                          ========
                            ATTENTAT  
                            ========
                         #3 April/maj99
                            
                       attentat@email.com 

  INNEHLL:________________________________________________________
  @ REDAKTREN HAR ORDET...........0.1 |E-mail: attentat@email.com |
  @ SE & HR -DDDDDDD!......0.2 || 
  @ FRKEN SVERIGE.................0.3 |Medarbetare i attentat #3: | 
  @ SKICKA SNAILMAIL GRATIS........0.4 |Markus, Tobbe, ZorlaQ und  |              
              
  @ R DET NN SOM VET.............0.5 |Joel(biten)(; webbansvarig)|
  @ ASCII-KONST....................0.6 |Om du vill bli medarbetare;|
  @ SMILEYS........................0.7 |attentat@email.com!        |
  @ TOMT!..........................0.8
  @ ATTENTAT-BUGG HITTAD...........0.9 ||              
              
  @ LISTA VER CIVILPOLISENS BILAR.1.0 |Pris fr kampprenummeranter|              
         
  @ MASKINEN.......................1.1 |verklass..............10.-| 
  @ PUNKENS HELIGA SKRIFT..........1.2 |Medelklass..............5.-|
  @ ALLA I REGERINGENS E-MAILS.....1.3 |Arbetarklass............0.-|
  @ PEDOFILJVELN IGEN.............1.4 |Ta det lungt! Skmtade bara|              
             
  |
  @ HRDKOKTA HEMSIDOR.............1.5 |---------------------------|
  @ HEMSIDAN R NTLIGEN KLAR!.....1.6 |Tack Till
  @ SKRIV S SVARAR VI.............1.7 |Markussoft,Tobbe,HuBBe
  @ SEX ANARKISTISKA STNDPUNKTER..1.8 |Mohamedson, ZorlaQ ok    
  @ SAC............................1.9 |johan,mIRC, Bngt mfl. 
  @ TRAFIKSKERHETENS SVARTA LISTA.2.0 |''''''''''''''''''''''''''
  @ KONSTEN ATT TOTALVGRA.........2.1 |   ATTENTAT BUGGEN!       
  @ GUD R DD.....................2.2 |*********0.9!*************
  @ NSTA NUMMER...................2.3 |                           
  S V A R T A  V I T A, T I L L S A M M A N S  M O T  D E  R I K A
  ******************************************************************
  0.1
  
  =======================
  Der ReDaKteUR har ordet
  =======================

  Hej Och h hr kommer nr2...Ops nr3...
  ================================================================

  0.2
  
  =========
  Se & Hr 
  =========
  Krring-tidningen se & hr har gjort bort sig igen. Fr ngra r sen 
  klippte de ut prinsessan Viktorias ansikte och satte den p en
  modell i baddrkt, men det hr tar ju fan priset. Ls detta, kamrater!  
  Tidningen skickade fr ngra mnader sedan ut ett reklamblad till 
  lite folk runt om i sverige. 
  En morsa fick lappen som frresten var en prenumerations blankett.
  Det stog ungefr s hr: Din man holger Kan f chansen
  att f en klocka och en telefon om han prenumererar p se & hr.
  Holger hade prenumererat p tidningen under 1995 s han stog kvar i 
  deras register. Men det rkade vara s att Holger hade varit sten-dd
  sedan 1996. Pinsamt! Morsan blev sklart jtteledsen och har stmt 
  se & hr p en STOR summa pengar.  
  ================================================================



  0.3
     
  Frken Sverige 
  
  Fredagen den 26:e mars avgjordes det vem som skulle bli Frken Sverige
  1999. Det var Emma-Helena Nilsson frn stersund i Jmtland som vann.
  Men r Frken sverige verkligen en bra tvling? Ungefr var fjrde 
  svensk kvinna r verviktig. Det betyder att om dom som hller i 
  tvlingen verkligen frsker blanda tjejer frn olika ln s borde ju
  ungefr sju personer i tvlingen vara feta. I sverige bor -- Mnniskor.
  om man delar det i 4 s blir det... -- verviktiga. Om man r fet och
  tittar p frken sverige, r det vl sunt att sjlvfrtroendet sjunker,
  eftersom det ger folk en frklaring till att de smalare mnniskorna r
  bttre! Jag sg i en tidning vinnare frn 50 r tillbaka och
  de r ju likadana allihop: Lnga, smala och oftast blonda. Om det r
  nn som har en annan uppfattning till frken sverige s kan
  ni maila in den d.
                                         Tack fr mig.
   
  0.4
  ****
  SKICKA SNAILMAIL GRATIS

  Fr vissa kostar det pengar att skicka brev. Fr andra r det
  helt gratis. S hr gr du:

  1) skriv en phittad adress p brevet
  2) Skriv mottagarens adress p avsndaren
  3) Kom ihg att du INTE ska stta p nt frimrke
  Postverket skickar nu tillbaka adressen till det dom
  tror r avsndaren men som i sjlva verket r mottagarens!


  0.5
  
  ==============================================================
  R DET NN SOM VET...


  Hur man trimmar en moped i 200 km/h
  (doommaster28@hotmail.com)
   


  __________________________________________________________________

  0.6
  *** 
  Ascii-konst
  ***********

  Fyrabarnsmamman Joan Stark frn Mississippi i USA r en av mnga som lagt 
  ut sin konst p ntet. P knappt tv r har hon byggt upp ett stort arkiv 
  ASCII-bilder som frestller allt frn seriefigurer, husdjur, byggnader och
  hennes familj.
  - Det var mest av en slump jag fick upp gonen fr den hr konstformen, 
  berttar Joan. Jag fick ett mail med en liten bild p en cykel. D visste 
  jag inte ens vad bilderna kallades, men jag blev fullstndigt sld p det,
  och frstod att folk mste ha grava sysselsttningsproblem som hller p med
  det. 
  - Kort drp brjade jag skte jag efter fler bilder p Yahoo och hittade
  Ett stlle dr man kunde skicka in sina egna ASCII-bilder. Och i juli 1996 
  brjade jag data ihop egna teckningar.

  Vad r det som r s fascinerande med ASCII?
  - Dels r de roligare och smidigare att f och skicka per mail n vanliga 
  pics. ASCII r ju text och tar drfr mindre plats. - Dels finns det bara 
  94 tecken att jobba med (97 i Sverige med ,  och ) och det r allt. 
  - Och s ligger det en fet utmaning i att anvnda ett tangentbord som 
  palett och skrm som duk.


  .:*~*:._.:*~*:._.:*~*:.

   
  Det finns olika stt att skapa ASCII-konst p. 
  Ett stt r att anvnda program som modellerar bilderna, 
  till exempel Gifscii. Men det r inget Joan Stark rekommenderar, 
  bilderna blir kantiga och fula.
  "Solid-style" r en annan mjlighet - men rtt svr. Den anvnds mest till 
  att skugga och konturera bilderna. 
  "Line-style" r precis vad det lter som; ASCII-konst med enbart raka streck. 
  (Markera figuren under med markren.)

                    :                                 :
                   :                                   :
                   :  RRVIttIti+==iiii++iii++=;:,       :
                   : IBMMMMWWWWMMMMMBXXVVYYIi=;:,        :
                   : tBBMMMWWWMMMMMMBXXXVYIti;;;:,,      :
                   t YXIXBMMWMMBMBBRXVIi+==;::;::::       ,
                  ;t IVYt+=+iIIVMBYi=:,,,=i+=;:::::,      ;;
                  YX=YVIt+=,,:=VWBt;::::=,,:::;;;:;:     ;;;
                  VMiXRttItIVRBBWRi:.tXXVVYItiIi==;:   ;;;;
                  =XIBWMMMBBBMRMBXi;,tXXRRXXXVYYt+;;: ;;;;;
                   =iBWWMMBBMBBWBY;;;,YXRRRRXXVIi;;;:;,;;;=
                    iXMMMMMWWBMWMY+;=+IXRRXXVYIi;:;;:,,;;=
                    iBRBBMMMMYYXV+:,:;+XRXXVIt+;;:;++::;;;
                    =MRRRBMMBBYtt;::::;+VXVIi=;;;:;=+;;;;=
                     XBRBBBBBMMBRRVItttYYYYt=;;;;;;==:;=
                      VRRRRRBRRRRXRVYYIttiti=::;:::=;=
                       YRRRRXXVIIYIiitt+++ii=:;:::;==
                       +XRRXIIIIYVVI;i+=;=tt=;::::;:;
                        tRRXXVYti++==;;;=iYt;:::::,;;
                         IXRRXVVVVYYItiitIIi=:::;,::;
                          tVXRRRBBRXVYYYIti;::::,::::
                           YVYVYYYYYItti+=:,,,,,:::::;
                           YRVI+==;;;;;:,,,,,,,:::::::



    
  .:*~*:._.:*~*:._.:*~*:.
   
   

   
  |   |   /      ,'      ,-'     _,-'
  |  .'  /     ,'     ,-'    _,-'
  |  |  /    ,'    ,-'   _,-'          __..--""
  | .' /   ,'   ,-'  _,-'      __..--""
  | | /  ,'  ,-'  ,-'  __..--"" _______________
   
                                             _____              __
                                          .-'     `-.        ,dP""Yb,
                                        .'           `.    ,d"      "b,
                                       /               \   d'    _   `Y,
                               _      ;                 ;  8     8    `b
                    __      ,'" "`.   |                 |  `b,_,aP     P
            __    ,'  `.   /       \  ;                 ;    """"     d'
          .'  `. /      |  |       |   \               /            ,P"
       _  |    | |      /  \       /    `.           .'     a,.__,aP"
  . o (_) `.__.'  `.__.'    `.___.'       `-._____.-'        `"""''




  0.7                 0.8             0.9
  ***                 ***             ***
  Ascii-Smileys       Tomt!           ATTENTAT-BUGG FUNNEN!   
  *************                       *********************
  _________________________________________________________________________
  Nr du har skrivit ett email eller| Ibland kan det hnda att nr ni har
  chattar r det inte skert att    | ftt tidningen till eran email s
  mottagaren uppfattar tonen i      | r den svr att lsa. Det kan bero 
  brevet. Fr att hjlpa till med   | p att ni lser tidningen i ett a-
  detta kan man anvnda s kallade  | nnat typsnitt n det som r  
  smileys. Det r sm symboler som  | vanligast. E-mail.com eller iname.
  visar T.ex. ditt "humr". Smileys | com r ngra exempel. Om du markerar  
  ska lsas frn sidan.             | Hela blaskan och kopierar den, s kan
                                    | du klistra in den i vilket ordbehand-
  ********************************* | lingsprogram som helst, och byta tec-
  :-)    Glad                     * | kensnitt. Byt T.ex till fixedsys. Den 
  :-(    Sur                      * | finns p varje dator med windows. Du
  :-|    allvarlig                * | Kan ocks klistra in den i anteckni-
  :-    person med halvppen mun * | ngar fr d blir det automatiskt rtt 
  ;-)    Glimten i gat           * | eftersom standardfonten r fixedsys d.
  :-0    Gapar av frvning       * | Tidningen grs i write och antecknin-
  :-    Lipar                    * | gar. 
  :-    Person med napp          * |
  q:)    Person med keps          * |            /Markus
  ********************************* |____________________________________

  Det finns mnga mer olika Smileys men de flesta andra r inte s knda
  och anvnds inte s ofta.


