of VSU