  ------------------------------------------------------------------------
  1.0
  CIVILSNUTARNAS BILAR
  KOMPLETT LISTA!
  *******************


  A 
  ACR 384 SAAB 900 GLI Bl Vsters 
  ADE 572 SAAB 900 TURBO Vit Eskilstuna 
  ADL 527 SAAB 900 Bl Eskilstuna 
  ADU 098 SAAB 900 TURBO Bl Karlstad 
  AEA 993 SAAB 900 TURBO Vit Uddevalla 
  AEO 430 SAAB 900 GLI Bl Huddinge 
  AGC 756 SAAB 900 TURBO Bl Karlshamn 
  AHB 576 SAAB 900 TURBO Svart Ljungby 
  AHU 319 SAAB 900 GLI Gul Stockholm 
  AJC 454 SAAB 900 GLI Gul Nykping 
  ALN 553 SAAB 900 TURBO Vit Gteborg 
  AMM 801 SAAB 900 TURBO Rd Skvde 
  ANH 488 SAAB 900 TURBO Vit Stockholm 
  AOR 738, Volvo 940, Vit, Slvesborg 
  APD 933 SAAB 900 TURBO Gr Kristianstad 
  APT 790 Volvo 245 Bl Gteborg 
  ARA 571 SAAB 900 TURBO Bl Gteborg 
  ASP 361 SAAB 900 TURBO Bl Kalmar 
  AUA 310 Volvo 244 Gul Stockholm 
  AUS 201 SAAB 900 Vit Skellefte 
  AWS 206 SAAB 900 Vit Malm 
  AXF 275 SAAB 900 TURBO Vit Stockholm 

  B 

  BBH 669 SAAB 900 TURBO Vit Helsingborg 
  BBN 156, SAAB 900 GLI Rd Gvle 
  BEA 108, Volvo 244 Vit Nykping 
  BMF 757, Volvo 245 Grn Kristianstad 
  BTT 782, Volvo 245 Brun stersund 
  BWA 316, Volvo 245 Brun Uddevalla 

  C 

  CCP 264 Volvo 244 Bl Lund 
  CBP 792, SAAB   900, Vinrd, Vsters 
  CJN 485, Volvo 244 Brun Malm 
  CSM 992, Saab 9000 Turbo, Bl, Gotland (trafikbil med videokamera) 
  CTT 782, Volvo 245 Brun Gvle 
  CWF 712, Saab 9000, Mrkgr/svart, Norrkping/Malm 

  D 

  DCD 548 Volvo 245 Bl Kalmar 
  DFB 413, Volvo 245 Rd Linkping 
  DJS 736, Volvo 244 Brun Malm 
  DMO 562, Volvo 245 Grn Stockholm 
  DUG 072, Volvo 245 Rd Malm 
  DXY 450, Opel Corsa 1.4 L, Vit, Uppsala 

  E 

  EDG 905, en ny rd Volvo 855, Eskilstuna 
  ELO 407 Volvo 244 Rd Malm 
  ENJ 683, Volvo 744 Vit Stockholm 
  ENN 202, Volvo 245 Brun Helsingborg 
  EPS 395, LT-31, Rd, Ume (Minibuss) 
  ESN 642, Volvo 245 Rd Helsingborg 
  EYE 290, Volvo 850, Mrkbl, Eskilstuna. 
  EZS 008, Rd, Audi 100, Gvle 
  EWT 540, SAAB 900, Vinrd, Vsters 

  F 

  FDA 415 Volvo 245 Gr Falun 
  FDA 418, Volvo 245 Brun Nykping 
  FFB 417, Volvo 245 Rd Stockholm 
  FGO 374, Volvo combi, Rd, Sderhamn 
  FMR 811, Volvo 244 Brun Norrkping 
  FTU 385, Saab 900, Silver, Ume 
  FXT 020, VW Buss, Silvemetallic, Ume 

  G 

  GJN 961 Volvo 245 Bl Trollhttan 
  GJF 365, Volvo 244, Vit, Norrkping 
  GJL 172   SAAB 9000, Bl, har videok, Vsters 
  GPF 124, Volvo 245 Grn Jnkping 
  GRE 804, Volvo 245 Bl Helsingborg 
  GRP 919, Volvo 850, Mrkbl, Stockholm 
  GRT 791, Volvo 244 Bl Sundsvall 
  GTN 640, Chevrolet Astrovan, Svart, Ystad 
  GWN 382, Volvo 855, Olivgrn, Vattholma 

  H 

  HGU 078 Volvo 245 Bl Malm 
  HHP 109, Mrkbl Audi 1.8, Eskilstuna 
  HJB 456, SAAB 900, Alingss 
  HJZ 765, Volvo 245 Bl Stockholm 
  HKA 719, Saab 9000 2.3T CD, Rd, Vsters 
  HTE 610, Volvo 944 Turbo, Vit, Uppsala 
  HUO 874, Volvo 244 Bl Solna 

  J 

  JLD 386, Volvo 745, Mrkgrn, Ystad 
  JWE 081 Volvo 245 Vit Malm 

  K 

  KAK 055, SAAB 900, Svart, Vsters 
  KFH 073, Volvo 940, Mrkgrn, Eslv 
  KNB 417 Volvo 245 Bl Malm 
  KNE 175 Volvo 245 Bl Sundsvall 
  KOB 414 Volvo 245 Grn Malm 
  KSN 640 Volvo 245 Rd Malm 
  KUL 464 Volvo 245 Bl Vnersborg 
  KWN 759 Volvo 245 Rd Hrnsand 
  KXM 106 Volvo 345 Grn Vsters 
  KXN 752 Volvo 245 Brun Malm 

  L 

  LAG 068 VOLVO 244 Grn Uppsala 
  LBC  616, Volvo 850, Svart, Vsters 
  LBG 060, Volvo 244 Grn Malm 
  LBG 061, Volvo 244 Grn Ulricehamn 
  LBG 063, Volvo 244 Grn Lund 
  LBG 067, Volvo 244 Rd Malm 
  LBG 074, Volvo 244 Bl Malm 
  LBG 076, VOLVO 244 Grn Malm 
  LBW 066, VOLVO 244 Bl Malm 
  LCP 445, Volvo 240, Grn, Gteborg 
  LDG 063, VOLVO 244 Grn Sundsvall 
  LEC 372, VOLVO 245 Bl Jnkping 
  LEC 373, VOLVO 245 Bl Stockholm 
  LEC 375, VOLVO 245 Bl Malm 
  LFG 404, Saab 9000, Ume 
  LFJ 859, VOLVO 245 Bl Gteborg 
  LGJ 850, VOLVO 245 Bl Stockholm 
  LHE 909, VOLVO 245 Bl Stockholm 
  LJF 429, VOLVO 245 Vit Sundsvall 
  LJT 852, VOLVO 245 Bl Ume 
  LKP 855, VOLVO 245 Bl Bors 
  LKP 857, VOLVO 245 Grn Solna 
  LKP 859, VOLVO 245 Grn Karlstad 
  LLP 851, VOLVO 245 Grn Helsingborg 
  LLP 853, VOLVO 245 Bl Stockholm 
  LLH 145, VW Caravelle, Trollhttan 
  LMF 469, VOLVO 244 Bl Eksj 
  LOT 795, VOLVO 244 Bl Gteborg 
  LOY 799, VOLVO 245 Rd Vsters 
  LSN 530, VOLVO 244 Svart Stockholm 
  LTT 780, VOLVO 245 Bl Ljungby 
  LTT 782, VOLVO 245 Brun Uppsala 
  LTT 784, VOLVO 245 Brun rebro 
  LWZ 008, VOLVO 244 Bl Stockholm 
  LXW 963, VOLVO 244 Brun Malm 
  LXW 966, VOLVO 244 Bl Skellefte 
  LYJ 532, VOLVO 244 Bl Stockholm 
  LZN 762, VOLVO 244 Bl Jnkping 
  LZP 589, VOLVO 245 Bl Jnkping 
  LZY 792, VOLVO 245 Rd Jnkping 

  M 

  MAX 889 VOLVO 244 Bl Falun 
  MCJ 582, VOLVO 744 Svart Stockholm 
  MFY 365, Volvo 245, Vit, Ume (Hund) 
  MGD 692, VOLVO 244 Bl rebro 
  MGD 693, VOLVO 245 Gul Falun 
  MGZ 857, SAAB 900, Bl, Gvle (ful och bucklig) 
  MJT 327, Audi 100, Ljusbl, Ume 
  MKT 680, VOLVO 744 Svart Stockholm 
  MLS 695, Volvo Kombi, Beige, Falun 
  MPP 759, VOLVO 244 Bl Stockholm 
  MRW 143, SAAB 900, Vit, Gvle (rostig) 
  MUX 782, VOLVO 244 Bl Skellefte 
  MXX 782, VOLVO 244 Gr Vetlanda 
  MYX 095, VOLVO 245 Brun Helsingborg 
  MYX 786, Volvo 240DL, Vit, Lomma-Bjrred 

  N 

  NED 389, Toyota Camary, Vit, Gvle 
  NCD 685, Volvo 245, Vit, Norrkping 
  NHZ 402, Saab 900, Vinrd, Ume 
  NKW 534, VOLVO 244 Rd Jnkping 
  NMW 532, VOLVO 244 Rd Solna 
  NNW 532, VOLVO 244 Bl Malm 
  NNW 537, VOLVO 244 Rd Lund 
  NOH 131, Volvo 245, Mrkbl, Gvle 
  NPH 239, Volvo 740, Bl, Ume 
  NPR 958, VOLVO 745 GL Rd Ljusdal 
  NYW 308, VOLVO 744 Vit Gvle 

  O 

  OBB 553, Saab 9000 CD, Vinrd, Kungslv 
  OBY 017, SAAB 900, Vit, rebro 
  OCA 953, Audi 100, Vit, Gotland 
  OFF 779, Saab 9000 CD, Mrkrd, Skellefte 
  OGM 825, Saab med extralysen 
  OKR 679, SAAB 9000, Vit, Norrkping 
  OOA 953, Vit, Audi 100, Gvle 
  OOG 815   SAAB   900, Svart, Vsters 
  OOW 783, SAAB 9000, Rd, Gvle 
  ORY 541, Saab 9000 CD Turbo, Gr, Tby 
  OUP 003, Audi 100, Rd, Gotland 
  OYU 280, Volvo 850 Turbo, Rd, Skellefte 

  P 

  PDL 988, Volvo 940, Rd, Gvle (narkotikaspan) 
  PEZ 083, rd Volvo 850 turbo, Bors
  PFM 571, VW Buss, Silvemetallic, Ume 
  PFS 585, Volvo 945, Mrkbl, Ume 
  PGR 220, Opel Astra, Vit, Ystad 
  PGM 688, Volvo 850, Grn, Ystad 
  PGY 877, Volkswagen Passat, Rd, Ume 
  PPW 281, Volvo 850, Rd, Falun 
  PGO 936, Volvo kombi, Rd, Norrkping 
  PGW 227, SAAB 9000 CD, Rd, Borlnge 
  PGW 506, Volvo 940, Vit, Ume 
  PHZ 985, Volvo 244, Rd, Kalmar 
  PJL 441, Saab 900 Mrkbl, Trollhttan 
  PJM 785, Rd combi Volvo, Stockholm 
  PJO 681, Volvo 940, Vit, Skvde 
  PJY 101, Volvo 940, Rd, Borlnge 
  PKE 781, Volvo 850 GL, Vit, Uppsala 
  PKP 621, Volvo 745, Mrkbl, Sderhamn 
  PLH 358, Saab 900 Mrklila, Trollhttan 
  PLX 175, Volvo 940/740, Vit, Alingss 
  PMT 502, Volvo 940, Vit, Gvle 
  PNK 246, Volvo 945, Rd, Skellefte 
  POM 623, SAAB 9000, Mrkbl, Eskilstuna 
  POM 911, Saab 9000, Vit, Ume 
  POM 922, SAAB 9000 Gr-metallic, Falun 
  PPU 085, Saab 9000, Vit, Lund 
  PRH 608, BMW K1 , Rd, Gteborg (OBS: Motorcykel) 
  PRW 286, Volvo 850 Turbo, Rd, Ume 
  PSG 129, Volvo 850, Rd, Kungsbacka 
  PSX 529, SAAB 900 Turbo, rebro, Svart 
  PTJ 693, Volvo 940, Bl, Alingss 
  PTS 753, Saab 9000 CD, Vit, Trollhttan 
  PUL 640, Volvo 240, Bl, Ystad 
  PUM 280, VW Caravelle, Mrkbl, Skellefte 
  PWE 307, Volvo, Vit, Karlskoga 
  PYE 312, Volvo 940, Ume 
  PYX siffror oknt. rd Volvo 850, Eskilstuna
  PZP 094, mrkgrn Volvo 945, tonade rutor, Bors  






  1.1
  ***

  MASKINEN
  --------
  Sverige r inte ett fritt land.
  Media, staten och de sociala kraven bestmmer ver Dig, vilka sikter
  Du ska ha, men framfr allt vilka sikter Du inte ska ha.
  I Sverige rknas det inte som rtt och fel, i Sverige rknas det som rtt
  och sjukt.
  Media. Tror ni Aftonbladets "Sveriges strsta kvllstidning" r objektiva?
  Aftonbladet vinklar sina artiktlar s att de ska slja, likadant med
  Expressen och Dagens Nyheter, Dagens Nyheter r knda fr sina
  debatt-artiklar dr person A attackerar person B som inte 'fr' frsvara
  sig.
  Aftonbladet och Expressen liknar mest tv skvallertidningar som slss om
  sina lsare, vilket gr att Sanningen kommer i andra hand.
  Nr Du lser artiklarna, se t vilket hll de vinklas och stll Dig
  frgan: Skulle de slja mer eller mindre p att vinkla t andra hllet?

  P samma stt funkar det i riksdagen. Riksdagen stinker av dubbelmoral och
  pengar. Maskinen bestmmer ver Dig, och den tjnar p det.
  Tre exempel:

  1. Mer och mer mnniskor brjar rka/snusa, drfr hjer maskinen priset p
  tobaksvaror, inte fr att minska tobaksbruket, utan fr att tjna pengar p
  det.
  Fr att det inte ska framst s, bestmmer maskinen om en 18 rs grns fr
  inkp av tobak.
  Frga Dig nu om den grnsen hjlper?
  Varfr brjar man rka/snusa?
  Fr att det r gott?
  Fr att andra gr det?
  Fr att det r frbjudet?
  Om Du kper tobak ska Du veta vilken maskin Du hller i drift.

  2. Ungefr samma sak med alkolsk, som man inte 'ville' slja, men likt
  frbannat gr de det nd, genom systembolaget, statens bolag som tjnar
  pengar p folks festande och p alkoholister. Alkolsk gr under
  beteckningen 'vindrycker' och drar in flera miljoner till maskinen.

  3. Christer rnfjder (socialdemokratisk riksdagsledamot) gjorde en god
  grning fr sitt land nr han tackade nej till lnefrhjning, det gav
  honom rtt bra PR i media ocks, osis att han tog de dr pengarna i alla fall.

  Lrare utbildas till att frmja demokratin/kapitalismen/maskinen, med andra
  ord, de utbildar Dig i det, men de ger Dig inte nackdelarna. En elev som
  inte lst om andra statsskick kan inte argumentera mot en lrare som har
  en lng utbildning bakom sig.
  Inse, frn 7 rs lder har Du blivigt hjrntvttad, Du blir en del av
  maskinen.

  Till sist, de sociala kraven. Folk med 'fel' sikt blir utfrysta av
  maskinens offer (ls: medelsvenson), och tvingas ska sig till mindre
  grupper, eller bara vara ensam.
  Mycket sllan kan folk vara objektiva och acceptera att andra medmnniskor
  har andra sikter n dem, de som maskinen inte kan f grepp om.

  St fr din egen sikt i alla vder, Du kommer inte till riksdagen, men det
  kan Du bara vara stolt ver.






  1.2
  ***
  Punkens heliga skrift!
  **********************


  Nr alla ser blommornas kraft
  Nr livets mening finns i solens strlar
  Nr ingen dryck r starkare n saft
  D ska vi kasta av oss vra skerhetsnlar


  Nr ingen lngre ser njet i att dda
  Nr inga soldater finns gmda i busk och snr
  Nr alla kan ta del av livets grda
  D ska vi kamma ner vrat hr


  Nr alla kan mta sin nstas blick
  Nr inte gldjen r ngot som andra fr
  D ska vi stlla undan vra kngor


  Nr djuren p mnniskan litar
  Nr vi rivit ned egoismens mur
  D ska vi kasta av oss vra nitar


  Nr ingen lngre behver bo p gatan
  Nr jorden har kommit in i en trivsam lunk
  Nr ingen lngre dyrkar gud eller satan
  D ska vi inte lngre tillhra ngot vi kallar PUNK


  1.3
  ***

        Riksdagens webbsite saknar en sammanstlld lista ver alla
        ledarmters emailadresser.
        Hr kommer istllet en komplett lista s att man ltt kan maila dem
        och be om tilltelse att f nmna deras namn nr man r ute och
        chattar, p IRC, p BBS:er, i Email eller kanske p en hemsida.
        

        agne.hansson@riksdagen.se   
        agneta.brendt@riksdagen.se
        agneta.lundberg@riksdagen.se  
        agneta.ringman@riksdagen.se
        ake.carnero@riksdagen.se   
        ake.gustavsson@riksdagen.se
        ake.sandstrom@riksdagen.se     
        alf.eriksson@riksdagen.se
        alf.svensson@riksdagen.se  
        alice.astrom@riksdagen.se
        amanda.gronlund@riksdagen.se 
        anders.berglov@riksdagen.se
        anders.bjorck@riksdagen.se
        anders.g.hogmark@riksdagen.se
        anders.karlsson@riksdagen.se
        anders.sjolund@riksdagen.se
        anders.ygeman@riksdagen.se
        anita.johansson@riksdagen.se
        anita.jonsson@riksdagen.se
        anita.siden@riksdagen.se
        ann-kristine.johansson@riksdagen.se
        ann-marie.fagerstrom@riksdagen.se
        anna.akerhielm@riksdagen.se
        anna.lilliehook@riksdagen.se
        anne-katrine.dunker@riksdagen.se
        anne.ludvigsson@riksdagen.se
        annika.nilsson@riksdagen.se
        arne.kjornsberg@riksdagen.se
        asa.torstensson@riksdagen.se
        barbro.andersson@riksdagen.se
        barbro.hietala.nordlund@riksdagen.se
        barbro.johansson@riksdagen.se
        barbro.westerholm@riksdagen.se
        beatrice.ask@riksdagen.se
        bengt-ola.ryttar@riksdagen.se
        bengt.silfverstrand@riksdagen.se
        berit.adolfsson@riksdagen.se
        berit.andnor@riksdagen.se
        berit.johanesson@riksdagen.se
        berndt.ekholm@riksdagen.se
        berndt.skoldestig@riksdagen.se
        bertil.persson@riksdagen.se
        birger.schlaug@riksdagen.se
        birgitta.ahlqvist@riksdagen.se
        birgitta.carlsson@riksdagen.se
        birgitta.dahl@riksdagen.se
        birgitta.sellen@riksdagen.se
        birgitta.wistrand@riksdagen.se
        bjorn.kaaling@riksdagen.se
        bjorn.leivik@riksdagen.se
        bjorn.von.der.esch@riksdagen.se
        bo.konberg@riksdagen.se
        bo.lundgren@riksdagen.se
        britt-marie.danestig@riksdagen.se
        britt-marie.lindkvist@riksdagen.se
        britt.bohlin@riksdagen.se
        camilla.dahlin-andersson@riksdagen.se
        camilla.skold@riksdagen.se
        carin.lundberg@riksdagen.se
        carina.adolfsson@riksdagen.se
        carina.hagg@riksdagen.se
        carina.moberg@riksdagen.se
        carina.ohlsson@riksdagen.se
        carl-erik.hedlund@riksdagen.se
        carl-erik.skarman@riksdagen.se
        carl.bildt@riksdagen.se
        carl.fredrik.graf@riksdagen.se
        carl.g.nilsson@riksdagen.se
        carlinge.wisberg@riksdagen.se
        caroline.hagstrom@riksdagen.se
        catharina.elmsater-svard@riksdagen.se
        catharina.hagen@riksdagen.se
        catherine.persson@riksdagen.se
        cecilia.magnusson@riksdagen.se
        charlotta.l.bjalkebring@riksdagen.se
        chatrine.palsson@riksdagen.se
        chris.heister@riksdagen.se
        christel.anderberg@riksdagen.se
        christer.skoog@riksdagen.se      
        christina.axelsson@riksdagen.se
        christina.nenes@riksdagen.se
        cinnika.beiming@riksdagen.se
        claes-goran.brandin@riksdagen.se
        claes.stockhaus@riksdagen.se
        conny.ohman@riksdagen.se
        cristina.husmark.pehrsson@riksdagen.se
        dan.ericsson@riksdagen.se
        dan.kihlstrom@riksdagen.se
        elisabeth.fleetwood@riksdagen.se
        elisebeht.markstrom@riksdagen.se
        elizabeth.nystrom@riksdagen.se
        elver.jonsson@riksdagen.se
        erik.arthur.egervarn@riksdagen.se
        erling.walivaara@riksdagen.se
        eskil.erlandsson@riksdagen.se
        ester.lindstedt.staaf@riksdagen.se
        eva.arvidsson@riksdagen.se
        eva.flyborg@riksdagen.se
        eva.johansson@riksdagen.se
        eva.zetterberg@riksdagen.se
        ewa.larsson@riksdagen.se 
        ewa.thalen.finne@riksdagen.se
        fanny.rizell@riksdagen.se
        fredrik.reinfeldt@riksdagen.se
        goran.hagglund@riksdagen.se      
        goran.lennmarker@riksdagen.se
        goran.lindblad@riksdagen.se
        goran.magnusson@riksdagen.se
        goran.norlander@riksdagen.se
        gote.jonsson@riksdagen.se
        gote.wahlstrom@riksdagen.se
        gudrun.lindvall@riksdagen.se
        gudrun.schyman@riksdagen.se
        gun.hellsvik@riksdagen.se
        gunilla.tjernberg@riksdagen.se
        gunilla.wahlen@riksdagen.se
        gunnar.axen@riksdagen.se
        gunnar.goude@riksdagen.se
        gunnar.hokmark@riksdagen.se
        gunnel.wallin@riksdagen.se
        gustaf.essen.von@riksdagen.se
        hakan.juholt@riksdagen.se
        hans.andersson@riksdagen.se
        hans.hjortzberg-nordlund@riksdagen.se
        hans.karlsson@riksdagen.se
        hans.stenberg@riksdagen.se
        harald.bergstrom@riksdagen.se
        harald.nordlund@riksdagen.se
        helena.bargholtz@riksdagen.se
        helena.frisk@riksdagen.se
        helena.hoij@riksdagen.se
        helena.hillar.rosenqvist@riksdagen.se
        henrik.landerholm@riksdagen.se
        henrik.s.jarrel@riksdagen.se
        henrik.westman@riksdagen.se
        holger.gustafsson@riksdagen.se
        inga.berggren@riksdagen.se
        inge.carlsson@riksdagen.se
        ingegerd.sahlstrom@riksdagen.se
        ingela.thalen@riksdagen.se
        ingemar.josefsson@riksdagen.se
        ingemar.vanerlov@riksdagen.se
        inger.davidson@riksdagen.se 
        inger.lundberg@riksdagen.se
        inger.rene@riksdagen.se
        inger.segelstrom@riksdagen.se
        inger.strombom@riksdagen.se
        ingrid.burman@riksdagen.se
        ingrid.naslund@riksdagen.se
        ingvar.eriksson@riksdagen.se
        ingvar.johnsson@riksdagen.se
        ingvar.svensson@riksdagen.se
        jan-erik.agren@riksdagen.se
        jan-evert.radhstrom@riksdagen.se
        jan.backman@riksdagen.se
        jan.bergqvist@riksdagen.se
        jan.bjorkman@riksdagen.se
        jarl.lander@riksdagen.se
        jeppe.johnsson@riksdagen.se
        jerry.martinger@riksdagen.se
        johan.lonnroth@riksdagen.se
        johan.pehrson@riksdagen.se
        johnny.ahlqvist@riksdagen.se
        johnny.gylling@riksdagen.se
        jonas.ringqvist@riksdagen.se
        jorgen.andersson@riksdagen.se
        kaj.larsson@riksdagen.se      
        kalle.larsson@riksdagen.se
        karin.enstrom@riksdagen.se
        karin.falkmer@riksdagen.se
        karin.olsson@riksdagen.se
        karin.pilsater@riksdagen.se
        karin.svensson.smith@riksdagen.se
        karin.wegestal@riksdagen.se
        karl-goran.biorsmark@riksdagen.se
        kenneth.johansson@riksdagen.se
        kenneth.kvist@riksdagen.se
        kenneth.lantz@riksdagen.se
        kent.harstedt@riksdagen.se
        kent.olsson@riksdagen.se
        kenth.hogstrom@riksdagen.se
        kenth.skarvik@riksdagen.se
        kerstin.heinemann@riksdagen.se
        kerstin.kristiansson-gran@riksdagen.se
        kg.abramsson@riksdagen.se
        kia.andreasson@riksdagen.se
        kjell-erik.karlsson@riksdagen.se
        kjell.eldensjo@riksdagen.se
        kjell.nordstrom@riksdagen.se
        knut.billing@riksdagen.se
        krister.ornfjader@riksdagen.se
        kristina.zakrisson@riksdagen.se
        laila.back@riksdagen.se
        laila.bjurling@riksdagen.se
        lars-erik.lovden@riksdagen.se
        lars.angstrom@riksdagen.se
        lars.backstrom@riksdagen.se
        lars.bjorkman@riksdagen.se
        lars.elinderson@riksdagen.se
        lars.gustafsson@riksdagen.se
        lars.hjerten@riksdagen.se
        lars.leijonborg@riksdagen.se
        lars.lindblad@riksdagen.se
        lars.ohly@riksdagen.se
        lars.tobisson@riksdagen.se
        lars.wegendal@riksdagen.se
        larsu.granberg@riksdagen.se
        leif.carlson@riksdagen.se
        leif.jakobsson@riksdagen.se
        lena.ek@riksdagen.se
        lena.olsson@riksdagen.se
        lena.sandlin@riksdagen.se
        lennart.beijer@riksdagen.se
        lennart.daleus@riksdagen.se
        lennart.friden@riksdagen.se
        lennart.gustavsson@riksdagen.se
        lennart.hedquist@riksdagen.se
        lennart.klockare@riksdagen.se
        lennart.kollmats@riksdagen.se
        lennart.nilsson@riksdagen.se
        lennart.varmby@riksdagen.se
        lilian.virgin@riksdagen.se
        lisbet.calner@riksdagen.se
        lisbeth.staaf-igelstrom@riksdagen.se
        liselotte.wago@riksdagen.se
        maggi.mikaelsson@riksdagen.se
        magnus.jacobsson@riksdagen.se
        maj-britt.wallhorn@riksdagen.se
        majlene.westerlund.panke@riksdagen.se
        margareta.andersson@riksdagen.se
        margareta.israelsson@riksdagen.se
        margareta.sandgren@riksdagen.se
        margareta.viklund@riksdagen.se
        margit.gennser@riksdagen.se
        maria.larsson@riksdagen.se
        mariann.ytterberg@riksdagen.se
        marianne.andersson@riksdagen.se
        marianne.carlstrom@riksdagen.se
        marianne.jonsson@riksdagen.se
        marianne.samuelsson@riksdagen.se
        marie.engstrom@riksdagen.se
        marie.granlund@riksdagen.se
        marietta.de.pourbaix-lundin@riksdagen.se
        marina.pettersson@riksdagen.se
        marta.johansson@riksdagen.se
        martin.nilsson@riksdagen.se
        mats.berglind@riksdagen.se
        mats.einarsson@riksdagen.se
        mats.lindberg@riksdagen.se
        mats.odell@riksdagen.se
        matz.hammarstrom@riksdagen.se
        maud.bjornemalm@riksdagen.se
        maud.ekendahl@riksdagen.se
        michael.hagberg@riksdagen.se
        mikael.johansson@riksdagen.se
        mikael.odenberg@riksdagen.se
        mikael.oscarsson@riksdagen.se
        mona.berglund.nilsson@riksdagen.se
        monica.green@riksdagen.se
        monica.ohman@riksdagen.se
        morgan.johansson@riksdagen.se
        murad.artin@riksdagen.se
        nalin.baksi@riksdagen.se
        nils-erik.soderqvist@riksdagen.se
        nils-goran.holmqvist@riksdagen.se
        nils.fredrik.aurelius@riksdagen.se
        ola.karlsson@riksdagen.se
        ola.rask@riksdagen.se
        ola.sundell@riksdagen.se
        olle.lindstrom@riksdagen.se
        owe.hellberg@riksdagen.se
        paavo.vallius@riksdagen.se
        par.nuder@riksdagen.se
        patrik.norinder@riksdagen.se
        per-olof.svensson@riksdagen.se
        per-richard.molen@riksdagen.se
        per-samuel.nisser@riksdagen.se
        per.bill@riksdagen.se
        per.lager@riksdagen.se
        per.landgren@riksdagen.se
        per.rosengren@riksdagen.se
        per.unckel@riksdagen.se
        per.westerberg@riksdagen.se
        pererik.granstrom@riksdagen.se
        peter.eriksson@riksdagen.se
        peter.pedersen@riksdagen.se
        ragnwi.marcelind@riksdagen.se
        raimo.parssinen@riksdagen.se
        reynoldh.furustrand@riksdagen.se
        rigmor.ahlstedt@riksdagen.se
        rinaldo.karlsson@riksdagen.se
        roland.larsson@riksdagen.se
        rolf.abjornsson@riksdagen.se
        rolf.gunnarsson@riksdagen.se
        rolf.kenneryd@riksdagen.se
        rolf.olsson@riksdagen.se
        ronny.olander@riksdagen.se
        rose-marie.frebran@riksdagen.se
        rosita.runegrund@riksdagen.se
        roy.hansson@riksdagen.se
        runar.patriksson@riksdagen.se
        rune.berglund@riksdagen.se
        sinikka.bohlin@riksdagen.se
        siv.holma@riksdagen.se
        siw.persson@riksdagen.se
        siw.wittgren-ahl@riksdagen.se
        sofia.jonsson@riksdagen.se
        sonia.karlsson@riksdagen.se
        sonja.fransson@riksdagen.se
        soren.lekberg@riksdagen.se
        stefan.attefall@riksdagen.se
        stefan.hagfeldt@riksdagen.se
        sten.i.malmo.andersson@riksdagen.se
        sten.lundstrom@riksdagen.se
        sten.tolgfors@riksdagen.se
        stig.eriksson@riksdagen.se
        stig.rindborg@riksdagen.se
        stig.sandstrom@riksdagen.se
        sture.arnesson@riksdagen.se
        susanne.eberstein@riksdagen.se
        sven-erik.osterberg@riksdagen.se
        sven-erik.sjostrand@riksdagen.se
        sven.bergstrom@riksdagen.se
        sven.hulterstrom@riksdagen.se
        sylvia.lindgren@riksdagen.se
        tanja.linderborg@riksdagen.se
        tasso.stafilidis@riksdagen.se
        thomas.julin@riksdagen.se
        tom.heyman@riksdagen.se
        tomas.eneroth@riksdagen.se
        tomas.hogstrom@riksdagen.se
        tommy.waidelich@riksdagen.se
        tone.tingsgard@riksdagen.se
        torgny.danielsson@riksdagen.se
        tullia.von.sydow@riksdagen.se
        tuve.skanberg@riksdagen.se
        ulf.bjorklund@riksdagen.se
        ulf.kristersson@riksdagen.se
        ulf.nilsson@riksdagen.se
        ulla-britt.hagstrom@riksdagen.se
        ulla.hoffmann@riksdagen.se
        ulla.wester@riksdagen.se  
        urban.ahlin@riksdagen.se
        viola.furubjelke@riksdagen.se
        viviann.gerdin@riksdagen.se
        willy.soderdahl@riksdagen.se
        yilmaz.kerimo@riksdagen.se
        yvonne.andersson@riksdagen.se
        yvonne.angstrom@riksdagen.se
        yvonne.oscarsson@riksdagen.se
        yvonne.ruwaida@riksdagen.se


  1.4
  ***
  Pedofilen i rebro har ftt mnga ovnner p ntet:
  ----------------------------------------------------
  http://www.flashback.net/~foks/spegeln/
  http://members.xoom.com/rickhunter59/
  http://boyz.freeteen.nu/p/pedo1.htm
  http://boyz.freeteen.nu/p/pedo2.htm
  http://www.geocities.com/ResearchTriangle/Forum/4539/pedo1.htm
  http://www.geocities.com/ResearchTriangle/Forum/4539/pedo2.htm
  http://members.tripod.com/~theKmm/
  http://i.am/peddohunter/
  http://www.geocities.com/Heartland/Farm/8167/
  http://meltingpot.fortunecity.com/egypt/692/
  http://members.xoom.com/sviin/
  http://www.angelfire.com/az/harkonen/child.html
  http://Hatehim.CyberPests.com/

  Pedofilen (Jonas Fernqvist) hade tidigare sin hemsida p 
  http://www.barnfakta.nu men sidan stngdes av. ('Puh').
  Attentat har frutom pedofilens namn ven hans adress,
  hemtelefonnummer, mobiltelefonnummer, adress & personnr! 
  Om du vill ha informationen ska du skicka ett mail till
  attentat@email.com. Tyvrr kunde vi inte lgga ut info-
  rmationen i tidningen, pg.a bter och skadestnd.



                                    
  1.5
                                =========
                                HRDKOKTA 
                                HEMSIDOR!
                                =========

  betyg: @ - @@@@@
          
  @@@@@:
  http://www.boxman.se
  Billigast i sverige p skivor och filmer.

  http://www.hata-staten.pp.se
  Ashftig hata staten-hemsida.

  @@@@:
  http://www.oldeagle.com
  Du kan prenumerera p Bovens tidning, gratis.

  http://www.kungen.nu
  Troligen vrldens strsta balle. Kan ta ett tag att ladda sidan.
  (Men det r det vrt) 
  ------

  Har du ngra tips till
  hrdkokta hemsidor? 
  skriv till: 
  attentat@email.com 
                / red

  1.6
  ================
  Hemsidan frdig!
  ================
  Attentats hemsida r frdig. Men den r inte utlagd n.
  Kommer nn gng i april/maj


   
    

  
  Visste du att attentat har en chatkanal p mIRC? den heter
  #attentat och ibland kan det hnda att Redaktren sitter dr.
  ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''



  1.7
  ***


  S K R I V  S   S V A R A R  V I :
  
  Det fanns inga frgor i #3...

  ADRESSEN R: attentat@email.com
  Vi har svaren p alla frgor!





  ------------------------------------------------------------------------------
  1.8
  ****
  Sex Anarkistiska stndpunkter
  *****************************

  Frfattaren till denna text r oknd. Hittad p hata-staten!

  1. Vad r Anarkism?
  2. Om makten
  3. Staten
  4. Om individ och kollektiv
  5. Den anarkistiska samhllsordningen
  6. Anarkisten r revolutionr
  7. Politik p anarkivis
  8. Direkt aktion
  9. Ml och medel
  10. Parlamentarismen
  11. Direkt Demokrati
  12. Det var ideologin
  13. Slutord

  1. Vad r Anarkism?

  Historiskt sett r anarkismen som rrelse en riktning inom socialismen.
   Under den period d den internationella arbetarrrelsen tog form
  (1800-talet) stred i huvudsak tv grupper med varandra om den rtta vgen
  till socialismens frverkligande: Den marxistiska och den
  anarkistiska/federalistiska.
   I frga om det socialistiska mlet (arbetarnas vertagande av
  produktionsmedlen) var marxister och anarkister ense, men de skilde sig,
  och gr s fortfarande, betrffande taktiken.
   Marxisterna ville organisera sig fr maktvertagande p parlamentarisk
  vg, sk politisk kamp. Dvs infrandet av socialismen "uppifrn" genom ett
  partis ledarskap.
   Federalisterna ville avskaffa staten och infra socialismen "underifrn"
  genom ekonomisk kamp. Dvs av mnniskorna sjlva utan ledarskap frn ngon
  partielit, organiserade i sina egna sammanslutningar i direkt kamp.
   Marxisternas uppfattning blev den rdande efter Frsta Internationalen,
  nr anarkisternas d frmste fresprkare, Bakunin, uteslts av den
  marxistiska falangen.
   Marxismen splittrades senare i en revolutionr riktning (olika
  kommunistpartier), som vi kallar auktoritr statssocialism, och en
  reformistisk riktning (olika socialdemokratiska partier).
   Anarkismen kom emellertid att dominera vissa lnders arbetarrrelser,
  framfr allt i de latinska lnderna, och kom att spela en stor, men
  tillfllig, roll i vrt rhundrades frsta stora revolutioner, den ryska
  1917 och den spanska 1936-39.
   Anarkismen har genom hela sin historia haft olika uttolkare som fretrder
  olika riktningar.
   I 1900-talets brjan uppstod syndikalismen som rrelse och fick stor
  spridning. Bla i Frankrike, som ocks rknas som syndikalismens vagga.
   I Sverige bildades den syndikalistiska fackfreningen Sveriges Arbetares
  Centralorganisation (SAC), som nu har ungefr 90 r p nacken.
   Syndikalismen r den gren av den anarkistiska idtraditionen som lgger
  strst vikt vid den fackliga kampen p arbetsplatserna (ekonomisk kamp)
  som medel fr samhllsomvandling. Grnsen mellan syndikalister och
  anarkister r flytande. Skillnaderna bestr, rent teoretiskt, av den vikt
  man tillmter facklig kamp kontra annan kamp och, vilket hnger samman med
  detta, det ml man har som riktlinje fr kampen: Enbart arbetarkontroll
  eller sjlvfrvaltning av hela samhllet med mnsklighetens frigrelse som
  yttersta ml.
   Anarkismen har historiskt sett ocks ett borgerligt arv frn liberalismen.
  Det gller betonandet av individens rtt till tanke- och handlingsfrihet.
  Men fr oss anarkister frblir den liberala humanismen otillrcklig som
  teori fr mnsklig frigrelse, eftersom bde liberalismen och den allmnna
  humanismen inte befattar sig med frgestllningen om maktens relation till
  frigrelse.
   Likas anser vi att den socialism som inte har fr avsikt att avskaffa
  makten, utan i stllet befster den, med, om inte ett kapitalistisk styre,
  s vl ett socialistiskt enpartistyre, socialism utan frihet, att den
  socialism inte r ngot annat n diktatur.
   Det fljande r ett frsk att sammanfatta den anarkistiska skdningen. Vi
  kommer att hlla oss till det specifikt anarkistiska perspektivet med
  tonvikten lagd p kommunistisk anarkism.
   Vi lmnar allts sido den anarkistiska kritiken av kapitalismen som ju
  till strsta delen sammanfaller med den marxistiska.
   Detsamma gller de socialistiska grundvrderingarna: Dem delar vi med
  vriga socialistsika riktningar.

  2. Om makten

  Det som srskiljer anarkismen frn bde borgerligt och marxistsikt synstt,
  anarkismens speciella knnetecken, r det konsekventa avstndstagandet frn
  auktoritetsprincipen.
   Tron att allt auktoritetsutvande r skadligt, bde fr de som utvar
  makten och de som underkastar sig, gr oss till motstndare till all slags
  verhet, oavsett vad verheten sjlv utger sig att vara.
   Dr marxisten ser klassamhllet som det strsta, och enda, hotet mot
  mnsklig frigrelse ser anarkisten makten i sig som den strsta fienden.
   Vi vill frverkliga ett samhlle med strsta mjliga frihet t alla
  mnniskor - Drfr r vi motstndare till frihetens motsats: Makten.
   Frihet kan bara skapas genom frihet. Drf menar vi att de medborgerliga
  (borgerligt demokratiska) fri- och rttigheterna; press-, tryck-, mtes-,
  yttrande- och siktsfrihet mfl ska glla oinskrnkt, dvs fr alla mnniskor
  (ven fr vra motstndare) i alla politiska lgen. Det r en garant fr
  mjligheten att leva i frihet - ndvndig, men inte tillrcklig.
   Bakunin uttryckte det s hr: "Jag r endast verkligt fri nr alla
  mnniskor som omger mig, mn svl kvinnor, ocks r fria".
   Vi talar om frigrelse av mnniskor, marxister om, och endast om,
  arbetarnas frigrelse. Fljdaktligen betraktar vi klass som bara en av
  flera mjliga makt- eller dominansfrhllanden. Kn-kn, gammal-ung,
  frlder-barn, mnniska-djur, individ-kollektiv, mnniska-natur, ras-ras
  mfl; alla r exempel p frhllanden som makten kan manifestera sig p.
   Var och en av dem fordrar sin egen kamp. Det r en praktisk frga och vars
  och ens ensak vilken man vljer, men utmrkande fr en anarkist r, eller
  borde vara, insikten att den strsta faran inte r ngot av maktens
  enskilda uttrycksstt ensamt, utan deras minsta gemensamma nmnare,
  livsnerven sjlv: Maktprincipens psykologi och praktik.

  3. Staten

  Som motstndare till all makt efterstvar vi ett icke-hierarkiskt,
  anti-auktoritrt (frihetligt) samhllssystem. Allts mer n bara ett
  upphvande av klassamhllet. Drfr r vi inte bara, som vriga
  socialister, mot kapitalismen, utan ocks mot staten; den offentliga
  sektorn med ett nutida ord.
   Vr syn p staten skiljer sig markant frn den gngse socialdemokratiska
  varianten. Socialdemokratin ser p den offentliga sektorn som ett
  serviceorgan, vars uppgift r att ta hand om oss mnniskor, srskilt de
  svaga grupperna; en instans som, till skillnad mot kapitalet, inte skiljer
  p kreti och pleti utan knner sitt ansvar fr mnskligheten och som drfr
  r ndvndig fr att frsvara de mnskliga vrden som kapitalet trampar p.
  Det r synen p staten som en vergripande rttviseinstans utan maktutvning
  eller kontrollfunktion.
   Vi menar att det r en myt. Staten har visserligen till uppgift att ta
  hand om kapitalets avfall, de oproduktiva m.m. Genom att p det sttet
  agera stdgumma t kapitalet, r statens verkliga roll knappast motsatt
  kapitalets, som socialdemokraterna vill f oss att tro. Statens roll r
  snarare kapitalets frutsttning.
   Staten r en buffert mellan folket och kapitalet som, under sken av sin
  mnniskovnlighet, dljer sitt verkliga syfte: Att underltta en maximal
  exploatering av mnniskor, djur och natur p kapitalets egna villkor utan
  strande hinder i form av t.ex. smre arbetskraft e.d. S var det med den
  mnniskokrleken.......
   Den socialdemokratiska myten om staten som en ndvndig motvikt till den
  frfrliga kapitalismen, staten som samhllet, de svagas beskyddare m.m.
  tjnstgr som olja i det maskineri som gr att kapitalismen bestr.
   Staten r allts inte en neutral storhet, mnniskorna sjlva eller ett
  annat ord fr samhllet. Det r en maktapparat riktad mot folket med tv
  huvudsakliga funktioner. Den ena r redan nmnd: Vrnandet om kapitalet,
  redskapet fr att skerstlla den hrskande klassens maktstllning.
  Dessutom r staten ett organ med egna maktintressen; alla statssystem
  bygger nmligen p maktprincipen, p frestllningen att det mste finnas
  ngra som bestmmer och styr och andra som lyder och utfr. En
  centraliserad statsmakt r ett av maktens effektivaste verktyg fr kontroll
  och ideologisk styrning av enskilda mnniskor. Denna uppfattning om statens
  eget maktutvande delar inte marxisterna som bara betraktar den borgerliga
  staten som ett hot.
   Denna senare funktion upphr inte att verka bara fr att den offentliga
  sektorn i moderna statssystem har hand om frment positiva verksamheter som
  sjukvrden, det sociala sjukfrskrings- och bidragssystemet och
  utbildningsvsendet, fr att nmna ngra exempel. Tvrtom kar
  mjligheterna till kontroll genom att staten kan lgga under sig fler sidor
  av vra personliga liv, t.ex. tanke- och knslovrlden.
   Den socialdemokratiska frestllningen att staten fungerar efter mnskliga
  principer (helt enkelt R mnniskorna i samhllet) r s kompakt i Sverige
  att sjlva tanken p t.ex. en sjukvrd utan central styrning och
  privatekonomiska intressen helt enkelt r ofrstelig fr det stora
  flertalet mnniskor.
   Den staliga repressionen r med andra ord till strsta delen dold i
  strukturen i ett land som sverige av idag och upptrder bara undantagsvis
  ppet i form av vld nr makten angrips direkt av ngon eller ngra, t.ex.
  vid vapenvgran eler ockupationer.
   Som anarkister erknner vi i princip ingen annan auktoritet n vrt eget
  omdmme baserat p erfarenheter och insikt och ingen annan moral n den som
  individerna finner inom sitt eget sociala samarbete r nskvrd. Den
  juridiska lagen respekterar vi bara i den mn den sammanfaller med vr egen
  uppfattning om brott och straff. Om ens det.
   Alla system och trosfrestllningar som menar att vi ska frlita oss p
  andra n oss sjlva r vi motstndare till, exempelvis religion. Drfr att
  kraften att frndra finns hos oss sjlva.

  4. Om individ och kollektiv

  Som vi redan nmnde i inledningen finns det olika riktningar inom
  anarkismen; rent individualistiska teorier om Jagets suvernitet (Stirner),
  Bakunins och Krapotkins teorier om samhllets organiserande i samverkan
  mellan olika grupper av mnniskor och vissa nya strmningar (se lngre
  fram).
   Fretrdarna fr de olika riktningarna har tidvis bekmpat varandra.
  Bakunin och hans fresprkare plderade fr den sk frihetliga
  kollektivismen, Krapotkin fr den frihetliga kommunismen. Skillnaden ligger
  i att kollektivismen innebar att produktions- och distributionsmedlen
  skulle vara gemensam egendom, medan de frihetliga kommunisterna ocks ville
  se konsumtionen socialiserad. Kollektivisterna ansg att produkterna i
  princip tillhrde de producerande (ven om vissa delar mste avsttas till
  allmnna ndaml); de frihetliga kommunisterna att allt som producerades
  tillhrde alla, oavsett arbetsinsats, och skulle frdelas efter behov - av
  var och en efter frmga, t var och en efter behov - Det r den senare
  uppfattningen som ocks gr under namnet kommunistisk anarkism.
   Skillnaderna de bda riktningarna emellan saknar emellertid parktisk
  betydelse nufrtiden, individualanarkisterna har inget inflytande och
  sjlva anser vi att den enda typ av anarkism som har ngot vrde r den
  kommunistiska.
   Som kommunistiska anarkister anser vi att mnniskors grundlggande behov
  r gemensamma. Vi har mer som frenar n skiljer oss t ver
  kulturgrnser - de sociala skillnaderna r skapade. Vi har behov av
  varandra, av gemenskap, mnniskan r social och aktiv av naturen. Den bsta
  formen fr att organisera mnskligt liv borde allts vara den som motsvarar
  mnnsikans naturliga frutsttningar.
   Individens rtt r okrnkbar fr oss. Ingen, vare sig rrelse, institution,
  myndighet, organisation eller enskild individ har rtt att ptvinga ngon
  annan vad det kan vara mnde utan den andres samtycke. Vi erknner inte
  majoritetens rtt ver minoriteten endast i kraft av sitt strre antal.
   Omvnt har ingen rtt att gra vad som faller honom in utan andras
  samtycke, om det berr fler n en sjlv. (Samtycket frutstter sjlvklart
  inga ptryckningar).
   Vi har ansvar fr vra handlingar. ven om det yttersta ansvaret inte
  ligger hos en enskild person, anser vi att varje enskild individ r
  personligen ansvarig fr sina handlingar.
   Den kommunistiska anarkismen r allts ingen enkel
  gr-som-du-vill-filosofi, lngt drifrn; mjligtvis r den
  individualiastiska det.
   Under de hr frutsttningarna menar vi, att ett kollektiv som fungerar
  icke-hierakiskt genom samarbete, dvs inbrdes hjlp, och solidaritet inte
  begrnsar individen (eller sig sjlv). Tvrtom blir vi till mnnsikor bara
  i samspel med andra mnniskor.
   En bieffekt av fri samverkan mellan mnniskor tror vi skulle bli, att den
  mnskliga skaparfrmgan skulle frigras lngt mer n vad som r fallet fr
  majoriteten idag, individualiteten skulle utveckla, mngfalden och
  fantasin blomstra.
   I den mn vi nd skulle begrnsa av andra i en sdan kollektiv
  samhllstyp beror det p att de andra begrnsar sig sjlva, mentalt och
  psykologiskt.
   Den hr synen p individ-kollektiv frstter oss i en motsatsstllning
  till vriga kommunisters och borgerlighetens mnnisko- och samhllssyn.
   Andra socialister behandlar individen underordnad kollektivet. Med
  hnvisning till ngon tvingande abstraktion (men deras verkliga motiv r,
  anser vi, att befsta den egna makten) i namn av partiet, revolutionen, den
  historiska ndvndigheten etc, etc har auktoritra kommunister inte dragit
  sig fr att likvidera mnniskor p det mest brutala stt under historiens
  lopp. Ett exempel frn frr r Kronstadt-massakern under ryska
  revolutionen.
   Borgerlighetens frkrlek fr individen och valfriheten, som de spelar ut
  som ett trumfkort mot statssocialisternas tvngskollektiv, och det med
  rtta, r en ihlig koloss. Den individuella frihet de talar om tar inte
  hnsyn till om den sker p bekostnad av andras ofrihet. Och den valfrihet
  som inte gller alla mnniskor frutstter att klass- och knsskillnader r
  intakta. D talar vi inte lngre om frigrelse utan om privilegier. Och
  privilegier, mina vnner, frutstter alltid mnniskor utan
  privilegier.....

  5. Den anarkistiska samhllsordningen

  Vi har redan antytt grunddragen i vr samhllsupbyggnad - produktionen i
  hnderna p de som producerar; den privata kapitalackumulationen mste
  avskaffas och produktionsmedlen gras till gemensam egendom. Fr ett
  samhlle som frst och frmst producerar fr att tillfredstlla allas
  gemensamma, och drmed vars och ens, elementra, materiella och
  psykologiska behov. Utan det inget mnniskovrdigt liv.
   Men det rcker inte om vi vill bli fira. Till det krvs att kontrollen ver
  arbetet (eller livsbetingelserna ver huvudtaget) inte r skild frn de som
  arbetar - det r frihetens materiella frutsttning. Vrt svar p det r
  sjlvfrvaltning med kontroll frn basen i en federalistisk
  organisationsform.
   Det finns flera modeller fr det anarkistiska samhllet. Gemensamt fr
  alla r att just principen om organisation underifrn, decentralisering
  eller, bttre, samordning genom federalism, och fria verenskommelser i
  stllet fr lagar och pbud. Anarki r med andra ord en annan ordning, inte
  motsatsen till ordning. Ordet anarki betyder fr vrigt inte oordning,
  utan: Utan styre.
   Federalism innebr i korthet att en organisation vilar p sm enheter som
  fritt etablerar samarbete med andra enheter utan centralstyrning. Olika
  anarkistiska skolor har olika uppfattning om vilka enheterna ska vara. Den
  klassiska anarkistiska grundenheten r kommunen. Syndikalisterna betraktar
  fackfreningen som den framtida samhllsordningens bsta grundsten.
   Dessa eneheter federerar sig regionsvis, regionerna bildar strre
  federationer osv. Principen r att varje enhet ska vara sjlvstyrande i
  egna angelgenheter och endast delegera befogenheter i frgor som r
  gemensamma fr strre omrden, t.ex. transport- och distributionsvsendet.
   SAC r federalistiskt organiserat och samlar fljdaktligen alla
  lnearbetare under samma tak.
   Samhlleliga och mnskliga problem kommer givetvis inte att lsas en gng
  fr alla i ett federalistiskt organiserat samhlle. Vad gr man med de som
  saboterar, med de som inte vill organisera sin verksamhet anarkistiskt, med
  icke-anarkistiska grupperingar som frsker utnyttja andra fr sina syften?
  Det kan och br vi inte svara p i frvg - vgen fr inte vara fastspikad
  och detaljfrgor r till fr att lsas i den konkreta situation i vilken de
  uppstr. Det viktiga r inte att svaren finns p alla frgor; det
  viktigaste r vr strvan.
   Nu kan vi bara skissera principerna fr ett anarkistiskt samhlle. Och en
  sdan princip r rtten att, d som nu, bekmpa det icke-anarkistiska om det
  skulle visa sig ndvndigt.
   Anarkin r allts inte frverkligandet av det eviga lyckoparadiset.. Dels
  drfr att konflikter mellan mnniskor r oundvikliga, oavsett
  samhllssystem, och p grund av det varken mjliga eller nskvrda att
  utrota. Dels drfr att anarkismen inte gr ansprk p att ha svaret p
  mnniskans existensiella levnadsvillkor, dvs frgorna om meningen med
  livet, krleken och dden.
   Det r fr vrigt en fiktion att tro att ngot samhllssystem kan lsa den
  existentiella livsproblematiken - frmodligen fr att det inte finns ngot
  svar; det tillhr villkoren fr att vara mnniska, det kan varken upphvas
  eller undvikas, mjligtvis frsts, som bst accepteras som en del av
  livets svra konst.
   Men det ska i rttvisans namn nmnas att mnga anarkister sjlva gjort sig
  skyldiga till visionen om anarkin som paradiset sjlvt, drmmen om det sk
  tusenrsriket.
   Nej, anarkismen handlar istllet om den sfr av det mnskliga livet som
  mnniskan har skapat och som ocks drfr r mjlig att frndra av
  mnniskan sjlv.
   Anarkin r en organisationsform fr samhlleligt liv som syftar till att
  avskaffa orttvisorna. Och det r frmodligen det nrmaste ett paradis
  mniskan kan komma.
   ter till den federativa samhllsordningen. Avskaffandet av nationsgrnserna
  blir en naturlig fljd. Sledes r vi internationalister: Solidariteten ska
  inte glla det egna landets intressen (som oftast r liktydigt med
  makthavarnas) istllet r mlet solidaritet mellan frtryckta vrlden runt.
  Denna vr syn p mnsklig solidaritet r ocks en av anledningarna till att
  vi r anti-militarister; att frsvara fosterlandet betyder att vi tvingas
  slss mot de mnniskor som vi egentligen har gemensamma intressen med.

  6. Anarkisten r revolutionr

  Vi r revolutionrer i det att vi tror p ndvndigheten av att frstra
  det nu existerande samhllet, krossa stat och kapital, och i frlngningen
  alla dominansfrhllanden - ven psykologiskt och socialt, dvs maktens
  fundament, dess innersta krna.
   Metoderna varierar beroende p den politiska situationen och ideologisk
  uppfattning: Punktstrejker, generalstrejk, sabotage, bojkott, ockupation
  och samarbetsvgran r ngra exempel p civil olydnad som vi kan anvnda
  oss av.
   Det r en ppen frga hur sjlva samhllsomvandlingen ska g till -
  anarkismen rymmer allt frn radikalpacifister ver fresprkare fr vpnad
  kamp till terrorister.
   Terroristdd var framfr allt vanliga under perioden 1880-1900. Alltsedan
  dess har borgerligheten (inklusive andra socialistiska rrelser)
  frknippat, eller satt likhetstecken mellan anarkismen och terrorismen. Det
  r en frestllning som n idag r vanlig bland mnniskor utan kunskap om
  anarkismen och/eller med intresse av att en s frenklad bild av anarkismen
  lever kvar.
   Vr revolutionsuppfattning str i direkt motsttning till den leninistiska
  teorin om att ett parti ska leda revolutionen. Den historiska erfarenheten
  har visat att en revolution r en spontan folkresning - den r anarkistisk
  till sin natur - som varken kan eller br framkallas av anarkister eller
  andra revolutionrer.
   Ett bra exempel r upproret i Ungern 1956 nr arbetarna bildade arbetarrd
  p fabrikerna utan ledning av vare sig partier eller andra versteprster.
   I den stund en revolution brjar ledas av revolutionrer utan folkets std
  r den revolutionra andan frrdd. I Ungern stod den kommunistiska
  partiledningen fr frrderiet. Med Sovjets std i ryggen krossades uproret
  genom intervention; revolutionen var rddad t partiet p folkets
  bekostnad.
   Det enda vi som anarkister kan och br gra i en revolution r att agera
  anarkistiskt fr att pverka mnnsikor till en anarkistisk medvetenhet och
  revolutionr beredskap, s att den eventuella revolutionen fortstter p
  den inslagna vgen mot anarkin.
   Vi tror p vikten av att gra uppror mot frtryck, individuellt eller
  kollektivt, i vilken form frtrycket n frekommer och att inte lyda eler
  underkasta sig ngon som helst verhet.
   Den andra sidan av saken r att vgra att sjlv bli en del av
  maktapparaten.
   Till skillnad mot marxister och vissa sk renlriga syndikalister tror vi
  allts att det r ndvndigt att rasera fler barrirer n de rent
  ekonomiska - vr revolution r social. Det r en revolution av tanken och
  ett uppror mot de sociala konventionerna; en ny social frestllningsvrld
  r en frutsttning fr frverkligandet av anarkin.

  7. Politik p anarkivis

  Frndringen till ett nytt samhlle skulle vara ofullstndig om vi inte,
  parallellt med nedbrytandet av det nuvarande samhllet, ocks frskte
  bygga upp alternativ till borgerlighetens etablerade institutioner. Det
  handlar, som sagt, p sikt om en total samhllsomvandling; vilket
  alternativ man vljer att satsa p r frsts det som i ett givet lge r
  praktiskt genomfrbart. Exempel: Solidaritetsarbete, civilt
  ickevldsfsvar, producentkooperativ, boendekooperativ, egna daghem och
  skolor och banker.
   Den anarkistiska pongen r att driva verksamheterna utan statliga och
  privatekonomiska intresen. Med det menas ocks utan hjlp frn den snlla
  pappa staten, dvs utan bidrag.
   Det r ocks viktigt att etablera samarbete mellan progressiva, mnniskor,
  inte partier, inom och utom systemet, att sprida de anarkistiska iderna
  och att organisera sig fackligt i SAC.
   Annorlunda uttryckt: Vi tror p en kamp hr och nu, av mnniskorna sjlva.
  Fr drgligare levnadsvillkor, fr terupprttande av solidaritet och
  samarbete p ett stt som stmmer verens med vrt ml om ett
  sjlvfrvaltat samhlle. Enklare: Fr att skapa ett sjlvfrvaltat samhlle
  stter vi igng att sjlvfrvalta - inte att motionera i riksdagen om det.
  Vr kamp r direkt och utomparlamentarisk.

  8. Direkt aktion

  En av anledningarna till att arbeta politiskt genom direkt aktion r vikten
  av att vara mentalt och praktiskt frberedd fr en eventuell framtida
  federativ samhllsordning; ett stt att hlla den anarkistiska andan
  levande, eftersom anarkin inte kan frverkligas p en natt - det r en lng
  process p flera plan. Direkt betyder i det hr fallet inte genast, utan
  utan omvgar.
   Detta frarbete till en strre samhllsomstrtning kan vi kalla vr
  motsvarighet till marxisters tro p den sk vergngsperioden mellan
  kapitalism och socialism. Den period som, enligt deras tro, ska frvalta
  arbetarnas tillkmpade rttigheter genom upprttandet av proletariatets
  diktatur och som s smningom, ska utmynna i den nya statens upplsning av
  sig sjlv.
   Direkt aktion r en dubbel kampmetod; genom att ingripa direkt i den
  faktiska verkligheten frndrar vi bde den och oss sjlva, vilket r bde
  roligt och psykologiskt tillfredstllande.
   Direkt aktion innebr att ansvaret terfrs till individen. Det r en bra
  trning i samarbete och solidaritet och just ansvarstagande. Och trning
  behvs, d tron att andra kan och ska och br ta hand om oss, och ocks gr
  det bttre n de direkt berrda sjlva, r s frankrad i den svenska
  folksjlen. Det gller srskilt tilliten till myndigheterna; en tillit som
  i sig utgr ett hot mot mnsklig solidaritet.
   Det r ytterligare ett exempel p att makthavarna har folkmajoriteten i en
  liten ask, inte i frsta hand genom ppet utvad repression, utan genom
  folks ideologiska frvillelse; fngenskapen i den av makthavarna nskvrda
  frestllningsvrlden.
   Skillnaden mellan vad man sger sig vilja gra och vad man faktiskt gr
  upphvs automatiskt med direkt aktion som kampmetod. Man kommer ifrn den
  vanliga politikens retoriska slag i luften - pratkvarnspolitiken -, typ
  utredningar, kampanjer o.d. freteelser som vra folkvalda och de flesta
  opinionsbildare och massmedia mfl gnar sig t med frkrlek; freteelser
  som inte frndrar ngot i sak.
   Vi gr tvrtom, slr mot de verkliga drivkrafterna, angriper orttvisornas
  orsak, roten till (van)styret. Vi bygger upp och river ner i direkt kamp
  och blir drmed ett ppet hot mot etablissemanget.
   P kpet avsljar vi ihligheten i politikernas i ord s fint uttryckta
  vilja.

  9. Ml och medel

  Trots alla dessa viktiga synpunkter p direkt aktion, r kanske nd den
  viktigaste den anarkistiska principen om verensstmmelse mellan ml och
  medel. Den innebr att man mste handla p ett stt som inte r motsatt,
  men heller inte identiskt med, det man strvar efter - annars uppnr man
  ngot annat n det man vill. Ml och medel r inte tv skilda enheter utan
  tv sidor av samma helhet - man skapar mlet genom vgen dit.
   Revolutionr omvandling - revolutionra medel och omvnt; revolutionra
  medel mste syfta till revolutionr frndring. Direkt aktion som
  ptryckning p en allmn opinion fr opinionens egen skull eller riktat som
  krav p politiker att ta sitt ansvar, r revolutionra medel anvnda i
  samhllsbevarande syfte och, sledes, inte vr melodi.
   Fr att upprepa: Om man vill avskaffa all hierarki, mste man arbeta
  icke-hierakiskt. Om inte, uppstr en hierarki i en ny form i stllet fr
  ett avskaffande, oavsett intentioner. Det r samtidigt en frklaring till
  den historiska erfarenheten att befrielse frn frtryck inte leder till
  frihet utan till ett frtryck i ny skepnad. En vanlig uppfattning r annars
  att mttet av det vld (ett medel) som behvdes fr att sl sig fri frn de
  gamla hrskarna, r ansvarigt fr uppkomsten av de nya tyrannernas
  herravlde. Ett rimligare antagande r att ursprningen av frigrelsen
  beror p att befrielsekampen aldrig syftade till utplning av makten med
  stort M, utan brar en typ av auktorietetsutvande.
   Det r ett ganska vanligt misstag numera bland mnga som kallar sig
  anarkister, att frvxla ml och medel, i tron att de r identiska,
  troligtvis. Mnga av maktens uttrycksmedel, kvinnofrtrycket, krnvapenhotet
  eller vldet grs till det allt verskuggande hotet. Om vi bara lyckas
  stoppa krnvapen, om bara mannens frtryck av kvinnan upphr, eller -
  freden r den viktigaste frgan idag; har ni hrt det frut? Nej mina
  vnner, fr nr mannens frtryck av kvinnan har upphrt, nr krnvapnen r
  borta, nr freden har intrtt, har inte rovdriften p naturen upphrt av
  sig sjlv, har inte lnearbetarna blivit fria frn tvnget att frsrja
  sig.
   Det r viktigt att fra en sjlvstndig kamp mot varje form av frtryck,
  men man br akta sig fr att tro att den ena kampen r viktigare n andra.
  Det r ett tecken p auktoritetstro, nmligen prestigetnkandet.
   Makten har mnga ansikten; det r bra om man lyckas krossa ngot av dem.
  Men om man tror att mlet r ntt med det, misstrar man sig ytterligare.
  det r den frenande punkten i kampen mot olika sorters frtryck,
  frtryckets gemensamma nmnare, auktoritetsprincipen; det r den, och
  ingenting mindre n den, som mste krossas om vi ska kunna strta
  herravldet i sig - anarkins slutml.
   Ml-medelprincipen, uttryckt i filosofiska termer, r insikten att vr
  strvan stter grnser fr va mjlighter. Befrielsen kan inte n lngre n
  sitt syfte. Om syftet inte r frihet, blir vi inte fria.

  10. Parlamentarismen

  Principen om ml-medel-verensstmmelse r en av anledningarna till att vi
  r emot partipolitiskt arbete i klassisk bemrkelse. Genom att fra direkt
  kamp, bidrar man genom sjlva kampen till en social omvandling, dvs
  handlingen r frndringen. P s stt kommer man en bit p vgen mot
  mlet. Vi frndrar genom handlingen, vilket partipolitikst arbete aldrig
  kan gra, det frndrar inte i sig sjlv, det syftar bara till frndring
  i ngon riktning.
   Traditionellt partipolitikst arbete r systembevarande, eftersom det,
  oavsett vilket parti det gller, r hierarkiskt organiserat och ingr som
  bestndsdel i en strre samhllshierarki. Politikerna formar ett nytt
  skikt, en kast, med egna intressen som de tenderar att frsvara framfr
  deras de r valda att representera. Den enskilde politikern riskerar att
  fngas i systemet, snarare n att kunna frndra det inifrn. (Makt
  korrumperar)
   Dessutom ger politikerna, genom att delta, sitt moraliska std till en
  ordning som medger beslutsfattande av vissa utvalda ver huvudet p de
  direkt berrda. Det handlar om makt fr ngra f och maktlshet fr
  flertalet. Som anarkister betraktar vi styre ver andra som ofrenligt med
  en demokratisk samhllsordning.
   Den parlamentariska sk demokratin r ocks, minst sagt, ofullstndig som
  demokrati betraktad, eftersom frgan om vem som ska ha makten ver
  nringslivet lmnas utanfr den parlamentariska arenan.
   Parlamentarisk demokrati r med andra ord en inskrnkning av demokratin,
  d ju folkviljan bara tillts bestmma ver vissa delar av det
  samhlleliga livet.
   Trots denna brist, maktlsheten ver kapitalet, r det en vida utbredd
  uppfattning bland allmnheten att det parlamentariska styrelseskicket r
  demokratin, folkviljan frkroppsligad, dess enda mjliga form och det enda
  mjliga alternativet till diktatur.
   P det sttet kan kapitalet anvnda sig av parlamentarismen ideologiskt
  som medel fr att trumfa i folk att de r med och pverkar utvecklingen.
   Vi hvdar att verkliga frbttringar bara kan komma till stnd genom
  direkt revolutionr kamp av mnniskorna sjlva. Riksdagen r inget organ
  fr social frndring. Det bsta man kan sga om riksdagen r att den kan
  p sin hjd registrera vad som redan har vunnits i praktiken.

  11. Direkt Demokrati

  Vi syftar helt enkelt till en annan form av demokrati n den
  parlamentariska, nmligen direkt demokrati.
   Direkt demokrati i anarkistsik tappning inbegriper kontrollen ver
  ekonomin, gller samhllets alla niver och ska utvas s lite som mjligt
  genom ombud.
   Vr typ av direkt demokrati frutstter p sikt parlamentarismens
  avskaffande genom att parlamentarismen helt enkelt kommer att sakna en
  vettig funktion; den blir verfldig och ondig.
   I detta perspektiv r den klassiska parlamentarismen bara en frenklad
  form av demokrati. Om den ens kan kallas demokrati - sublim diktatur vore
  en bttre benmning.

  12. Det var ideologin

  D kan man frga sig: Har anarkismen haft ngon praktisk betydelse i
  verkliga livet?
   I Sydeuropa och Syd- och Mellanamerika har anarkismen traditionellt sett
  haft en starkare stllning n i vriga lnder. P Kuba t.ex. fanns en bred
  och tidvis ganska stark anarkistisk influens hos arbetarklassen innan
  Castro kom till makten.
   Spanien 1936-39 r legendariskt - historiens strsta experiment i
  kollektiv sjlvfrvaltning p anarkistisk grund.
   I USA var anarkismen en faktor att rkna med fr makthavarna, framfr allt
   opinionsmssigt, frn slutet av 1800-talet fram till frsta
  vrldskriget. De mest knda fretrdarna: Alexander Berkman och Emma
  Goldman.
   Arbetarrden (sovjeterna) som bildades under ryska revolutionen r exempel
  p spontan anarkistisk organisation innan bolsjevikerna, med Lenin i
  spetsen, tog kontrollen ver dem och hela revolutionen.
   Under ryska revolutionen sg ocks en anarkistisk revolutionsarm av
  bnder dagens ljus under ledning av anarkisten Machno.
   I Italien inspirerades delar av arbetarklassen att ta ver de egna
  fabrikerna efter sovjetsikt mnster 1919.
   Frankrike 1968 hade starka anti-auktoritra inslag.
   I Sverige har den rena anarkismen frt en undanskymd tillvaro nda sedan
  Hinke Bergegren och Schrder blev uteslutna ur det socialdemokratiska
  partiet 1908. Anarkismen har sedan dess frmst fretrtts av de grupper som
  under rens lopp, har sttt bakom utgivningen av tidningen "Brand".
   1910 bildades SAC. I och med det kan man kanske sga att den frihetliga
  socialistiska kampen i Sverige kom att fras huvudsakligen inom
  fackfrenings ram, men med anarkistiska influenser.
   Senare rs freds-, milj- och kvinnorrelser har haft anarkistiska drag och
  sympatier. Deras kardinalfel r att de gr till huvudfrga det, som enligt
  anarkistiskt stt att se, borde underordnas maktens vara eller inte vara.
   Internationellt sett har det p senare r, efter -68,uppsttt nya
  riktningar inom anarkismen. Exempel: Eko-anarkismen och anarkafeminismen.

  13. Slutord

  Anarkismen r en ideologi som spnner ver flera niver samtidigt;
  teoretiska utkast som innefattar kritik av den nuvarande existensen, en
  vision om en kommande och riktlinjerna fr vgen dit.
   Anarkismen r ett redskap fr frndring, en handlingsteori, som, genom
  betoningen av mniskans individuella ansvar, inbegriper den personliga
  livshllningen. Handling och teori, drm och konkret verklighet, det
  personliga och det politiska i en sammanvvd helhet.
   Anarkismen r utopisk. Det brukar anfras som kritik. Den gr ut p att
  anarkin r ett vackert ideal, men heller inget mer: Anarkin r ogenomfrbar
  i praktiken. Orsaken skulle vara att mnniskor inte r kapabla att
  samarbeta av egen drivkraft - tvng av ngot slag mste till. Tvnget
  skulle allts ha sin naturliga orsak. En sdan syn bygger p tron att
  ordning inte r mjlig utan tvng. Vi menar att det r fel, fr tvng r
  inte ordning utan auktoritetens ordning. Vi har redan anfrt vra skl till
  att tro att vi mnniskor r naturligt samarbetsvilliga - hr r bara
  ytterligare ett: Det finns de som hvdar att samhllsmaskineriet ven i
  auktoritra system skulle rasa ihop, om det inte vore fr det samarbete som
  vi utfr till hjlp fr varandra.
   Betrffande genomfrbarheten r Spanien 1936-39 redan nmnt. Det blev
  visserligen inte bestende, men orsaken var inte inre kollaps, de slogs ned
  med vapenmakt.
   S vi r utopister - och inte nog med det - vi envisas med att anse att
  utopin r ndvndig. Fr som sagt, utan verensstmmelse mellan syfte och
  dagskamp, nr man inte sitt ml, alldeles oavsett vad man tror sig gra
  eller sger sig vilja.
   Och vi r idealister som lever med frhoppningen att visionen ska bli
  verklighet. Om inte i vr egen tid, s i mnsklighetens ngon gng under
  historiens lopp.
   Vi har kanske fel i det. Det misskrediterar i s fall inte oss, utan
  mnskligheten.
   Utopin som overklig idealbild? Ja, sdana idealister r vi kanske ocks.
  Inte fr att vi tror p mnniskans sociala bestmmelse, men fr att vi
  tillskriver alla en inneboende, outnyttjad, positiv kraft. Det r kanske en
  nskeuppfattning om den mnskliga naturen snarare n mnsklighetens faktiska
  natur.
   Men frgan om mnniskan r god eller ond av naturen r kanske, trots allt,
  inte vsentlig. Det rcker lngt om vi har rtt i att mnniskan har en
  naturlig bengenhet fr samarbete utan yttre ledning och ett naturligt
  aktivitetsbehov. Dessutom: Vgen till anarkin gr inte i frsta hand genom
  att pverka s mnga som mjligt att bli s bra mnniskor - s anarkistiska
  - som mjligt. En ensidig inriktning p det skulle vara ett tecken p
  likhettnkande, en likriktning av tanken som r allt annat n anarkistisk -
  siktsdespotism. tanken r, eller borde tminstonde vara, fri.
   Anarkin och vgen dit garanteras bst och frst och frmst genom idernas
  frverkligande.
   Det ankommer ett speciellt ansvar p anarkister att se till att de
  frverkligas, men det r ocks allt.
   Inom parentes sagt r den hr synen p tankefrihet ett skdliggrande av
  anarkisternas sttesten framfr andra - anarkismens akilleshl om man s
  vill -, konsten att tolerera utan att acceptera.
   Akilleshlen r den punkt dr cirkeln sluts, anarkismens alla nervndar
  strlar samman i individen, verbryggandet av det personliga och det
  politiska, teorin konkretiserad, personifierad i mnniskan, mttet p en
  frihetlig anda; den punkt som visar om vi menar allvar med vrt motstnd
  mot allt auktoritetsutvande, beviset p om det ens r mjligt att
  eleminera auktoritetsprincipens natur och psykologi.
   Mjligt eller inte mjligt - vi menar att det r ndvndigt att prva.
   Alla nu- och hittillsvarande samhllssystem har visat sin inkompetens nr
  det gller att komma tillrtta med mnsklighetens sociala problem.
  Sanningen r den att de har skapat dem. De har redan visat sin
  otillrcklighet, omnsklighet, sin ofrmga att skapa mnniskovrdiga liv i
  realiteten. Vi har den frdelen framfr dem att vr vg r oprvad.
   Det r vi som brukar beskyllas fr att vara naiva. Att inte slppa
  frestllningar, inte ege upp frhoppningar som grusats, att fortstta
  hoppas och tro p lsningar som har prvats, testats mot verkligheten och
  som nd inte har lyckats med det de sger sig vilja uppn - det r omoget,
  barnsligt och orealistiskt. Dessutom baktstrvande.
   Den r inte blind som kan frestlla sig en annan syn. De anarkistiska
  iderna har en inneboende kraft, en vertygelse som talar fr sig sjlv,
  som, om inte frr, borde uppenbaras ven fr den icketroende nr iderna
  tar konkret form - utan den tron skulle det vara skit till anarki och vi
  inte anarkister.
   Och - det r vr vertygelse - om iderna aldrig blir verklighet, kommer
  mnskligheten aldrig bli sant mnkslig.

  OM NN VET VEM SOM HAR SKRIVIT TEXTEN
  KAN NI MAILA OSS: attentat@email.com



  1.9
  ***
   sveriges arbetares centralorganisation
  *************************************************
  Title: SAC PrincipfrklaringSAC Principfrklaring
    1. Sveriges Arbetares Centralorganistation, SAC, r en syndikalistisk
       arbetarrrelse vars ml r att frverkliga den frihetliga socialismen.
       Under denna vergr produktionsmedlen i allas go och frvaltas av de
       arbetande. Drmed skapas frutsttninar fr ett klasslst samhlle.
    2. Den avgrande motsttningen under kapitalismen str mellan den klass som
       ger produktionsmedlen och den klass som utfr det vrdeskapande
       arbetet. Denna motsttning leder till klasskamp i vilken lnearbetarna
       uteslutande har sig sjlva att lita till.
    3. Under kapitalismen tillgrips alla medel fr att ka produktion och
       profit. Okontrollerad tillvxt sker till priset av rovdrift p mnniska
       och milj; arbetare slits ned och stlls utanfr yrkeslivet, oersttliga
       naturtillgngar skvlas, produktionsmedel frstrs och klyftor mellan
       olika samhllen vidgas.
    4. Det borgeliga demokratibegreppet begrnsas till det politiska livet. SAC
       vill erstta den partipolitiska parlamentarismen med en verklig
       demokrati som ocks innefattar de ekonomiska, indistruella och
       kulturella omrdena. Ett frihetligt socialistiskt samhlle kan endast
       skapas av folkets flertal under hnsyn till dess minoriteter. De
       hittills vunna demokratiska fri- och rttigeterna mste drfr frsvaras
       och utvecklas.
    5. Liksom det frihetliga samhllet syndikalismen vill skapa, r ven SAC
       uppbyggd efter den federalistiska principen. Denna innebr att alla som
       berrs av ett beslut har rtt att delta i det. Ingen grupp fr dock
       handla i strid med gemensamt fattade beslut.
    6. Strre grupper av mnniskor mste fatta beslut genom ombud. I det
       socialistiska samhllet ska representantskapet cirkuleras inom hela
       gruppen, ombudens befogenheter begrnsas och deras mandat gras
       terkalleliga fr att inga eliter med egna intressen ska uppkomma.
    7. Den sydikalistiska organisationen ska utvecklas till att omfatta alla
       samhlleliga funktioner. Den ska erstta den nuvarande frvaltnings-
       apparaten med en egen samhlsstruktur. Drfr r SAC uppbyggd i svl en
       facklig som en samhllsorganisatorisk del. Kamporganisationens tillvxt
       och medlemmarnas kade erfarenhet och kunskap leder till stndigt nya
       krav, som till slut medfr ett definitivt vertagande av
       produktionsmedlen.
    8. Syndikalismen r till sin natur internationell och verkar fr
       solidaritet och samverkan mellan lnearbetare i alla lnder. Den vill
       skapa federationer av fria samhllen som ska avlsa de nuvarande
       nationalstaterna.
    9. Mnniskan har en medfdd skaparlust. Drfr verkar SAC fr allas rtt
       till meningsfullt arbete samt fr individens mjlighet att forma sin
       egen arbetssituation.
   10. Facklig solidaritet, medventehet och organisering r grunden fr
       arbetarklassens kamp mot utsuging och frtryck. SAC samorganiserar
       drfr alla lnerarbetare oavsett om de kallas arbetare eller
       tjnstemn.
   11. SAC ser vldet som ovrdigt mnniskan och tar avstnd frn samhlleligt
       som enskilt vld. Situationer kan dock uppst d lnearbetare tvingas
       frsvara den frihet och rttigheter de tillkmpat sig.
   12. SAC ser den direkta aktionen som medlet fr att frndra samhllet och
       levnadsvillkor. Endast drigenom kan det sjlvansvar utvecklas som r
       socialismens frutsttning.


  2.0
  ***
    TRAFIKSKERHETSVERKETS SVARTA LISTA
    Trafikskerhetsverket (TSV) har  sammanstllt en lista ver fula tre-
    stavningar, d.v.s.  bokstavskombinationer  som  inte  fr anvndas p
    vra  registreringsskyltar.  Detta  fr att inte utstta bilisten fr
    ondigt  lidande  och  orsaka  att  han  eller  hon  blir utskrattad,
    uttittad och utskmd av och infr sina medbilister.
    Denna listan upptar nrmare 100 frbjudna trestavningar. Mrk  d att
    ,  och  inte ingr i  bilistens alfabet. Den fulaste trestavningen
    r tydligen KUK, fr den r frbjuden i en rad bokstavs- och ljudlika
    kombinationer  som CUK, CUK, GUC, GUK, KUC, KUG, KUK och KYK.  FES r
    olmpligt men inte FIS. Ord  som ger en negativ bild av bilisten fr
    heller inte  frekomma, t.ex. DUM, FEG, FET, FUL och LAT. Dremot gr
    det an med positiva egenskaper som BRA, FIN, GOD och VIS. Siffran SEX
    r frbjuden, men det r ocks ETT, FEM, SJU och TRE. Kanske  fr att
    de inte ska frvxlas med  den efterfljande sifferkombinationen. GUD
    fr  ingen  vara  p vgarna, inte  heller GAM  eller GET, medan  det
    dremot gr  bra  att  vara  bde  MES,  STO och  t.o.m. BOV.  Det r
    omjligt att  sknja  ngot  mnster  eller  ngon  linje  i urvalet.
    Ta t.ex. frkortningarna. Vissa som FNL, KDS och  LSD utgr, men inte
    CIA, KGB, TCO och VPK.    

    Den kompletta listan:

    APA,  ARG, BAJ, CUC, CUK, DUM, DYR, ETA, ETT, FAN, FEG, FEL, FEM, FES,
    FET, FNL,  FUC, FUL, GAM, GAS, GAY, GEY, GLO, GOM, GUB, GUC, GUD, GUK,
    HAL, HAN, HAO, HAR, HAS, HAT, HER, HES, HET, HJO, HKH, HMO, HOM, HON,
    HOR, HOT, HRA, HUD,  HUK, HUS, HUT, JUG, JUK, JUO, JUR, KDS, KUC, KUF,
    KUG, KUK, KYK, LAM, LAT,  LEM, LOJ, LSD, LUS, LUZ, MAD, MAO, MAS, MEN,
    MES, MBL, MUF, MUS, MUT, NEJ,  NJA, NOS, NRP, NUP, NYP, OND, OOO, ORA,
    ORM, OST, OXE, SEX, SJU, SUP, TOK,  TRE.
   
    Fr den som vill  betala extra och f  en unik registreringsskylt  med
    enbart  bokstver  finns  ocks regler. Exempel  p  kombinationer som
    nekats  r bl.a. POLIS, POLICE och KUNGEN. Det  finns ocks exempel p
    engelska  som  har  en sttande  betydelse p svenska. Som exempel kan
    nmnas YBSOBR (why be sober = varfr vara nykter).

        [Klla: Stora Fula Ordboken]
  2.1
  ***

  KONSTEN ATT TOTALVGRA.
  ***********************


  Mnstring:

   De flesta manliga 17-18-ringar kallas till mnstring. Vid mnstringen r
  det meningen att man skall genomg ett antal fysiska och psykiska 
  tester. P s vis vill militren skaffa underlag fr att kunna 
  placera dig dr de anser att du gr mest nytta. Du r enligt lag 
  skyldig att INSTLLA dig till mnstring. Vgrar du mnstra kan det 
  medfra bter. DREMOT FINNS DET INGA SOM HELST KRAV P ATT DU 
  SKALL DELTA I ALLA TESTER. Du kan allts lugnt vgra fylla i 
  testformulr, prata med psykologen, pissa i plastmugg och genomfra 
  muskelprov. Tnker du totalvgra s kan du meddela detta redan vid 
  mnstringen.

  Inkallelse:
    
   Nr de militra tnkarna vl klurat ut var du skall placeras, fr 
  du en inkallelsesedel. Dr framgr var och nr du skall instlla 
  dig. Vgrar du att instlla dig kan du talas fr rymning. Det 
  brukar ge en mnads fngelse. I vissa fall har man dmt till bter. 
  Anser du att inkallelseorten ligger fr lngt bort, kan du alltid 
  frska f den ndrad. Fresl sjlv ett lmpligare frband. Om du 
  inte hmtar ut din inkallelse - och drmed inte skriver under ngot 
  mottagningsbevis - gr det inte att bevisa att du ftt knnedom om 
  inkallelsen. Meddelandet om att du har en inkallelse liggande p 
  posten, kan ju ha kommit bort p vgen.....

  Inryckning:

   Nr du vl anlnder till instllelseorten br du s snart som 
  mjligt uppska ansvarigt befl. Detta om du vill komma drifrn s 
  fort som mjligt. Du fr sedan vgra en symbolisk order ("plocka 
  upp vapnet", "kvittera ut dina persedlar" e.d.) infr ett vittne. 
  Ofta upprepas ordern s att inga oklarheter ska freligga. De r 
  noga militrerna. Sedan vill de ha hjlp med att fylla i ett 
  formulr som klargr att de uppfyllt alla sina skyldigheter. Som 
  att upplysa dig om vad vapenfri tjnst r fr ngot samt 
  konsekvenserna av totalvgran. Du har givetvis ingen skyldighet att 
  svara p de frgor de stller.
   Efter det att du genomfrt din vgran skall du omedelbart 
  hemfrlovas. Militren har ingen som helst rtt att hlla dig kvar 
  fr eventuell "betnketid" eller dylikt. Hemresan betalas i likhet 
  med ditresan, av skattemedel.

  Polisfrhr:

   Nr du lmnat frbandet r du misstnkt fr brott. Du har vgrat 
  lyda order och drmed har du brutit mot vrnpliktslagen. Som vid de 
  flesta andra brott leder detta till en polisanmlan. Polisen kallar 
  dig efter en tid till frhr. I vissa fall njer de sig med att 
  gra ett telefonfrhr. Det hela r ytterst formellt och gr mycket 
  fort. Men givetvis kan du vgra att infinna dig till frhr. Detta 
  kan f till fljd att du blir hmtad och eventuellt leda till bter.

  Domstol:

   Nr polisen utrett att du verkligen har begtt det brott som 
  militren pstod i sin anmlan, verlmnas rendet till klagaren. 
  Han talar dig och du kallas till domstol. Inledningsvis kommer du 
  till ngon av landets tingsrtter. Dr frgar man om du det r sant 
  att du gjort det du uppgivit i polisfrhret(!), det vill sga 
  vgrat vrnplikt. Om du svarar ja r det mjligt att rttens 
  ordfrande fortstter med ngra frgor om dina motiv. Men motivet 
  till vgran pverkar inte straffet. Du r inte tvungen att svara p 
  dessa frgor - eller p ngra andra frgor heller fr den delen.. 
  Nr domaren och klagaren frgat frdigt r det dags fr enskild 
  verlggning. Det innebr att du och klagaren samt eventuell 
  publik fr lov att lmna rttsalen. Domstolen skall i enskildhet 
  bestmma hur du skall bestraffas. Efter ett antal minuter ropas du 
  in och domstolen avkunnar sin dom.
   r det din frsta vgran av grundutbildning, dms du till mellan 
  60 och 80 dgsbter (se nedan) samt villkorligt fngelse. (Vid 
  vgran av repvning kan btesbeloppet bli lgre. Du skall alltid 
  krva att domstolen tar hnsyn till den tid du eventuellt avtjnat 
  inom det militra vid straffmtningen.)

  Fngelse:

   Vid din andra vgran fr du g igenom hela ovanstende cirkus 
  ytterligare en gng. Skillnaden r att du denna gng dms till 4 
  mnaders fngelse ovillkorligt. Dock gller fr nrvarande en 
  straffreduceringsreform som gr att alla dmda till lngre n 2 
  mnaders fngelse slpps efter halva tiden. Du sitter sledes inte 
  lngre n 2 mnader. Frutsatt att anstaltsledningen inte anser att 
  du missktt dig. D kan det bli aktuellt med pbackning. (T.ex. om 
  du frsker rymma, misskter eventuella permissioner, organiserar 
  upplopp eller begr ngon annan form av brottslig handling.=
   Nr du vl avtjnat ditt straff s fr du efter en tid ett brev 
  frn regeringen dr det framkommer att du inte lngre r 
  inkallningsbar. Drmed r det hela ver fr din del.
   En viktig sak att komma ihg vid frsta vgrartillfllet r att om 
  domstolen anser att du inte kommer att ndra dig av ett 
  btesstraff, s kan de dma dig till fngelse redan vid frsta 
  tillfllet. P s vis slipper du btesstraffet. Vill du endast bli 
  dmd en gng r det sledes viktigt att det framkommer att du inte 
  kommer att ndra din uppfattning.
   Straffet avtjnas p s kallad ppen anstalt, det innebr att du 
  fr sitta med andra vrnpliktsvgrare, rattfyllerister och andra 
  korttidsdmda. Det rder arbetsplikt p svenska fngelser. Vill du 
  studera s kan du frska f mjlighet till det genom att bli 
  placerad p ett stlle dr det gr fr sig. Ta kontakt med 
  Kriminalvrdsstyrelsen i Norrkping i s god tid som mjligt. 
  Vgrar du att arbeta s hamnar du med strsta skerhet p sluten 
  anstalt. Klimatet dr r hrdare. Hungerstrejk leder ocks fr det 
  mesta till sluten anstalt. 
   P ppen anstalt har du mjlighet att f besk en gng i veckan. 
  Du har egen nyckel till din cell. Dremot lses eventuella 
  korridorer samt ytterdrrar p kvllen.

  Dagsbter:

   Antalet dagsbot utgr hrdheten p straffet. Detta antal 
  multipliceras sedan med en tusendel av rsinkomsten. Fr du 70 
  dagsbter och tjnar 90000 fre skatt, s skall du allts betala 
  70 x 90 = 6300 kronor. Kan du inte betala allt p en gng, fr du 
  gra upp en avbetalningsplan. Lever du p existensminimum fr de 
  lov att vnta tills du har pengar. Eventuella vrdefulla 
  tillhrigheter kan det vara frdelaktigt att ngon annan ger. 
  (T.ex. musikinstrument, bil, dator, stereo, vvstol m.m.). Det r 
  vrt att observera att det r vldigt sllan domstolen kollar att 
  du verkligen uppgivit rtt inkomst. Det finns anledning att frska 
  ligga s lgt som mjligt.....
   
  Diverse:

   Den tid det tar mellan de olika "stationerna" kan vara hgst 
  varierande. Det beror p hur mycket dessa myndigheter har att gra, 
  hur mnga ml domstolarna har, hur mnga fngelseplatser som r 
  lediga o.s.v. Men det r rimligt att rkna med att det tar mellan 
  sex mnader till ett knappt r frn vgran p frbandet till 
  domstol. Nr domen efter tre veckor ftt laga kraft (d.v.s. ingen 
  av parterna - du eller klagaren - verklagar domen till hovrtten) 
  kan det ta ytterligare ett antal mnader innan du kallas till 
  fngelse. Betrffande fngelsevistelsen r det mycket 
  ssongsbetonat. Belggningen r som strst under vinterhalvret.
   
   D den vapenfria tjnsten inte utgr ngon form av 
  vrnpliktsvgran har den inte tagits upp hr ovan. De vapenfria 
  begr inget lagbrott. De behandlas enligt en kompletterande lag 
  till lagen om allmn vrnplikt, lagen om vapenfri tjnst. Vapenfri 
  tjnst gr man som lgst tio mnader.
   
  [Klla hata-staten...tror jag.]





    

  2.2
  ****
  Kyrkan 
  ******

  Varje sndag gr jag till kyrkan
  fr att dr visa min gudadyrkan
  jag frsker f ett bttre liv
  utan elnde krig och kiv
  detta tror jag att jag fr
  om mina bner fram till gud nr

  Fr jag har lurats till att tro
  jag har lurats till att be
  jag har lurats till att dyrka
  ja, jag har blivit lurad

  Hur sjukt det r det frstr inte jag
  fljer bibelns ord som en lag
  jag gr allt som gud har sagt
  ver mig har han vldig makt
  men jag mrker inte det
  nej det kan jag inte se

  Fr jag har lurats till att tro
  jag har lurats till att be
  jag har lurats till att dyrka
  ja, jag har blivit lurad

  ***************************************************
  Ett stort tack till alla prenummeranter!


   _________________________
  |0                       0|
  | Vill du prenummerera?   |
  |    |
  | Adressen r:            |
  | attentat@email.com..    |
  | pris: 0.00kr. (All      |
  | eventuell moms inrknad)|
  |                         |
  |0                       0| 
   --------------------------


  2.3
  Nsta nr:




