  


         ________              _________        _________
        /  _____/             /   _____/       /   _____/
       /   \  ___             \_____  \        \_____  \
       \    \_\  \           /        \       /        \
        \______  /OTHENBURG /_______  /ECRET /_______  /SERVICE
               \/                   \/               \/
 
                                  #3 
               
                           


                          Nr. 003  2000-11-03 

    __________
   / Innehll \
  
   1. Kryptering.......................................Gotrex Gurnisson
   2. Kernel.....................................................zaph0x
   3. NAT........................................................zaph0x
   4. PLUS-tjnster...............................................Telia
   5. Handscan av 020-79 - Part III....................Gotrex Gurnisson
  _____________________________________________________________________

    ________ 
   / Ledare \
  
  Dags  fr  ett  nytt nummer.  I  det  frra  nummret  skrev  jag  att 
  jag  hade  email adressen gotrex@gothenburgsecretservice.net  men det 
  r  en  %!#!   namezero  adress  s  den   fungerade  inte   srkillt 
  lnge  s  glm  den och  om  ni  skickade  ngot  email  efter andra
  nummret  s  skicka  det  igen.
  
  I   detta  nummret   r  texterna  lite   frre   n   vanligt   men
  betydligt  lngre.  Vilket  kan  bde  vara  bra  och  dligt.   Vi
  r  fortfarande  inte  s  mnga  som  skriver  s skicka  grna  in
  lite  bra  h/p  texter  som  ni  har  skrivit.

  Ocks   har   vi   ftt   lite   fina   kommentarer   om   GSS.
  Dumbworld  (Orchize) "serist?  Ja!  kicking"
  ThisGeneration  (TheClown) "Ett  av  de  bttre Ezines  jag lst p
  mycket  lnge,  tar  upp  massor  av  intressanta  mnen."
  
  
  Gotrex Gurnisson

  Email:  Gotrex@antionline.org     
  VMB:    031 7943192   
  URL:    http://www.GothenburgSecretService.net
  _____________________________________________________________________
  
  

    ____________ 
   / Disclaimer \
  
   All  information  i  det   hr  ezinet  r  enbart   teoretisk,
   den  har  aldrig  utfrts  p  ngot  stt  och  srkillt  aldrig
   s  att  den  bryter  mot  lagen.   Skribenter  i  tidningen  kan 
   inte  st  fr  svars  fr  vad  som  har  skrivits.  Det  r  DU
   och  enbart  DU  som  str  fr  svars  fr  dina  handlingar.
  _____________________________________________________________________
  


    _________________ 
   /  1. Kryptering  \
  
 
  Historiska  chiffer:
  Den  frsta  sorten  dr  man  undangmde information  var  ngot som
  kallades  steganografi  (av  grekiskans  dold).  D gmde  man  infor-
  mationen  s  att  ingen  kunde  hitta  den.  T.ex.  s   rakade  man 
  huvudet   p   budbrarna   i   det   antika   Rom   och   skrev  ett  
  meddelande. Drefter  lt  man  hret  att  vxa  ut  fr  att  dlja 
  meddelandet.   Nr   sedan  mottagaren  ville   lsa  det  s  rakade  
  man  bara  av  hret  igen.  Det  fanns  flera  uppenbara  brister  i 
  den  typen av  kommunikation.  Om metoden  bakom  dljandet upptckts
  s  kunde  man  ltt  se  vad  meddelandet  innehll.  Det  var drfr
  som  kryptografi  (av  grekiskan  gmd)  eller   alternativt   chiffer
  utvecklades  s  att  man  kunde  se  till  att   ven  om  ngon  sg
  meddelandet  s  visste  dom  som  hittade  meddelandet  inte  vad det
  innebar.   Kryptering  utvecklades  p  s  vis   att  det  fanns  tv
  olika sorters  metoder fr kryptering,  transposition och substitution.
  Transposition  innebar  att  man  bytte  ordningen  p  bokstverna  i
  varje  ord.  T.ex.  om  man  har  ordet  ben  s  kan  man  skriva det
  p  sex  olika  stt  ben,  bne,  neb,  nbe,  ebn  och  enb.   Antalet
  mjliga  utfall  r  begrnsade  men  om  man  anvnder  fler  ord och
  bokstver  s  stiger  antal  mjliga  kombinationer  avsevrt.  Detta 
  anvndes  av  spartanerna  redan  400  r  f kr.  Fr  att  lyckas med
  detta utan  datorer :)  s  anvnde man  en  s.k.  scytale  var kantad
  lderremsa  som  kunde  man  vrida  och  vnda  p.
  Det  andra sttet  var  substitution  dvs.  utbyte  av  bokstver. Man 
  har  en   klartexts   mening  dr   varje  bokstav   representerar  en
  annan   bokstav  enligt  ett  kryptoalfabet.   T.ex.  man   har  ordet 
  ABBA  i  klartext  och  ett  kryptoalfabet  som  lyder  s  hr:   A=C
  B=G.  D   blir   resultatet  CGGA.   Skillnaden   blir   att  i   ett
  transpositionsshiffret  s   behller  varje  bokstav  sin   identitet
  men i  substitutionschiffret  s  ndrar  varje bokstav  identitet men
  bibehller sin position. Julius Ceasar  anvnde  sig av substitutions-
  chiffret  och  utvecklade  en   egen  metod  som  blev  kallat  Ceasar
  krypto  vilket   skiljer  sig  p  vis   att   man   flyttar   krypto-
  alfabetet  ett  visst  antal  steg  frn   klar  text  alfabetet.  Det
  hela  fr  d  ett  sorts  system. 

       A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z    
       C D E F G H I J L K M N O P Q R S T U V W X Y Z    A B
       (Ceasar krypto som r frskjutet tv steg)

  Om  vi  stannar  upp  lite och  tittar  p  en  skiss hur  krypteringen
  har utvecklats.

  Hemlig skrift
  1)Steganografi (dold)                       1)Kod (erstter ord)
                            1)Substitution->  2)Chiffer (erstter tecken) 
  2)Kryptografi (omstuvad)->2)Transposition                  
                            
  Monoalfabetiska  chiffer  r nr  endast  ett  alfabet  utnyttjas vid
  krypteringen.   Polyalfabetiska  chiffer  r  flera   olika  alfabet  
  utnyttjas  vid  krypteringen.
  Kercknhoffs  utvecklade  metoden  med att  man  mste  ha en  nyckel,
  nyckeln  i   det   hr  sammanhanget   r   vad  kryptoalfabetet  r,  
  hemlig.  Kercknhoffs  princip:   " Ett  kryptosystems   skerhet  br
  icke  bero  p  hemlig  hllandet  av  kryptoalgoritmen.   Skerheten
  beror  endast  av  att  nyckeln  hlles  hemlig." 
  Al-Kindis  som  var  en  allmn   bildad  arabisk   filosof  lyckades
  komma  p  hur  man  kncker  krypteringen  som  r  uppbyggt  p det
  hr  viset.  Genom  frekvens  analys  kan  man  lista  ut  och pussla
  ihop  texten.   Det  hela  bygger  p   hur  sprket   i  texten   r.
  Genom  att  veta  att  vissa  bokstver  r  vanligare  n  andra  kan
  man  undanrja  vissa  alternativ.  Ocks  hur   ofta  visa  specifika
  ord  frekommer.   Svagheterna  i  dessa   krytona  var  att  dom  var
  ltta   att   kncka   och  till  fljd  av   detta  uppfann  Vigenere 
  redan  runt r  1460  ett  krypto  som  fungerade  s  att man anvnde
  sig  av  29  stycken   kryptoalfabet.  Frsta  kryptoalfabet  r  fr-
  skjutet  s  som   man  gjorde  med  Caesarrullning,   ett  steg  och 
  sedan  nsta  tv  steg  osv.  Man  anvnder  ocks  ett  kodord  dvs.
  infrandet  av   nycklar  brjade  nu  som  varje   kryptoalfalfabets
  rad   brjar  med   en   bokstav   skall  bilda   ett  ord   och   d
  krypterar  man   enbart  med  hjlp  av   dessa   s  blir  det  inte 
  efter  ngot  enkelt  system  utan  det   hjer  skerheten  avsevrt 
  eftersom   d   varje  klartexts  bokstav   kan   skrivas  med  olika 
  kryptobokstver och  system.  Dremot var  det  mycket  mer avancerat
  att  kryptera  med  den  hr  metoden.  Man   brjade   inte  anvnda 
  det  hr  sttet   eftersom  det  var  fr  att  man   ville  ha  ett 
  effektivt  system  som   var  medel  svrt.   Ett  sdant   var  det 
  homofoniska  substitutionskryptot  men  som  vanligt  var skerheten 
  inte  tillrcklig  hr  heller.   Nr   man  skall  dekryptera   ett
  meddelande  som   r   krypterat  med   ett  Vigenere  chiffer  lite
  frenklat  frklarat s  gr  man  s  att  man   lser fem  stycken
  monoalfabetiska   krypton  som  representerar   en   femte   del  av 
  texten  vardera.  Det  var  Charles Babbage  som  var frst  med  att
  kncka  Vigenere  kryptot.    Men    man   fortsatte   att   anvnda 
  Vigenere  chiffret hela  1800-talet  trots att  det  fanns  mnga som
  visste  hur  man  kunde dekryptera  meddelanden  som  var  krypterade
  med  Vigenere  kryptot.
  
  ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ           DATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZ
  BCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZA           ATORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZD  
  CDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZAB           TORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDA
  DEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABC           ORNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDAT
  EFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCD           RNABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATO
  FGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDE           NABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATOR
  GHIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEF           ABCDEFGJKLMOQRTUVWYZDATORN
  HIJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFG 
  IJKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGH           (ett  Vigenere  kryptot med 
  JKLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHI            kodordet datorn)
  KLMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJ 
  LMNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJK 
  MNOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKL 
  NOPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLM 
  OPQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMN 
  PQRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNO 
  QRSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOP 
  RSTUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQ 
  STUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQR 
  TUVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRS 
  UVWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRST 
  VWXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTU 
  WXYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUV 
  XYZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVW 
  YZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWX 
  ZABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXY

  (ett  klassiskt  Vigenere  krypto)		

  Under   krypteringens  utveckling fanns   ngot  som   hette   bok
  chiffret  och  fungerar  s   att  man  anvnder  sig  av  en  bok 
  eller  en text.  Vilken  som  helst   och  vljer  en  mening  varav
  frsta  bokstaven  i  varje  ord  i  meningen  som  fljande exempel
  visar.

  En  bra  nalle.                 

  1 = e
  2 = b        ----->    2-1-3 = ben                                   
  3 = n  

  P  1900-talet  anvndes  kryptering  friskt under frsta vrldskriget
  dr  det  mest  bermda kryptot  var  ADFGVX-kryptot.  Det   var   en 
  blandning  av  ett substitiuons  och  ett  transpostitions  krypto. ven
  detta   krypto  dekrypterades  och   avsljade   flera tyska  invasions
  planer.  Det  kom  flera  nya  chiffer  under  frsta  vrldskriget men
  mnga  grundade  sig  p  dom  tidigare  kryptona   och var  ltta  att
  forcera.  I  brjan  kunde  ett  sdant  ge  ett  visst skydd  men efter
  bearbetning av dom  s tog  det  inte lng tid  innan  fienderna knckt
  dom.  Det var  frmst nr  man anvnde  radiokommunikation under frsta
  vrldskriget som  man  kunde  snappa  upp  all  trafik  dvs. mngder av
  meddelanden  frn  varandra. Fransmnnen  fngade  upp ca: 100  miljoner
  tyska  meddelanden.  Ett annat   vldigt bermt   krypto  var  Zimmerman
  telegrammet  som  innehll  en  krypterad  text om  planer  till  krigs-
  utvecklingen   under   frsta  vrldskriget  som   skulle  pverka  hela 
  hndelse  frloppet.  Detta  lyckades  att forceras  och   de  allierade
  fick  reda p tyskarnas  invasionsplaner. Vid  frsta vrldskrigets slut
  hade  man  kommit underfund   med  ngot  revolutionerade.  Det var att 
  om  man anvnde  sig  av slumpmssiga  nycklar  dvs. slumpmssiga kodord
  skulle  skerheten  ka markant.  Detta  kallades  Vernam  efter han som
  kom  p  det  och  det  kallades  ven  engngs  krypto. Tanken  var den
  att  man  skulle  ett hfte  med  slumpmssiga  koder.   Dr  man skulle 
  anvnda  ett  gngs  lsen  till  varje  krypto,  en  s.k  nyckel. Detta 
  var absolut skert men  problemet var  anvndarvnligheten var begrnsad
  eftersom  man var  tvungen att  ha  mngder  av  slumpmssigt producerade
  nycklar.  En  gngs  nycklar  anvnds   drfr   bara  nr  man  behver
  extremt  hg  skerhet och nr  man  har  rd  t.ex. vid den heta linjen
  som  gr  mellan  USAs  och  Rysslands  president. 

  1918  utvecklade  Arthur   Sherbius  Enigma  som  var  en  kryptering 
  maskin  som  kunde  skapa  krypton. Genom  att  skriva  in meddelandet
  p   ett  tangentbord  s  kom  meddelandet  krypterat ut  genom   att 
  en  indikatorlampa  tnds  fr  varje   kryptobokstav  i frga  p  en
  tavla.  Det  avgrande  i  den  var   slumpkodaren   som   systematiskt
  vrider sig  s att  det till  synes  blir  slumpmssiga kryptobokstver
  som  skrivs  ut.  Men  i sjlva  verket  s  vrids,  scramblen  som den
  kallas  ett  tjugonionde dels  varv   varje  gng  efter   det  att  ett
  ord  hade  krypterats.   Egentligen  blir   detta  29   stycken   poly-
  alfabetiska  krypton  och  om  man  skulle  skriva  in   samma  bokstav 
  29  gnger  s   skulle  den  stllas  in  i  det   ursprungliga  lget
  och  man  ser  ltt  ett  mnster.  Genom  att  stta  i  tv  stycken 
  slumpkodare  kar  antalet  varianter  och  skerheten  frbttras. Man
  brjade  drfr  stta  i  flera  slumpkodare  allteftersom  skerheten
  behvde  frbttras.   Man  hittade  ven  andra  stt  att   gra  det 
  svrare  fr  fienderna  att  dekryptera  deras  Enigma  krypton  genom 
  att  stta   i  en  reflektor.   Den  reflekterar   s   att   signalen 
  passerar  de  tv  scramblersen  p  tillbaka  vgen.   Nr  ngon  tar
  emot  ett  meddelande  med  kryptot  s  mste  dom  ha  nyckeln,   som
  i  det  hr  fallet  r  hur   Enigma  maskinens  instllning   r vid 
  krypterings  tillfllet.  Egentligen  i  det  svenska alfabetet  r det
  29  bokstver  men  det fanns  inga  Enigma  maskiner  s  vitt jag vet
  d  som  anvnde  sig  av  en  svensk  uppsttning  av  tangentbord.


		1 Scrambler: 26
		2 Scramblers: 26 x 26 = 676
		3 Scramblers: 26 x 26 x 26 = 17576 

  Shrebius  var  smart  och  utkade  snart   sin  uppfinnings   skerhet 
  genom  att  lgga  till  2  stycken  scramblers  till  och  ge  den  en
  ny  funktion  som  gjorde  att  man  kunde  byta  plats  p  dessa. ven
  en  kopplings  tavla  som  man  med  hjlp  av  kontakter  kunde   ndra
  instllningarna  med   vardera  26  bokstver.   S   om  fanns  med  3 
  stycken  scramblers  som  kunde  flyttas  runt  var   antalet   mjliga 
  nycklar:

  17576  x  6  x  100391791500  =  10 000 000 000 000 000
   
  Nu  ansgs  Enigma  kryptot  som  det  absolut  skraste  hittills  och
  var  det  givetvis  ocks  det  men  med  facit  i  hand  s   lyckades
  man  nd  kncka Enigma  kryptot  och  mnga  av  tyskarnas strategiska
  planer  lyckades  synas.  Det  var  Rejewiks  som  brjade  med  arbetet
  men  det  var  Turing  som  verkligen  lyckades  kncka  Enigma  kryptot.
  Det  gjordes  genom  att   man  i  detalj   studerade  hur   en  Enigma  
  maskin  fungerade  och  hur   kryptot  fungerade  i   frhllande  till
  detta   och   han  lyckades  efter  mnga   brillianta   lsningar   se
  svagheterna  i  det.  Detta  kom  att  vara  avgrande  fr   det  andra
  vrldskriget  utgng  och  de  allierade  vann  inte  sitt  krig  enbart
  med  heroiska  soldater  och  tunga  pansarvagnar  utan  ocks  genom en
  utmrkt  fungerande  underrttelse  tjnst  som  dekrypterade  mnga  av
  Tyskarnas  meddelanden.

  Modern  kryptering:
  I  och  med  den  frsta   'officiella'  datorn   ENIAC  (Electronic 
  Numercial  Integerator  And  Calculator)  som  byggdes  1945  brjade 
  steget  in  i   den  digitala   vrlden   med  kryptering   som  sker
  digitalt.  Elektroniken  r  snabbare  n  mekanik  som  de  tidigare
  alternativen  har  anvnt  sig  av.  Hela  dator  vrlden  r uppbyggt 
  p  ettor  och  nollar  som  man  kallar  bits  ('binary digits'). P
  svenska  heter  det  bitar.  Fr  ASCII (American  Standard  Code  for
  Information  Interchange)  r  uppbyggda   av   128   tecken  eftersom
  varje  binrt  tal  som  skrivs  ut  med  7  siffror  kan  skrivas  p
  128   olika  stt.  Varje   tecken  har  ett   specifikt  binrt  tal.
  Nedan  r  det  binra  alfabetet.

  ASCII  kodens  binra  tal:
  A = 1000001	  K = 1001011		U = 1010101
  B = 1000010	  L = 1001100		V = 1010110
  C = 1000011	  M = 1001101		X = 1011000
  D = 1000100	  N = 1001110		Y = 1011001
  E = 1000101	  O = 1001111		Z = 1011010
  F = 1000110	  P = 1010000
  G = 1000111	  Q = 1010001		
  H = 1001000	  R = 1010010
  I = 1001001	  S = 1010011
  J = 1001010	  T = 1010100
 
  
  Nu  skall  jag  frska  frklara  den  moderna  typen  av  kryptering.
  Om  vi  har  meddelandet  'hej'  s  verstter  vi   det  frst  till 
  maskin  sprk:

  HEJ = 1001000 1000101 1001010                 = 100100010001011001010
  Transposition krypto (ett stegs  frskjutning)= 001000100010110010101

  Nu  gr  vi  det  lite   svrare  och  anvnder  oss  av  en  nyckel 
  som  r  ordet  'ben'.

  Klartext HEJ = 	                         100100010001011001010
  Nyckel   BEN = 1000010 1000101 1001110 = 100001010001011001110
  Substitution 			        =    000101000000000000100
  (om  bda  siffrorna  r  samma  allts  nyckeln  och  klartexten
  blir  det  en  nolla  annars  en  etta) 

  P  1970-talet  utvecklades  ett   krypterings  system   som   frst  
  kallades  fr  Lucifer.  Det  fungerade  s  att  datorn  delade  upp
  meddelandet  i   delar  p  64  siffor   efter  det  att   den   hade
  gjort  om   meddelandet  till   binra  tal.  I varje   del  krypteras  
  delarna  inbrdes  och  blandas.  Drefter  delas  de  upp  ter  igen
  och  fr  beteckningen  vnster  och  hger  beroende  p  om  det  r
  1  eller  0.  Vnster  r  0  och  hger  r  1.   Siffrona   i  hger
  krs  igenom  en  komplicerad  funktion  som  ndrar  siffrorna enligt
  en "komplicerad substitution",  en  s  kallad  verchiffering. Denna
  hger  delen  som  gtt  igenom  den   hr  funktionen   adderas  till
  vnster  delen.  Den  delas  sedan  upp  i  tv  delar  p  32 siffror
  dr  den  vnstra   kallas  fr  hger  och   den  ursprungliga  hger 
  blir  vnster.  Hmm..  dettta  r   en  omgng   och  och   den  krs 
  igenom  15  omgngar  till. Funktionen  r beroende  av  nyckeln  som
  bda  parter som  skall skicka meddelandet till varadra  anvnder sig
  av.  Det  r  drfr  desto  strre  nyckel  man  anvnder  ju svrare
  blir  det att  frska  dekryptera  meddelandet.  Lucifier utvecklades
  och  med  NSA  (National  Security  Agency)   ptryckningar  till  ett 
  56  bitars  (vilket  betyder  att man  kan  anvnda  nycklas  som  r 
  1 x 10^16 stora)   DES  krypto.  DES   str  fr    Data   Encryption  
  Standard.  DES  anvnds  mycket fortfarande.  Problemet nu var nyckel
  distributionen  eftersom   hur   skulle   man  kunna  gra   fr  att
  tv  personer  skulle kunna  kommunicera, de  behver  en  och  samma
  nyckel  och  som  de  skall  kunna  skicka  fram   och  tillbaka  p 
  ett  skert  stt. 
 
  Metoden   som  var  lsningen  p  problemet   var   public   key
  cryptography  som  uppfanns  av   Whitfield  Diffie  och   Martin 
  Hellman  1975.   Systemet  bygger  p   ett  par  av  nycklar,  en 
  offentlig   nyckel  (public  key)  som   krypterar   data  och  en
  privat   (hemlig)  nyckel  (private  key)  som   anvnds   vid  de-
  kryptering.  De  som  har  din  offentliga  nyckel  r  de  som  kan
  kryptera  meddelanden  som  bara  du  kan   lsa  eftersom  nyckeln  
  kan  inte  dekryptera  meddelandena  (det   r  denna  nyckeln  som
  man  ger  ut  till  alla)  och  din  egna  privata  nyckel  r  den 
  som  dekrypterar  ditt  meddelande  (som  enbart  du  har). P detta 
  sttet  fungerar  nu  PGP  ett  dator  program  som  lter anvndare 
  anvnda  sig  av  kryptering  av  meddelanden  som  email  etc. PGP 
  str  fr  Pretty  Good  Privacy.  PGP  skapar  en  session  key som 
  r  en  engngs  nyckel.  Denna  nyckel  bygger  p  ett slumpmssigt
  nummer  som  skapas  genom  att  man  fr  musen  runt  p  skrmen. 
  Skerheten  ligger  i  nyckeln  som  r  ett  vldigt  stort  nummer, 
  nyckelns  styrka  mts  i  bits  som  vi  pratade  om  tidigare.  Ju 
  strre  nummer  nyckeln  har  desto  hgre  skerhet.  T.ex  ett 128-
  bitars  krypto  eller  56-bitars  krypto. Nyckel paret  brukar kallas
  keyrings. 

  Hr  r  ett  exempel  p  en  public  key.

  -----BEGIN PGP PUBLIC KEY BLOCK-----
  Version: PGPfreeware 6.5.8 for non-commercial use <http://www.pgp.com>

  mQGiBDnU0zYRBADGbsHDa9cRC0ywhfy2w1kfDYmPGJPrGlC6SJdRA1lQDjZbJnKA
  QTD6NN6u4YcZoW/VYWoxhlKcUkfsRWZPlzOtBgujs3ctodJJ1vxKPz8kHUVFBxeH
  AgIlwuhQ5uBDbHlQRrA03kQb/dCVztpGYOYiiZDJ6KO07CP+88k5sadCMQCg/5Ir

  -----END PGP PUBLIC KEY BLOCK-----

  PGP  och  andra  av  dagens  krypterings  system bygger  p  modulr
  aritmetik.  Modulr  aritmetik r  ett  rknestt  som  fungerar som 
  envgs  funktioner.  Lt  mig  demonstrera.  Vi  har  en  klocka och 
  den   r  som  vanligt   indelad  i  tolv  stycken  delar   (timmar 
  men  detta  har   inget  med   tid   att  gra  s   tnk   inte  s  
  mycket  p  det).  Om  vi  vill  berkna  (3 + 4)  s  gr  vi frst 
  3  steg  och  sedan  4  steg  och  hamnar  p  siffran  7 [ (3+4 )= 7 
  (mod 12) ]   Om   vi  istllet  vill  rkna  ut  10 + 5   s  gr  vi 
  frst  10  steg  och  sedan  5  steg  till  s  hamnar  vi  p  
  siffran  3.  [ (10 + 5 ) = 3 (mod 12) ].

  Det  som  r  bra  med   modulr  aritmetik  r   att  vrderna  inte 
  kar  kontinuerligt,  lt  mig  visa  med  ett  exempel.  Om  vi  har
  en  funktion  2^x  s  rknar  vi  ltt  ut  det  med  gnger tabellen
  (2,  4,  6,  8,  10  osv)  men   om  vi  har  2^x  (mod  6)   s  blir
  det   lite   krngligare   och   funktionen    fljer   inte    ngon 
  kontinuerligtet  (2,  2,  1,  2  osv).  Man  rknar  ut  den  modulra
  aritmetiken  genom  att  ta  formeln  Y^x = Z  (mod P).   S  om  man 
  vill  veta  Y^x/P = [ett tal].  Detta  r  Fermats  sats.
  [ett tal]  x  P = [ett annat tal].
  [ett tal] - [ett annat tal] = resten.  Det  r  resten  som  r  svaret.
  
  Vi  tar  ett  exempel  vi  har  3^4 = (mod 7)  och  vill  veta  svaret:
  3^4 = 81    
  81/7 = 11   
  11 x 7 = 77
  81 - 77 = 4

  Svar:  resten  r  4

  S  om  man  anvnder  tillrckligt  stora   tal  s  blir   det  fort 
  vldigt  svrt  att  kcka  t.ex  589^x  (mod 31282).  S  om  jag ger
  ut  resultatet  till  ngon  och  bara  jag  vet  vad  x  r  s  blir
  det  vldigt  svrt  fr  den  personen  att  rkna  ut  vad  mitt  x 
  r.  Det  r  detta  som  dessa,  envgs  funktioner  vi  gtt  igenom 
  har  fr  funktion.
  Om  vi  har  Y^x  (mod  P)  och bestmmer  vrdena  p  Y  och  P ven
  om  ngon har  vrdena  Y  och  P s  kan  dom  inte  rkna  ut  x. Om
  tv  personer  har  var  sitt  vrde  Y  och  P  och  var  sitt  A och 
  B.   A  och  B  r  hemliga  men  Y  och  P  r  det  inte.  Person  A
  stter  in  sitt  vrde A  i  Y^x  (mod  P)  och  fr  ut  a samma sak 
  gr  person  B,  stter  in  tal  B  i Y^x  (mod  P) och  fr  ut ett 
  vrde  fr  b.  Dessa  vrden skickar  dom  till varandra  b   och  a 
  allts och stter  person  A  stter  in  vrde   b^A  (mod  P)   och
  person  B  stter  in  a^B  (mod  P).  Bda   personerna  kommer   nu  
  att   f  samma  vrde.  Det  r  detta  som  r  deras   nyckel. ven
  en  tredje  person  (person  C  fr  komikens  skull) skulle  f  reda
  p  de   olika  vrden  s   har  den  personen   vldigt  svrt  att 
  terskapa   detta  frfarandet  srkillt   om  vi  anvnder   oss  av
  enorma  tal.  Detta   system   r    assymetrisk   och   alla   andra
  som  jag  har  beskrivit  r  symmetriska.  Grundpelaren  i  detta  r
  det  som  jag  beskrev   om  om  PGP,   dr  man   har   olika  nycklar
  fr  kryptering  och  dekryptering.

  PGP  bygger  p  RSA (Riverst,  Shamir,  Aldeman)  som  r  funktionen
  fr  att  de  hr  med  offentliga   och  privata  nycklar.   Jag  fr
  ta  och  fklara  det  lite  nrmare  ocks.  Man  vljer  tv stycken
  prim tal,  x  och  y  (detta  r  andra  tal  nu  s  att   det  inte
  blir   ngot  missfrstnd)   sedan   multiplicerar  man   dessa   med  
  varandra  och  fr  fram  ett tal  som  reprensenterar  den offentliga 
  nyckeln.  Om  nn  vill  skicka  ett  email  till  den  personen  som 
  har  N  som  offentlig  nyckel  mste  den  personen  ta  vrdet  N  
  och  stta   in  det   i  den  allmna  formeln  som  envgsfunktionen
  gr.  Nr  ngon  vill  skicka  ett  meddelande  till  personen  med N
  s  stter  man  in  det  i  den  hr  funktionen.  Fr  personen  med
  N  skall  kunna  dekryptera  meddelandet  mste  hon  ta  hjlp  av sin
  privata  nyckel  dvs  talen  x  och  y.  Alla  vet  N   eftersom  detta
  r  den  offentliga  nyckeln  men  kan  man  inte  lura  ut  vad  x och
  y  r   d?  Nej   det  r  det  som   r  det  smarta  med  dessa  RSA
  funktioner  att  om  man  vet  N  s  r  det  vldig  svrt  att lista 
  ut  vad  x  och  y  r  och  srkillt  om  man  anvnder  s  hga  tal 
  som  10^140  och  dylikt.  Det  br  tillggas  att  minirknaren brukar 
  brja  'overflowas'  p  10^99.
  Frutom  RSA  s  r  PGP  uppbyggt  av  IDEA  som  r  ett symmteriskt 
  krypto  vilket  gr  PGP  till  ett  hybrid  system.   RSA   bidrar 
  med  skerheten  och  IDEA  gr  s  att  det  gr  snabbt.

  Olika  sorters  varianter  av  kryptering:
  Blowfish   -  r  en  gratis  krypterings  algoritm  som  kan  anvnda
  sig  av  32  bitar  till  448  bitar.  Skapad  av  Bruce  Schneier

  SSL  -  Secure  Sockets  Layer  r  den  mest   anvnda   krypterings
  stt  som  krypterar  HTTP  (HyperText  Transfer  Protocol)  och  TCP 
  (Transport    Control   Protocol)  lagrerna.   Denna   algoritmen  r
  inkluderad  i  weblsarna  Microsoft  Internet  Explorer  and Netscape.
  Denna  algoritmen  bygger  p  RSA.

  SET  -  Secure  Electronic  Transaction  anvnds  fr  att  gra  skra
  transanktioner  via  Internet  med  t.ex kreditkort.   Microsoft, VISA,
  Master  card,  Netscape  r  bara  ngra  av  dom  som  stder  den hr
  sorten  av   sker  kommunikation.   Med   digitala   certificat   och
  digitala  signaturer  kan  man  skapa   skra   kommuniktioner  mellan 
  kpare  och  sljare.

  SHTTP - Secure  Hypertext  Transfer  Protcol  r  ett  protokoll  som 
  anvnds  fr  olika  WWW-transfereringar.  Knnetecknas  med  att URL-
  en  brjar  med  https://.

  SSH  -  Secure  SHell  erstter  program  som  rlogin  och  telnet fr
  att  istllet  kra  kommandon  och  lsenord  klartext  gr   SSH  s
  att  trafiken  blir  krypterad.  Anvnder  sig  av  IDEA,  Triple-DES,
  DES,  RC4-128,  TSS,  Blowfish  som  alla  r  symmetriska  krypton fr
  att  det  skall  g  snabbt.  Men  ven  hr  anvnds  RSA.

  CTCP  -  Anvnds  fr  att  kra  krypterad  TCP/IP  trafik.

  Referenser:
  ==========
  * Introduction to cryptography

  * Kryptering frn brjan till slut av Hans Husman

  * Applied Cyptography
  http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0471117099/002-2655284-3468228

  * Kod boken av Simon Singh
  http://www.amazon.com/exec/obidos/ASIN/0385495315/002-2655284-3468228

  
  Krypterings Lnkar: 
  ==================
  PGP relaterat 
  http://www.pgpi.com
  http://www.pgp.com
  http://www.pgp.net
  http://www.pgpinternational.com/
  http://irfaiad.virtualave.net/
  http://crypto.yashy.com/www/
  http://axion.physics.ubc.ca/pgp-attack.html     Detaljerat
  http://www.fsf.org/                             GPG (PGP fr linux)

  http://www.rsa.com                                RSA Data Security
  http://www.nsa.gov/                      The National Security Agency
  http://www.ssh.fi/

  http://www.counterpane.com/
  http://www.wiretapped.net/
  http://cryptome.org/
  http://www.faqs.org/faqs/cryptography-faq/
  http://www.csua.berkeley.edu/cypherpunks/Home.html  CyberPhunks

  Svensk:
  http://www.distributed.net/
  http://hem.passagen.se/tan01/ 
 
  

   Gotrex
  _____________________________________________________________________




    
    "I should be able to whisper something in your ear, even if your
    ear is 1000 miles away, and the government disagrees with that."
    - Philip Zimmerman (skaparen av PGP)
  _____________________________________________________________________

 

    _________________ 
   /  2. Kernel      \
  
  Kerneln  r  ngot  utav  det  viktigaste  i  ditt  system.  Utan  en
  kernel  kommer  din  linux  burk  inte att  starta  och  det  vill du
  ju  s  klart,  men  en  uppdaterad  kernel r  bra  inte  minst  fr
  skerheten.   Eftersom  att  det  finns  buggar  i  de  flesta  gamla 
  kernels  som   gr  att  man   kan  exploita  specifika  program  och 
  drigenom  f  root.

  Men   om  du  r  relativt  ny  p   Linux  har  du   kanske   aldrig 
  kompilerat  din egna  kernel,  utan  du  sitter  fortfarande med  din
  gamla  kernel  som blev  installerad nr  du  satt  och  klickade dig
  igenom  installationen.  Men  efter  att  du  har  lst  denna texten
  r  du  redo  fr  att  konfigurera  och  kompilera  din egna  kernel.
  S  det   r  bara  att  luta  sig   tillbaks  och  njuta   av  denna 
  fina  text  :>.

  -----------------------------DISCLAIMER------------------------------
  | Jag  tar  inget  ansvar  fr  vad  som  hnder  ditt   system  om |  
  | du  gr   ndringar   efter  denna  texten.  Allt  som  du skriver|
  | som  inte  skrivs  p  mitt  tangentbord  tar  jag  inget ansvar  |
  | fr.  Du  r  sjlv  skyldig  om  du  skulle  frstra  ditt eller|
  | ngon  annans  system.  Lgg aldrig skulden  p  mig, eftersom att|
  | jag  skiter  i  vad  du  sger  och  jag  kommer  aldrig   att  ta|
  | p  mig  ansvaret.                                                |
  -----------------------------DISCLAIMER------------------------------

  Det  du  ska  brja  med  r  s  klart  att  tanka  hem  den  nyaste
  kerneln.  Detta  kan  man  gra  p  ett  par  olika  stt,   men  om
  man  har  lite  vett  i  skallen  tankar  man  hem  den  direkt  frn 
  ftp.kernel.org. Eftersom  att om  du  tar den  frn  n  osker mirror
  kanske  det  har  varit  en  hacker  dr  och  lagt  till  nn  farlig
  backdoor  och   sen  ger  ditt  system.   Man  kan  aldrig  vara  fr 
  sker.   Just  drfr  ska  man  ta  den  frn  det  riktiga  stllet.
  Dr  man   vet  vad  man  fr  :>.   Allts,   du   startar   upp  din 
  connection  mot Internet  och sen  ftp'ar  du  in  p  ftp.kernel.org,
  detta   krver  inget  anvndarnamn  eller  ntt  snt  ljligt, du r
  anonym  ( anonymous ).  Sen letar  du  dig  fram  till  den  kernel du
  vill  ha.  Det  skall  inte  vara  s  svrt.   Men  om  du  inte  har  
  ork att  sticka  in  och leta  efter  den  s  kan  du  lika  grna be
  ngon  polare  sticka  in  dr  och  leta  och  sen  bara  ge  dig  en 
  fungerande  url  s kan  du  ju  dra  hem  den  med  wget ( zaph0x gr
  alltid  s  :> ).

  Sen   nr  du  har  den  p  din   hrddisk  r  det  dags  att  packa  
  upp  hela  paketet.  Antagligen  har  du  varit  s  smart  s  att du
  inte  ftp'ade  in  som  root,  eftersom  att  det  aldrig  r  skert. 
  Man  vet  aldrig  vad  som  vntar  utanfr  din  egna  dator.  Allts 
  gr   vi  shr.  ndra  anvndare  till  root  ( su ).   Sen  gr  du 
  till  din  hem  katalog  ( i  mitt fall  /home/zaph0x  ).  Sen  ska du
  kopiera  den  till  /usr/src ( cp kernel-x.x.xx.tar.bz2 /usr/src ). Du
  skulle  lika  grna  kunna  flytta  den  fr  att  spara  plats,   men 
  hrddiskar  r  ju  till  fr   att  fyllas  s  mina  ligger  kvar  i
  min  hem  katalog  ocks  :>. 

  Glid  nu in  i  /usr/src. Packa  upp kerneln ( om  det  r  en tar.bz2
  fil  skriver  du,  bzip2 -d  kernel-x.x.xx.tar.bz2 ;  tar xvf kernel-x.
  x.xx.tar.   Men  om  det  r  ett  tar.gz  paket  s  skriver  du  tar 
  zxvf  kernel-x.x.xx.tar.gz ).  Sen  har  du  klarat  av  det  lttaste 
  inom  det  som  vi  ska  gra :>.  Nu  ligger  din  nya  kernel  okon-
  figurerad  och  ej  kompilerad  i  /usr/src/linux. S nu  ska  vi bege
  oss  in  p  att  fixa  detta  s  att  allt  smider  p  som vi  vill
  ha  det.

  Nr  du  str  i  /usr/src/linux finns  det  ett par olika  alternativ
  att  vlja  p.   Du  kan  antingen  gra   en  "make menuconfig"  som 
  ger  dig  "konfigurations  programmet"  via  en  clean  meny, eller om
  du  inte  vill  det  skriver  du  "make  xconfig",  detta  frutstter
  att du  r  i  X. D  smider  det fram  en  ruta  dr  man  kan klicka
  sig fram.  Det  r  frmodligen  det  lttaste  fr  dem  som  r vana
  vid  WindowS :>.

  Sen  ska  du  konfigurera  kerneln  efter  som  du  vill  ha  den. Och
  eftersom  alla  mnniskor  har  olika  behov  tnker  jag  inte  g in
  p  exakt  vad  alla  saker  gr,  men  jag  tnkte  ta  upp  de olika 
  menyerna som  man  ser. Allt  kanske  inte  r  direkt lttbegripligt.


  --Code maturity level options--

  Detta  r om  systemet  skall  sga  till  om  det  r  en development
  fil  eller  om  det  finns  snea  drivrutiner  eller  knasig  kod.

  Det  bsta  r  nog  att ha denna  markerad, s  att  man  fattar vad
  systemet  vill. Det  kan  vara  svrt ibland  att  fatta vad systemet
  vill  sga till  dig,  men det  r  betydligt  lttare  n i Windows.


  --Processor type and features--

  Vlj  vad du har  fr  processor  typ  och  om du  har ngot speciellt
  som  ingen  annan  vill  ha,  men  som  du  har  i  alla  fall,  fr
  att  t.ex  dina  gamla  Windows  spel  skulle  flyta  bra.  Jag tnker
  inte  sitta  och  verstta  skiten, du  borde  fatta  vad  det r om
  du lser. Jag  frklarar bara  grunderna.  S  d  va  det  sagt ocks
  :>.


  --Loadable module support--

  Denna  skall  vara  i  kryssad  om  du  tnker  anvnda  moduler.  D 
  kanske  det  va  dags  att  frklara  moduler  ocks  :>  En modul r
  en  drivrutin  som  ligger  utanfr  kerneln  ltt  frklarat. Den r
  allts  inte  inbakad  i  kerneln,  det  kan  man  vlja  sjlv,  det
  kan  vara  lttare  att  ha   vissa  saker  som  moduler,   jag  t.ex 
  kr  mitt ntverkskort  som  modul. Det  kanske  krnglar  ngon gng
  och  d  r  det  ltt  att  leta  fram  vad  som  r  fel  och  till
  och  med  fixa  det  :>.

  Kryssa  i  den  rutan.


  --General setup--

  Hr  kommer  vi  in  p  vad  din  kernel  ska  hantera.  Du  har ju
  t.ex  PCI  kort  i  din  dator,  och  d  kan  det  vara  bra att ha
  PCI  support,  s kryssa  i  de  rutor  som  du  tycker  passar ditt
  system,   sen  kan  du  vlja  om  de  skall  vara  moduler  utifrn 
  vad  du  tycker.   Som  jag  sa  jag  har  ingen  aning  om  vad  du
  har  fr  system  och  vad   du  har  fr  hrdvara  s  jag  tnker
  inte  skriva  specifikt  hr.



  --Plug and Play support--

  Usch,   att  jag  ens  fr  se  en  sn  skit  meny  i  mitt   fina  
  system  r  ju  stor  skam.   Om  du  inte  har  avsikter  fr  att
  sitta  och  confa  ditt  system  fr   du  grna  kryssa  i  rutan, 
  men  det  r  bara  jobbigt  och  om  du  inte  har  tnkt lra dig
  att   konfigurera  systemet  s  r  det  vll  lika  bra  att  du 
  sitter  kvar  i  Windows  eller  ntt  snt.  Fr "Plug  and  Play"
  hr  inte  hemma  i  Linux  ( min sikt ).


  --Block devices--

  Hr vljer  du  vad  ditt  system ska  hantera  fr  olika  devices
  :>. Kryssa  i  det  du  knner  att  du  vill  ha,  men  om  det r 
  ngot  frkryssat ta  inte  bort  det, ditt system  kanske anvnder 
  ngot som  du  inte  vet  om.  Lita  inte  p  nn,  lita  p  ditt
  system.


  --Networking options--

  Hr  kommer  vi  in  p  det  roliga.  Hr  stller  du  helt enkelt
  in  vad  du  vill  ha  fr  ntverks  protokoll.  Om  du  t.ex  vill
  kra  en firewall  r  det rtt  bra  att  kryssa  i  "Network fire-
  walls".   Du  frstr  skert  vad  det  handlar  om.   Om  du  inte 
  knner  igen  det  eller  inte  har  fr  avsikt  att  kra  det  r
  det  ondigt   att  kryssa  i  det,   det   tar  bara  plats  i  din
  kernel  (  som  vi  vill  ska  starta  snabbt  ).

  --Telephony Support--

  Detta  r  helt  totalt  ondigt  fr  hemmaanvndaren.  Jag  tnker 
  inte  ens  ta  upp  det.  Skit  i  detta  :>

  --SCSI support--

  Ja,  om  du  har  ngra  SCSI  saker  inkopplade  i  din  dator  ska
  du  vll  vlja  dem  hr.  Men  vem  vill  ha  SCSI  nr  det finns
  IDE?  :>   Du   har  skert  redan  ett  humm  om  vad  SCSI  r  s 
  det  r  bara  ondigt  att  frklara  det  hr.

  --I2O device support--

  Helt  enkelt  om  du  vill  ha  I20  support.  Men  det  vill  vi  ju
  inte  s  klart,  s lmna  denna  menyn  och  g  framt.  :>. Orkar
  inte   skriva  massa  skit  om  vad  det  r  eftersom  att  dem  som
  texten  r  riktad  till  inte  kommer  att  anvnda  detta.


  --Network device support--
 
  Vad  har  du  tnkt  anvnda  fr  ntverks  protokoll?   Jo,  ska  du
  ansluta  dig  till  Internet via  ett  modem  r  det  alltid  bra att 
  ha  PPP  support,  eller  om  du  anvnder  ett  annat  protokoll  fr 
  att  ansluta  dig  s  tar  du  s  klart  det,   men  det  vanligaste
  r  fortfarande  PPP  (  i  Sverige  )  som  tur  r  :>.

  Ska du  anvnda ntverkskort  gr  du  in  i  en av  menyerna "Ethernet
  ( 10  or  100Mbit )"  eller  "Ethernet  ( 1000 Mbit )"   men   eftersom
  att  jag  betvivlar  att  ngon  sitter  med  1000  Mbit  drute s gr
  du  in  i  "Ethernet  (10  or  100Mbit)"  och  vljer  det  kortet  som 
  du  har,  och  om det  kortet  som  du  har  inte  finns  med i  listan
  r  det  skert  ett  NE2000  kompatibelt  kort.  D  kryssar  du  bara
  i  rutan  "PCI  NE2000  support"  som  r  lite  lngre  ner  i  menyn.
  S  ska  det  nog  lsa  sig  (  hnvisar  till  diox's  text  om  nt-
  verk  i  unix  milj  p  http://www.2600hz.net  ).


  Du  frstr skert  allt  som str  dr.  Det  r inte  s  svrfattat.
  Om  du  inte  gr  det  fr  du  helt  enkelt  ta  man  sidorna  eller
  readmen  till  hands. 


  --Amateur Radio support--

  Ska  vi  snda  nn  amatr  radio?
  NEJ!
  Skit  i  denna  ocks,  om  du  inte  har  valt  Linux  fr  att snda
  radio.   Men  d  kan  du  g  och  stoppa  upp  ntt  dr  bak,   fr 
  jag  tnker  inte  frklara.


  --IrDA (infrared) support--

  Ska  vi  ha  infrard  support?   Det  kan  ju  vara  bra  om  du  nu
  har  det,  men  jag  har  aldrig  haft  det  och  kommer  nog inte att 
  skaffa  det.  Det  r  liksom  inte  min  stil.  Ska  du  anvnda  det
  fr  du  helt  enkelt  vnda  dig  till  ngon  som  anvnder  det och
  be  han/hon  hjlpa  dig  med  det.


  --ISDN subsystem--

  Sitter  du  med  ISDN  och  mirkkar?  D  tycker  jag att  du  ska  ta
  en  titt  p  denna  menyn.   Annars  kommer  det   inte  att   g  s
  bra  nr  du  ska  ut  p  Internet.


  --Old CD-ROM drivers--

  Hmm,   om   det  r  ngon  som  sitter  med  en  CDROM  som  inte r  
  IDE  eller SCSI  tycker  jag att  ni skall  uppgradera eller liknande 
  fr  att  ni  kommer  att f  se p  nya  mjligheter  som  ni aldrig
  visste  fanns  :>


  --Character devices--

  Hr  stller  du  in  hur din  konsoll  ska  fungera.   Jag  antar att 
  de  som  har  konfigurerat kerneln  innan  dig  redan  har  gjort  det
  som  det  skall  vara,  men  ta  en  extra   titt  om   det  r  ngot  
  trevligt  du  hittar.  D  kan  du  ju  alltid  testa  det. Det skadar
  inte  att  vara  nyfiken.  Hr  stller  du  ven  in  vad  du har fr
  mus  och   om  du  har  nn   joystick   som  du   ska   anvnda  till
  gnibbles  eller  ntt,  jag  vet  inte  :>.
  Men  om  du   har  en   joystick  tycker  jag  du   ska  skita  i  att
  anvnda  den  i  Linux,  eftersom  att  det  inte finns  ntt bra spel
  fr  Linux  som  har  anvnding  utav  en  joystick.  Hr  kan du ven
  konfigurera   din  kernel  fr  video  kort  och  dyl.  det  kan  vara
  trevligt  om  du  vill  titta  p  film  i Linux  som r  en  hjdare,
  det  kan  jag  garantera  :>.


  --Filesystems--

  Nu  ska  vi  konfigurera  olika  filsystem  som  vi  vill  kunna lsa.
  Klart  att  du  ska  ha  mjlighet   att   lsa   FAT32   och  sdant.  
  Kryssa  i de  rutor  som tyder  p detta,  typ  "DOS  FAT  fs support"
  ( fs  str  fr  filesystem )  "Microsoft  Joliet  CDROM  extensions". 
  Sen  ska   det  nog  lsa  sig,    du   kommer   att  se  vad  du  har   
  anvndning  fr  i  framtiden  och det  skadar  aldrig  att  kompilera 
  om   kerneln  ett   par gnger,   speciellt  inte  om  du  aldrig  har  
  gjort  det  frr.  D kommer  du  att lra  dig  oerhrt  mycket varje 
  gng.  Man  fr   en  kunskaps  kick,   det  r  nstan  som  att vara
  hg :>.


  --Console drivers--

  Frger  i  konsollen  och  upplsning.    Detta  r  ganska trevligt. 
  Testa  att  ka  p  din  VGA  upplsning  lite,  det ger  garanterat
  en  tillfredstllelse   fr  dig.   Det  gjorde  det  fr  mig,   nu  
  sitter  jag  enbart  i konsollen,  och  har  nstan  dumpat X totalt.
  Ganska  mycket  bra  att  ha  grejer  hr  inne.  Kolla  runt,  ls, 
  och  testa.


  --Sound--

  Leta   upp  ditt  ljudkort  och  kryssa  i det  fr  att f  fram lite 
  ljud  ur  vra  hgtalare.  Det  kommer  ju  att  bli  jobbigt  om  vi
  inte  fr  ngot  ljud  ur  hgtalarna.


  --Kernel hacking--

  Om  du  kryssar  i  denna   kommer  du  att  ha  lite  kontroll  ver 
  systemet  ven  om  det  kraschar.  Men  om  du  inte  vet  vad  som
  hnder  och  inte   har  riktigt  koll  p   systemet  nnu  r  det 
  lika  bra  att  lta  bli  denna.


  Sja,  nu  har  vi  gtt  igenom  alla  olika  menyer.   D  r  det
  dags  att  brja  kompilera  kerneln.  Jag  rknar  med  att  du har
  kompilerat  ett  program  eller  liknande  innan  s  att jag slipper
  frklara  vad  make  och  allt  sdant  gr.

  Det  du  skall  brja  med  r:

  make dep

  Sen  kommer  det  massa  text  framflygande  p  skrmen. Stick  till
  kket och  hmta  cola  och  chips  fr  det  kommer  att ta  ett tag.
  inte  make  dep,  men  det  vi  ska  gra  framver.

  Nr  detta  r  klart  skriver  vi

  make clean

  Nu  rensas  systemet p  all  skit  som vi  inte  vill  ha. S slipper
  vi  ha  allt  liggande  och  skrpande  p  vran  dyrbara  hrddisk.

  Denna  gr  fort  och  r  klar  p  30  sec  med  en  relativt snabb 
  dator  sen  skriver  vi

  make bzImage

  Det  r  nu  vi  fr  anvndning utav  cola  och  chips. t  nu  tills
  detta  r klart,  det kommer  att  ta  ett  tag  beroende p hur snabb 
  dator  du  har.
  Skriv  sedan

  make bzlilo

  Nu  tar  det  ett  tag  till,  g  ut  och  ta  en  cigg,  eller  smit
  in p  dass  och  sitt  dr  och   hng  ett  tag.   Man hittar alltid
  nya  saker  som  r  roliga  att  leka  med.   Nr  vi  r  klara  med
  det  och  har  kommit  tillbax  till  datorn  ska  vi  skriva
  
  make modules

  och  efter  det 

  make modules_install

  Om  du  har  ftt ett  error under  tiden  skall  du  g  tillbax  och
  gra  om  allt  :>..  lokalisera  felet  och  ornda  till  det.
  ...............................................................

  Sdr,  nu  ska  du  ha  en  System.map  och  en  vmlinuz  liggande  i  /
  G  ut  till  rooten  (  /  ).

  Fr  att  vi  fortfarande  ska  kunna  boota  med  vran  gamla  kernel
  om  det  skulle visa  sg  att  denna  inte  funkar. Som  du skert vet
  har du  en  katalog  som  heter boot,  som  ligger  i  /. Allts  /boot.
  :> Skriv  cp  /boot/System.map  /boot/System.old  s  sparar  sig  den   
  gamla System.map  ven  om  vi  skriver  ver  den.   Nu  skriver  du 

  mv System.map boot 

  Du  ska st  i  / nr  du  skriver detta, annars  blir  det  kefft och 
  du  fr gra  om  det  :>.  Men om  du str i  /boot  och  skriver det 
  flyttar sig  vran System.map ( den  som  tillhr  den gamla  kerneln) 
  till  en  fil som  heter  boot,  och  det  har  vi  ingen  nytta  av,
  den  ligger  bara  och  skrpar.   S  se  till  att  du  gr  rtt. 

  Sen  tar  du  och  kopierar  vmlinuz  som  ligger  i  /  till  ex.
  /boot/vmlinuz-x.x.xx  (  dr  x  r  kernel  versionen  )

  Nu  har  du lagt allt  p  plats.  D  skall  vi  in  i lilo  och konfa.
  Detta  r lite knsligt,  fr om  lilo inte funkar  som det  ska r det
  lite  jobbigt  att  boota datorn.  S  detta skall  gras  med  strsta 
  frsiktighet,  om  du inte  riktigt  vet  vad  du  gr  s   skerhets-
  kopierar  du  /etc/lilo.conf  innan  vi  brjar. I  alla  fall, editera
  /etc/lilo.conf.  Jag vet  inte  exakt  hur  din  ser ut  men  du skall
  ha  en  spalt  som  r  liknande 

  image=/boot/vmlinuz-2.2.17
        root = /dev/hda1
        label = 2.2.17
        read-only

  Detta  skall  vara  din  gamla  kernel. 
  Stll  dig  under  denna och  gr  ett  mellanrum,  brja  som  den 
  frra.

  image=/boot/vmlinuz-x.x.xx ( dr x r det du skrev frut )
	root = /dev/hdx ( dr x r samma som str i den gamla )
	label = ( Vad den ska heta i lilo booten )
	read-only

  Label  r  allts  det  som  du  skriver  i  lilo  booten  fr  att 
  starta  kerneln.  Det  r  antagligen  x.x.xx.

  Sen  om  detta  funkar  som  det  skall  ska  det  bara  vara  att
  skriva  /sbin/lilo  som  root.  D  ska  det st  ntt  i  stil med 

  Added 2.2.16 *
  Added 2.2.12
  
  Sen  r  det  bara  att  reboota  ditt  system  och  hoppas  p  att  
  det  funkar.   Det  ska  det  ju  gra,  men  man  vet  aldig,   det 
  kan  vara  ngot  litet  fel  som  du  har  gjort  och  d  fr  du
  boota  upp  med  den  gamla  kerneln  igen  och  fixa  till  det.


  // zaph0x < zaph0x@linux.nu >

  Jag har  aldrig lrt  mig  det  dr  med  copyrights  s  jag skriver 
  bara  shr:   Ni  har  rtt  att  sprida  denna  texten  hur  mycket
  ni vill,  men  den r  och  frblir  ofrndrad  annars r  det  inte
  zaph0x  som  r  upphovsman  till  skiten.

  EOF
  _____________________________________________________________________




  
           "...Unix, MS-DOS, and Windows NT (also known as
            the Good, the Bad, and the Ugly)."
            - linux.nu
  _____________________________________________________________________
    


    ___________ 
   /  3. NAT   \
  

  NAT - Funktion  och  anvndningsomrden

  Det  finns  3  huvudsaker  med  NAT  routern.
  1. Skerheten  kar.
  2. Man  fr  bttre  versikt  ver  trafiken.
  3. Man  behver  frre  IP  adresser.

  --Bakgrund--

  Allt  sedan  internet  spridde  sig  ver  vrlden  har  det  blivit
  mer  eller  mindre  brist  p  IP  adresser.  Om  varje  dator  hade
  haft  en  egen  unik  IP  adress  hade  alla  adresser  redan  varit
  upptagna  och  det  hade  inte gtt  att  identifiera  sig  p ntet.
  Men  fr   att  f  s  mnga  som  mjligt   online  skapades   NAT
  ( Network  Address  Translation ).  Meningen  med  NAT  r  att lta
  alla  datorer  som  str  innanfr  den  dela  p  samma  IP  adress.
  Och  p  s  stt  blir  frbrukningen  mindre.

  Nr  Internet  " skapades "  blev  man   tvungen   att  enas  om  en
  standard  d  det  gllde  adresseringen  av  noder. Man baserade det
  p   4  st  bit-oktetter,   allts  4  bytes.   Detta  system  kunde 
  hantera  ungefr  4.1  miljarder  noder.   Behovet  av  olika  stora 
  interna  ntverk,   lokala  ntverk,   gjorde  att  man  delade  upp 
  denna  logiska  adress  mngd  i  fyra  grupper. A,  B,  C,  D.  C r
  den  grupp  som  anvnds  mest  eftersom  den  tillter  256  noder i
  ett  lokalt  ntverk.  Men  snart visade  det  sig  att  denna  mngd 
  inte  rckte.

  Men  genom  NAT  blev  det  mjligt  att  lta  ett  internt  ntverk 
  anvnda  1  IP  adress  mot  Internet.  NAT  routern  r  placerad p
  ett  logiskt  stlle  mellan  " persondatorn "  och  " servern ". 
  Eftersom  att " persondatorerna "  r  dolda  bakom  NAT routern syns 
  inte  deras  specifika  adresser  ute  p  Internet,  dem  syns  bara
  fr  de  som  sitter  inom  ntverket  och  NAT  routern .  P  detta
  sttet  minskade  anvndningen  av globala  IP  adresser  oerhrt och 
  det  blev  mycket  fler  adresser  lediga  :>.

  Sen  blev  trafiken   mellan  det  interna  ntverket  och  Internet 
  mycket  lttare  att  vervaka  genom  NAT  routern.   Och  p  detta
  viset  kan  vra  kra  ISP's   hlla  kollen  p  vad  vi   gr  och
  inte  gr  p  Internet.

  Skerheten  kade  pga  att  man  bara  hade  en  extern  adress. Dvs
  alla  datorer  som  satt  i  samma  interna  ntverk  hade  bara  en 
  enda  IP  adress  mot  Internet.   Och  detta  gr  det  svrare  fr 
  hackern   att  lokalisera   en  specifik  dator  genom   NAT  routern 
  ( men  det  r  inte  omjligt ).  Och om  ett  brott  begs  via den 
  specifika  NAT  routern  s  r  det  bara fr  sysadminen  att ta en 
  titt  i  sina   loggar  s   syns  det  vilken  dator  det   var  som  
  anvnde  den  tjnsten  vid  det  specifika  tillfllet.

  Det  r  ven  ltt  fr   sysadminen  att  sprra  specifika  portar 
  fr  anvndarna  inom  systemet.  Sysadminen  kan  t.ex  sprra  FTP 
  porten ( 21 )  p  NAT  routern  och  d  finns  det  ingen mjlighet 
  fr   anvndarna  inom   det  interna   ntverket   att   skapa   en 
  frbindelse  mellan  deras  dator  och  en  extern  dator  p  porten.

  --Masquerading--

  Denna  teknink   bygger  p  att  man   har  en  dynamisk  IP  adress 
  mot  internet  och  som   finns  fr  *UNIX.   Det  finns  endast  en 
  global adress  i  NAT routern  och alla interna  datorer kommunicerar
  via  denna  mot  Internet.  Fr  att  samtidigt  kunna  ansluta  fler
  lokala  datorer  till  Internet  anvnds  de  logiska  tcp-  och udp-
  portarna  1 - 65535.   Syftet  r  att   skilja  de  olika   nodernas
  trafik.   Ett  problem   som  kan  uppst  r  att  vissa  internet-
  protokoll krver  att  kommunikationen  sker via  en  specifik logisk 
  port.  FTP  anvnder  tcp  porten  21  medan  www  anvnder  80  som 
  standard.  Men  sjlvklart  kan  man  ndra  s  att  dessa  tjnster 
  inte  ligger  p  dessa  standard  portar  utan   man  kan  kra  dem 
  p  vilken  port  man  vill.  Inkommande  anslutningar  frn Internet 
  r  omjliga  med  masquerading  eftersom  en  dator  som  finns  med
  i   versttnings  tabellen   fr  NAT  routern   fungerar   bara  d 
  kopplingen  r aktiv.  S  fort  en  verfring  skett stngs  porten 
  ner  och  om  den  ska  startas  igen  r  det  stor  chans  att  den 
  ndras  till  en ny  port  som  NAT  routern  tycker  r  bra  enligt
  den  globala  IP  adressen.  Dr  med  gr  det  inte  att  adressera 
  en  dator  i  det  lokala  ntet  frn  Internet.

  Som  standard   anvnder   den   4096  portar,   vilket  rcker  till 
  ungefr  lika   mnga  anslutningar  eftersom  att  vissa  portar  r 
  lsta till  specifika  internetprotokoll.  Skulle  alla  tillgngliga
  portar  vara   upptagna   utav   ngot  annat   s  finns  det  ingen  
  chans  att  f  kontakt  med  ett  externt  protokoll.  Nackdelen med 
  masquerading  r att vissa  protokoll endast  accepterar anslutningnar 
  frn  privilegerade  portar  allts  motsvarigheten  till  root.

  Detta   var   bakgrunden   till   varfr   NAT   har   kommit   till 
  jorden.  I  en  senare  text  kanske  jag  ven  kommer  att  ta  upp
  hur  man  stter  upp  en  NAT  router.  Men  det   har  diox  redan 
  gjort.  S det  knns lite  ondigt  att  skriva  om  det. Den texten
  kan  ni hitta  p http://www.2600hz.net,  dr  det  fr  vrigt finns
  oerhrt  mycket  bra  att  lsa  :>.

  Som  ni   kanske  vet  s   finns  ju   inte  vran  kra  Zitech  med 
  oss  lngre.  Han  hoppade  av  h/p scenen,  och  han  har  sjlv  sagt
  att  det  inte  r  enbart  pga  alla  skriverier  om  oss  och  om att
  vra  kra  vnner polisen/SPO  vervakar  oss  som  aldrig frr. Utan
  det  r  ven  utav  personliga  skl.   Han   sger  att  alla  kommer 
  att  sluta  nn  gng,   men  han  snackar  bara  skit  :>... 
  Vi  kommer  aldrig  att  ge  upp.  Vi  behvs  fr  att   Sverige  ska 
  kunna  g  vidare  i  teknologiutvecklingen.  Bara  fr  att  vi utgr
  ett  hot  mot  Sveriges  rike  kommer  vi  inte  att  sluta.

  I  alla  fall,  Zitech  har  frsvunnit  och  kommer  aldrig  mer  att 
  komma  tillbax,  s  finns  det  ngot  annat  jag  kan  gra  n  att
  tillgna  denna  texten  till  honom  och  sen  nska  han  lycka till 
  i  framtiden ?  Nepp,  allts  r  denna  texten tillgnad Zitech. 
  Och....

  Zitech  Lycka  Till  I  Framtiden  ?  :>

  Tnkte  ven  att  det  va  bra  att  slnga  in  en  liten  parantes om
  ett  projekt  som  pgr.

  MirkkLinux -  En  helt  ny linux  distrubition  som  kommer  att slppas
  nr 2.4.0  kerneln  blir  stable.  Mer  information  kommer  att  komma 
  upp p http://www.mirkk.org  dr  ven  det  kommer  att   bli  mjligt  
  att tanka  hem  ngon  form  utav  disten  :>

  Har  ni  ngra  frgor  eller  klagoml  att  framfra  r  det  fritt 
  fram  att  maila  mig.  Men  va  inte  sker  p  att  det  kommer  att 
  komma  ngot  svar  eftersom  att  jag  r  en  upptagen  hacker  :>

  // zaph0x < zaph0x@linux.nu >

  Jag  har  aldrig  lrt  mig  det  dr  med  copyrights  s  jag  skriver 
  bara  shr:  Ni  har  rtt  att  sprida  denna  texten  hur  mycket  ni
  vill,  men  den r  och  frblir  ofrndrad  annars r  det  inte zaph0x
  som  r  upphovsman  till  skiten.

  EOF
  _____________________________________________________________________

  


  
                     "Enade vi st, sndrade vi fall."
  _____________________________________________________________________



    ___________________
   /  3. PLUS-tjnster \
  
   
  Detta r saxat frn www.telia.se

  *Telia  Kortnummer

  Telia   kortnummer  erstter  lnga nummer med  tv  eller tre knapp-
  tryckningar.
  
  Har  du  Telia  TeleLs  eller  Telia  Rckviddsbegrnsare  men  nd
  vill  ringa  utvalda  nummer  anvnder du  Telia  Kortnummer.  Du kan 
  anvnda  upp  till  100  kortnummer  och  du  behver  bara  lgga in
  dem  en  gng,  oavsett  hur  mnga  telefoner  du  har.
  Rtt  anvnd   sparar  du   tid   och  undviker   besvr   med  Telia  
  Kortnummer.  Du  slipper  sl  i  telefonkataloger  eller  komma  ihg
  lnga   sifferserier  till  dem  du   ringer  ofta.   Istllet  nr du
  dem  snabbt  och  enkelt  med  bara  tv  eller  tre  knapptryckningar.
  Dessutom  minskar   risken   att  du   slr  fel  nummer.   Kortnumren 
  erstter  lnga  nummer  p   hgst   20  siffror  och  kan  bestllas
  frn  Telia  frutsatt  att   din  telefon  r  en  tonvalstelefon.
  Kortnumren  bestlls  i  grupper  om  fem. 

  En  tjnst  i  ntet
  Telia  Kortnummer  r  en  tjnst  i  ntet   som   innebr   att  du
  inte  r  begrnsad  av  din  egen  telefons  kortnummerfunktion.  Du
  kan  ha  upp  till 100  kortnummer. ven  om  du  har  flera telefoner
  behver  du  bara  programmera  numren  en gng.  Med  kortnummer  kan  
  du  ringa nationella  svl som internationella  samtal  men  ocks n
  personskare  och mobiltelefoner. 

  S  hr  fungerar  Telia  Kortnummer 

  Lgg  in  kortnummer  p  din  telefon 

  Lyft  luren 
  Tryck  *51* 
  Tryck  in  kortnummer 
  Tryck  * 
  Tryck  in  telefonnumret  du  vill  registrera 
  Tryck  # 
  Talmaskinen bekrftar 

  Ring  med  kortnummer 
  Lyft  luren 
  Tryck  kortnumret 
  Tryck  # 

  Koppla  ur  ett  kortnummer 
  Lyft  luren 
  Tryck  #51* 
  Tryck  kortnumret  du  vill  koppla  ur 
  Tryck  # 
  Talmaskinen  bekrftar 

  Anvnds  ofta  i  samband  med  Telia  TeleLs
  Med  Telia  TeleLs  kan  en   telefon  lsas  fr  alla  utgende  
  samtal.  ( Men  det  gr  alltid  att  ringa  in  till  din  telefon
  eller  gratissamtal  till  t ex  Telias Kundtjnst  eller  larmnummer
  112 ).  Nr  du  bestller  Rckviddsbegrnsare  eller  Telia TeleLs
  fr  du  gratis  tillgng  till  10  kortnummer  som  du  kan  ringa 
  ven  om  de  ligger  i  ett sprrat omrde  ( Rckviddsbegrnsaren )
  eller  om  telefonen  r  lst med  Telia  TeleLs. Om  du exempelvis
  har  sprrat  din  telefon  fr  utlandssamtal  men  nd  vill kunna
  ringa  din  syster  i England lgger  du  in  hennes nummer som  kort-
  nummer. P  mindre  arbetsplatser  som saknar  egen  vxel  r  Telia
  Kortnummer  en   praktisk  tjnst  vare   sig    man  har  Rckvidds-
  begrnsare  eller  ej.  Telefonnummer  till  leverantrer  och  kunder
  kan  d  lggas  in  som  kortnummer. 

  Pris, bestllning m m
  Ring  Telia  Kundtjnst  90  200 om  du  vill  veta  mera  om Telia 
  Kortnummer  och  vad  det  kostar.   Dr  kan  du   ocks  bestlla 
  tjnsten.  


  *Telia Fjrrstyrning

  Med  Telia  Fjrrstyrning   kan   du  Vidarekoppla  din  hemtelefon   
  frn  vilken  annan  telefon  som  helst.

  Ibland  vill  du  kunna  vidarekoppla   din  hemtelefon,   fast  du  
  inte  r  hemma.  Du   kanske   glmde   bort  det   innan   du  kte
  ivg  eller  s  fr  du  ndrade  planer  och  kommer  inte hem  vid
  den  tidpunkt  du   hade  tnkt dig.    P  vg   till  sommarstugan  
  inser  du  pltsligt   att   du   glmde  vidarekoppla  hemtelefonen.
  I  den  ovntade  bilkn  frsvinner   dina  mjligheter  att   vara 
  hemma  vid  den  tidpunkt  d  du  lovade  att  ta  emot  ett  viktigt
  samtal. 

  Listan  p  tillfllen  d  det  skulle  vara  en  lttnad  att  kunna
  styra  om  telefonen  kan  gras   mycket  lngre  n  s.  Med  Telia
  Fjrrstyrning  fr  du  ny  frihet  och  undviker  mnga  stressmoment
  fr  bara  10  kronor  per  mnad inkl moms. 

  Bestll  s  hr
  Telia Fjrrstyrning  bestller  du  hos  Telia  Kundtjnst  p  90  200
  eller  i  Telias butiker.  Nr  du  bestller  tjnsten  fr   du  en
  bruksanvisning   som  bland  annat  beskriver  hur   du   frsta gngen  
  ppnar  och  sedan  anvnder  tjnsten. 
 
  S  ppnar  du  Telia  Fjrrstyrning  frsta  gngen
  Du  ppnar  tjnsten  hemifrn  med  hjlp  av  en  tonvalstelefon 
  med  knapparna *  och  #.  Ring  077-0600,  sl  ditt  eget  telefon-
  nummer  och  ange  en  fyrsiffrig skerhetskod  som  du  sjlv  valt.
  Drmed  kan   du  frn  vilken  tonvalstelefon  som  helst  i Sverige
  fjrrstyra  din  hemtelefon  inom  landet.  Sjlvklart  kan  du ocks
  anvnda  GSM-  och  NMT-telefoner. 

  S  anvnder  du  tjnsten
  Nr  du  ska  styra  om  samtalen   till  hemtelefonen  frn   annan 
  telefon  slr  du  077-0600,  oavsett  om  du  ringer frn  en  fast
  telefon  eller   via  en  mobiltelefon.   Ett   talsvarssystem   ger
  dig  all  information  du   behver   fr  att  gra  instllningarna.
  Anvnder  du  en  fast  telefon   betalar  du  som fr  Sverigesamtal.
  Med  en  GSM-  eller  NMT-telefon  debiteras  du   det vanliga  priset
  fr  mobilsamtal. 
 

  *Telia  Direkt  Uppringning

  Telia  Direkt  Uppringning  ger  extra trygghet  till  mnga mnniskor. 
  Lyft  luren  och   vnta  ett  gonblick   s   rings  ett  frvalt 
  telefonnummer  upp  automatiskt.

  Det   kan  vara  tryggt  att  f   snabb   och  sker   kontakt  via 
  telefon  p  det  enklaste  av  alla  stt  -  bara genom  att  lyfta
  luren.   Allt  som  behvs  r  en  tonvalstelefon  och  att  tjnsten
  Telia  Direkt  Uppringning  ansluts  till  ditt  Telia  abonnemang  i 
  vanliga  telefonntet  eller  ISDN-ntet. 

  Tre  varianter
  Direkt  Uppringning  finns  i  tre  utfranden: 
  Omedelbar  uppringning till  ett  fast  nummer.   Meddela  vilket  
  telefonnummer  du vill  ha  omedelbar  uppringning  till  nr  du  
  bestller  tjnsten  hos  Telia.   Uppringning  med  5  sekunders  
  frdrjning.  Du  vljer  sjlv  till  vilket  telefonnummer upp-
  koppling   skall  ske  nr  du  aktiverar  tjnsten.  Detta  tele-
  fonnummer  kan  du  ndra  sjlv  nr  du  vill. Uppringning  med
  12  sekunders  frdrjning.  ( Ej  fr  ISDN )   Du  vljer  sjlv 
  till   vilket  telefonnummer   uppkoppling   skall  ske   nr  du  
  aktiverar  tjnsten.  Detta  telefonnummer  kan  du  ndra  sjlv
  nr  du  vill.  Under   frdrjningstiden  kan   man  ringa  upp  
  vilket  nummer   som   helst  genom   att  knappa  in   det  som  
  vanligt.   I   detta  fall   annulleras  den  inprogrammerade upp-
  ringningen.


  Bestll  hos  Telia  Nra  Kundtjnst
  Telia  Direkt  Uppringning  bestller  du  hos  Telia  Nra  Kundtjnst
  p 90 200  eller  hos  nrmaste  Telia  Butik.
  Tjnsten  kostar  10:-/mn  ( inkl.  moms ).

  S  aktiverar  du  tjnsten
  Du kopplar  in Telia  Direkt  Uppringning  med frdrjning p fljande
  stt: 
  Lyft  luren. 
  Tryck  *53* 
  Sl  numret  som  ska  ringas  upp  direkt. 
  Tryck  # 
  Talmaskinen  bekrftar. 

  Att  koppla  ur  tjnsten
  Om  du  vill  terstlla  den  vanliga  funktionen  hos  telefonen gr
  du  s  hr: 
  Lyft  luren. 
  Tryck  omedelbart  #53# 
  Talmaskinen  bekrftar.  


  *Telia  teruppringning 

  Lt  telefonen  tala  om  nr  ett  upptaget  nummer  blir  ledigt.


  Koppla  in
  1.  Du  ringer  ett  nummer  och  det  r  upptaget
  2.  Tryck  5
  3.  Upptagettonen  frsvinner
  4.  Talmaskin  bekrftar
  5.  Lgg p luren
  6.  Din  telefon  ringer  upp  nr  det  blivit  ledigt 

  Om  du  vill  avbestlla 
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  #37#
  3.  Talmaskin  bekrftar

  Bra  att  knna  till
  - Telefonen  bevakar  det  upptagna  numret  under  30 minuter.
  -  Nr  det  blir  ledigt ringer  din  telefon  med  speciell signal.  
  S  fort  du  lyfter 
  luren  ringer  det  hos  den  du  sker.
  -  Du  kan  ha  teruppringning  till  fem  olika  nummer  samtidigt.
  -  Tjnsten  kan  inte  anvndas  nr  du  ringer  till  en  vxel  
  eller  till  en  telefon  
  med  PLUS-tjnsten  Samtal  vntar  inkopplad.
  -  Tjnsten  r  avgiftsfri. 

  *Telia  Vidarekoppling 
  
  Vidarekoppla  samtal  till  din  telefon  dit  du  vill -  p  dina  
  villkor. 

  Med  Telia  Vidarekoppling  kan  du  alltid  vara  nbar.  Den  som  
  ringer  till  dig  kopplas  automatiskt  vidare  till  den  telefon 
  du  angivit,  t ex  sommarstugan, p  jobbet,  till  mobiltelefonen  
  eller  till   ngon  som  du   bett  ta   emot  dina  samtal.  
  Du  kan  anvnda  tjnsten  tillflligt  eller  fr  en  lngre  
  period.  Om   du  vill  behver  inte  ens  den   som  ringer  till 
  dig   mrka   att   samtalet   kopplas    vidare   till   en  annan  
  telefon,  och  mnga  vidarekopplar  sina  telefoner
  nr de reser bort fr att inte skylta med att huset str tomt.

  Telia  Vidarekoppling  finns  i tre  varianter  som  du  kan  anvnda
  vid  olika  situationer. 

  Vidarekoppling  direkt 
  Vidarekoppling  vid  ej  svar 
  Vidarekoppling  vid  upptaget 
  Vidarekoppling  direkt
  Vidarekoppling  direkt innebr att  alla  dina  samtal  direkt kopplas 
 vidare  till  den 
  telefon  du  angivit.
  Gr  s  hr fr att  vidarekoppla  direkt
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  *21*
  3.  Sl  telefonnumret  dit  samtalen  ska  flyttas
  4.  Tryck  #
  5.  En  talmaskin  bekrftar  din  bestllning

  Gr  s  hr  fr  att  avbestlla  vidarekoppling  direkt
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  #21#
  3.  En  talmaskin  bekrftar  din  avbestllning 

  Vidarekoppling  vid  ej  svar
  Vidarekoppling  vid  ej  svar  innebr  att  alla  dina  samtal  kopplas
  vidare  om   du  inte har  svarat  i  telefonen   inom  en  tidsperiod
  ( mellan  5-60  sekunder ) 
  som  du  sjlv  vljer.

  P  det  sttet  blir  den  som  ringer  dig  vidarekopplad  till  den
  telefon  du   nskar  om  du  tillflligt  inte  kan  svara.

  Gr  s  hr  fr  att  vidarekoppla  vid  ej svar
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  *61*
  3.  Sl  telefonnumret  dit  samtalen  ska  flyttas
  4.  Tryck  *
  5.  Tryck  in  den  tid  som  telefonen  ska  ringa  innan  samtalet 
  kopplas  vidare  ( mellan  5-60  sekunder )
  6.  En  talmaskin  bekrftar  din  bestllning

  Om  du   vill  anvnda  standardinstllningen   som  innebr  vidare-
  koppling   efter  fem  signaler  trycker  du  #  direkt  efter  telefon-
  nummret  dit  samtalen  ska  flyttas.

  Gr  s  hr  fr  att  avbestlla  vidarekoppling  vid  ej  svar
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  #61#
  3.  En  talmaskin  bekrftar  din  avbestllning 

  Vidarekoppling  vid  upptaget
  Vidarekoppling  vid  upptaget  innebr  att  alla  dina  samtal  kopplas
  vidare  nr  du  sjlv  redan  r  i  telefon.

  P  det  sttet  blir  den  som  ringer  dig  vidarekopplad  till  den 
  telefon  du  nskar  nr  du  redan  talar i telefon.  Ett  alternativ 
  till  denna  tjnst  kan vara  att  du  istllet  anvnder  tjnsten  
  Samtal  vntar,  vilken  innebr  att  du  fr  en  indikation  p  att
  nytt  samtal  vntar  p  ditt  svar. 

  Gr  s  hr  fr  att  bestlla  Vidarekoppling  vid  upptaget
  Du  kan  bestlla  eller  f  mer  information  genom  vr  kundtjnst 
  90  200  eller  vra  Telebutiker.

  Alla  varianter  av  Telia  Vidarekoppling  kan  ven  fjrrstyras,  ls  
  mer  om  Fjrrstyrning. 


  Bra  att  knna  till:
  -  Du  kan  flytta  samtal  ven  till  mobiltelefoner  ( observera  att 
  du  betalar  mobilteletaxa  frn  din  vanliga  telefon  till  mobil-
  telefonen )
  -  Om  den  telefon  du  flyttar  samtalen  till  i  sin  tur  har  
  vidarekoppling  inkopplad,  flyttas  samtalen  ytterligare  ett  steg.

  Telia  Trepart 

  Nr  du  vill  tala  med  tv  andra  personer  samtidigt.

  Med  Telia  Trepart  har  du  mjlighet  att  koppla  samman  tv  samtal
  till  ett  enda.  P  det  sttet  sparar  du  bde  kostnader  och  tid  
  fr  resor.   Du  spar ocks  vr  milj,  eftersom  du konfererar  ver
  telefon  istllet  fr  att anvnda  andra  kommunikationsmedel.
  Har  du  behov  av  att  koppla  samman  fler  n  tre  personer  kan 
  du   bestlla  Telia  Multimte.


  Gr  s  hr  fr  att  bestlla  ett  trepartssamtal
  1.  Du  talar  med  en  person  och  vill  ringa  upp  en  tredje
  2.  Tryck  R
  3.  Sl  numret  till  den  tredje  personen
  4.  Du  fr  svar
  5.  Tryck  R3,  och  alla  tre  kan  delta  i  samtalet

  Om  du  inte  fr  svar
  1.  Du  ringer  upp  en  tredje  part
  2.  Ingen  svarar  eller  det  r  upptaget
  3.  Tryck  R  s  fr  du  tillbaka  det  frsta  samtalet 

  Bra  att  knna  till 
  -  En  konferenston  hrs  var  15:e  sekund  under  trepartsamtalet.
  -  Nr  du  anvnder  tjnsten  Trepart  fr  du  inte  indikering  p
  Samtal vntar  nr  ngon  annan  sker  dig

  *Telia  Samtal  vntar

  Svara  nr  det  ringer fastn du redan talar i telefon.

  Med  Telia  Samtal  vntar  kan  du  alltid  vara  nbar  och  missar 
  inga  viktiga  samtal.  Med  tjnsten   inkopplad  kan  du  hra  om
  ngon  frsker  n  dig  nr  du  talar  i  telefonen.  Du  hr  tv
  diskreta  tonsignaler  i  din  telefon  om  ytterligare   ngon ringer
  till  dig.   Du  kan   d  vlja   att  ta  emot   det   nya samtalet,
  att  pendla  mellan  det  frsta  och det  andra  samtalet, att  tala 
  med  bda  samtidigt  eller   lta   den   som   " knackar  p "  f  
  upptagetton  direkt.
  Gr  s  hr  fr  att  bestlla  Samtal  vntar
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  *43#
  3.  En  talmaskin  bekrftar  din  bestllning

  Gr  s  hr  fr  att  kontrollera  att  tjnsten  r  inkopplad
  1.  Tryck  *#43#
  2.  En  talmaskin  bekrftar

  Anvnd  Samtal  vntar  s  hr  under  samtalet:

  - om  du  vill  tala  med  den  som  " knackar  p " 
  1.  Be  den  du  talar  med  vnta 
  2.  Tryck  R2  och  svara
  3.  Tryck  R2  igen  nr  du  vill  vxla  mellan  samtalen
  4.  Tryck  R1  nr  du  vill  avsluta  det   pgende  samtalet   och 
  ta  ver  det som  vntar 

  - om  du  vill  att  den  som  " knackar  p "  ska  mrka  att  du  r
  upptagen 
  1.  Tryck  R0  s  tutar  det  upptaget  direkt
  2.  Du  kan  fortstta  det  frsta  samtalet  som  om  ingenting  har
  hnt

  -  om  du  vill  lta  den  som  " knackar  p  " vara  med  i  ditt
  pgende  samtal
  1.  Tryck  R2  och  sedan  R3
  2.  Nu  kan  alla  tre  tala  med  varandra

  Gr  s  hr  fr  att  avbestlla  Samtal  vntar
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  #43#
  3.  En  talmaskin  bekrftar  din  avbestllning

  Bra  att  knna  till:
  -  Du  kan  anvnda  Samtal  vntar  p  tre  olika  stt:  Du  kan  
  vxla  mellan  tv  olika  samtal ,  tala  med  bda  samtidigt  eller
  lta  den  som  " knackar  p "  f  upptaget  direkt.
  -  Du  har  24  sekunder  p  dig  att  ta  det  vntande  samtalet. 
  Drefter tutar  det  alltid  upptaget  hos  den  som  ringer  till 
  dig.
  -  Om  du  vljer  att  vxla  mellan  samtalen  kan  den  som  vntar
  inte  hra  det  andra  pgende  samtalet.
  -  Om  du  anvnder fax eller  datamodem  och har  tjnsten  inkopplad
  kan  " pknackningen "  stra  din  datafrbindelse.   Med  hjlp  av
  Telia  Piccolo  fr  du  hjlp  att  lsa  detta  problem. 


  *Telia  Repetition

  Telia  Repetition  av  senast  slaget  nummer. 
  Frenkla  din  telefonuppringning  vid  ej  svar  eller  upptaget. 

  Med  Telia  Repetition  av  senast  slaget  nummer,  rcker  det  med
  tre  knapptryckningar  ( **0 ) fr  att  p  nytt  ringa  upp  numret.
  Det  r  ett  effektivt och  enkelt  stt  att  repetera   det  senast
  slagna  numret,   t ex  nr  den  du  ringer  till  inte  svarar  eller
  nr  det  r  upptaget  p  numret. 

  Telia  Repetition  av senast  slaget nummer, fungerar  i abonnemangen: 
  Telia  Privat 
  Telia  Privat  Ungdom 
  Telia  Privat  Fritidshus 
  Telia  Extracom 

  Tjnsten   kostar   i  anslutningsavgift   187,50  kr  ( inkl. moms )  
  och  mste  bestllas  hos  Telia  Kundtjnst  90  200  eller  hos 
  nrmaste  Telia  Butik. 

  Anslutningsavgiften  debiteras  p  ordinarie  telerkning. 

  Gr  s  hr 
  1.  Lyft  luren 
  2.  Tryck  * * 0 

  Bra  att  knna  till 
  1.  ven  kortnummer  registreras  som  senast  slaget  nummer 
  2.  Inkommande  samtal pverkas  ej  och  pverkar  ej  senast slagna
  nummer

  Har  du  ngra  frgor 
  Ring  Telia  Kundtjnst  90  200  som  har  ppet  dygnet  runt  eller
  vnd  dig  till  nrmaste  Telia Butik. 


  Telia  Frfrgan/ Pendling 

  Nr  du  vill  ringa  ett  telefonsamtal  fastn  du  redan  talar  i
  telefon.

  Med  Telia  Frfrgan/Pendling  kan  du,  medan  du  talar  med  ngon,
  ringa upp  en  annan  person  och  t ex  frga  om  ngot.  Den  som
  vntar  hr  d  inte  det  samtal  som  pgr  och  du  kan  ocks  
  pendla  mellan  samtalen  s mnga  gnger  du  vill.
  Du  talar  med  en  person  och  behver  svar  p  en  frga  frn  
  ngon  annan 
  1.  Tryck  R  ( nu  str  det  frsta  samtalet  p  vntan )
  2.  Sl  numret  till  personen  du  vill  n
  3.  Du  fr  svar
  4.  Tryck  R1,  nr  du  vill  terg  till  det  frsta samtalet .

  Pendla  mellan  samtalen
  1.  Tryck  R2

  Om  du  inte  fr  svar
  1.  Du  ringer  upp  en  tredje  person
  2.  Ingen  svarar  eller  det  r  upptaget
  3.  Tryck  R  s  kan  du  fortstta  det  frsta  samtalet.
 
  Bra  att  knna  till: 
  -  Den  som  vntar  hr  inte  samtalet  som  pgr.
  -  Under  tiden  du  anvnder  den  hr  tjnsten  fr  du  ingen
  indikering  av
    Samtal  vntar.
  -  Du  kan  vxla  mellan  samtalen  hur  lnge  du  vill. 


  *Telia  Vckning/Pminnelse 

  Anvnd  telefonen   som  vckarklocka.

  Med  Telia  Vckning/Pminnelse  kan  du  vara  sker  p  att  passa  
  tider  som   du  inte  vill  missa,  till  exempel  nr  du  ska  ut 
  och  resa  eller  om  du  har  ett  viktigt  mte.
   Gr  s  hr  fr  att  bestlla 
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  *55*
  3.  Tryck  klockslaget  d  du  vill  bli  vckt  eller  pmind  
  alltid  fyra  siffror ( t.ex.  0730 ):
  
  4.  Tryck  #
  5.  En  talmaskin  bekrftar  din  bestllning

  Gr  s  hr  fr  att  avbestlla 
  1.  Lyft  luren
  2.  Tryck  #55#
  3.  En  talmaskin  bekrftar  din  bestllning

  Bra  att  knna  till
  -  Vckning/Pminnelse  kan  bara  bestllas  frn  den  telefon  som
  senare  ska  utfra  tjnsten.
  -  Telefonen  utfr   tjnsten  genom  att  ringa  under  en  minut.
  Om   du  inte  svarar  gr  telefonen  ytterligare  tv  uppringnings
  frsk.
  -  Om  tjnsten  inte  gr  att  koppla  in  kan  det  bero  p  att 
  mnga  vill  bli  vckta  eller  pminda  vid  just  den  tidpunkten. 
  Bestll  d  ett  klockslag  som  ligger  ngra  minuter  fre  eller
  efter  den  nskade  tidpunkten.
  -  Du  kan   bara  koppla  in  Vckning/Pminnelse  frn  den  telefon
  som  ska  ringas  upp.
  -  Vckning/Pminnelse  kostar  3 kr/gng  ( 2,40 kr exkl moms )  och
  faktureras   p  din  telerkning.  Avgiften  tas  ut  ven  om  du 
  avbestller  vckningen.
  -  Det  gr  inte  att  bestlla/avbestlla  tjnsten  kortare  n  5
  min  fre utsatt  tid.
  -  Vckning/Pminnelse  fungerar  tillsammans  med  teleabonnemangen: 
  Telia  Privat,  Telia  Privat  Ungdom,  Telia  Privat  Fritidshus  och
  Telia  Extracom.

  Har  du  ngra  frgor
  Ring  Telias  Kundtjnst  p  telefon  90  200  som  har  ppet  dygnet
  runt  eller  vnd  dig  till  nrmaste  Telia  Butik. 

  TELIA  
  _____________________________________________________________________




  
                        "Kunskap ger kunskap"
  _____________________________________________________________________


  
    ___________________________
   /  5. Handscan av 020-79xxx \
  

  Nu  forstter  Zitech's  projekt  med  att  scanna  alla  020 - 79xxxx
  nummer.  Vissa  kanske blir  sura  nu  (?)  men  jag  har   tnkt   p
  det  lnge.  Fr ett  tag  sedan  var det  ngra  som  skulle  ta ver
  det  hr  projektet  men  det  har  gtt  ett  tag  sedan  dess.  Alla
  borde  istllet  vara  glada  att  det  hnder  ngonting...   var med 
  sjlv  och  scanna  lite  020-79  nummer.  Allt som  krvs  r en tele-
  fon  och  lite  tid.

  Ls  om  Zitech's  projekt  och  de  olika  sakerna  man  scannar efter. 
  De  gamla  SEH  p  ngon  av  fljande  URLer:

  	http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/seh/0X.txt
  	http://www.freebox.com/dumbworld/zines/seh/sehX.txt
  	http://members.nbci.com/msadf/zines/swezines/SEH/

  Kort  repetition.

  <> PBX  (Private  Branch  eXchange)  r   en  digital  telefonvxel  som 
  lter  dig  ringa  gratis  om  du  har  rtt  l/p.
  Det  har  dykt  upp  en  liten  bugg  i Zitechs  text  om  PBXer  i SEH01.
  Det  str  nmligen  att  det  skulle  finnas  9999  olika  kombinationer 
  men  det  r  inte  riktigt   sant  det  finns  givetvis   10000   olika 
  kombinationer  eftersom  0000  r  ett  alternativ.
  <> VMB - Voice  Mail  Box.
  <> Carrier - r  ett  modem  som  vsnas,  ni  vet. 
  <> Vxel - Elektronisk  vxel  dr  man  fr  olika  alternativ  att trycka
  p  telefonen.
  <> Mnniska -  En  person  som  pratar  :)
  <> Upptaget - TUT  TUT  TUT
  
   'e'  fr  engelska  och  amerikanska,      
   's'  fr  svenska  och  finlandssvenska,
   't'  fr  tyska  och  sterrikiska,        
   'f'  fr  franska
   'm'  fr  flera  olika  sprk
   'x'  fr  vriga/oknda  sprk


  SEKTION 7            020-790500 - 020-790549           Gotrex okt2000
  ----------     ---   -------------------------------------------------
  ----------     ---   -------------------------------------------------
  020-790500     [s]   "Var vnlig ring 118 118 fr besked"
  020-790501     [e]   IBM technet Vxel
  020-790502     [e]   Qtern (?) helpdesk Vxel/mnniska
  020-790503     [ ]   TUT TUT TUT TUT (21:00)
  020-790504     [m]   Vxel
  020-790505     [e]   Qtern (?) helpdesk Vxel/mnniska
  020-790506     [x]   Musik Korea ngonting
  020-790507     [x]   "The number has been changed.."
  020-790508     [s]   Nn hjlp linje.
  020-790509     [ ]   Fax
  020-790510     [ ]   "Andvnds inte"
  020-790511     [ ]   Inget hnder, klick
  020-790512     [s]   Mnniska
  020-790513     [m]   Vxel
  020-790514     [e]   Vxel internationall randomizer service 
  020-790515     [s]   Mnniska/Telefonsvarare nn byr
  020-790516     [e]   Finns inte
  020-790517     [e]   Mnniska nn coporation
  020-790518     [ ]   Carrier (modem).
  020-790519     [e]   Vxel
  020-790520     [e]   "dial you card number and pin, now!" :P PBX?
  020-790521     [e]   Vxel Premier test cercuit?
  020-790522     [e]   Vxel Premier test cercuit?
  020-790523     [m]   Vxel
  020-790524     [ ]   Finns inte (12:00)
  020-790525     [e]   Vxel Qtern (spelar in..)
  020-790526     [ ]   Inget hnder 
  020-790527     [x]   Mnniska  
  020-790528     [e]   Office Corp. Vxel
  020-790529     [ ]   Western Union eller nt. Vxel/mnniska
  020-790530     [ ]   Carrier (modem).
  020-790531     [ ]   Carrier (modem).  
  020-790532     [ ]   Inget hnder
  020-790533     [ ]   Upptaget (12:17)
  020-790534     [ ]   Upptaget
  020-790535     [e]   PBX plz enter your caller id
  020-790536     [s]   Vxel
  020-790537     [ ]   Upptaget  
  020-790538     [x]   Mnniska
  020-790539     [e]   Mnniska  
  020-790540     [ ]   Upptaget
  020-790541     [ ]   Upptaget
  020-790542     [ ]   Carrier (modem).
  020-790543     [ ]   Finns inte
  020-790544     [e]   Vxel Microtech eller nt
  020-790545     [ ]   Carrier (modem).  
  020-790546     [ ]   Upptaget
  020-790547     [ ]   Inget hnder
  020-790548     [s]   packard bell p svenska? Vxel/telefonsvarare
  020-790549     [ ]   Upptaget 


  SEKTION 8            020-790550 - 020-790599           Gotrex nov2000
  ----------     ---   ------------------------------------------------
  ----------     ---   ------------------------------------------------
  020-790550     [e]   "the number you have called can not be reeached
                        by your calling area"
  020-790551     [e]    Samma som fregende.
  020-790552     [e]    Samma som fregende fast annan person.
  020-790553     [s]    Anvnds inte.
  020-790554     [x]    keine vorbindugen uns diese telefonnummer     
  020-790555     [e]    Mnniska
  020-790556     [ ]    "the number you have called can not be reeached
                        by your calling area"
  020-790557     [s]    Anvnds inte.
  020-790558     [m]    Vxel
  020-790559     [x]    Vxel. Lkare eller nt
  020-790560     [ ]    Upptaget
  020-790561     [ ]    Inget hnder
  020-790562     [e]    Vxel
  020-790563     [ ]    Mnniska Airline eller nt
  020-790564     [ ]        
  020-790565     [e]    PBX Plz enter pin and hash key
  020-790566     [s]    Anvnds inte
  020-790567     [ ]    Mnniska. Privat? Dansk
  020-790568     [e]    Research
  020-790569     [e]    Vxel
  020-790570     [e]    Vxel
  020-790571     [ ]    Carrier (modem)
  020-790572     [ ]    Upptaget
  020-790573     [ ]    Carrier (modem) 
  020-790574     [e]    Vxel.  Teechnical support "Doesn't play onhold music!"
  020-790575     [e]    Vxel 
  020-790576     [ ]    Inget hnder
  020-790577     [m]    Vxel. Vldigt mnga sprk. Sexiga rster!
  020-790578     [ ]    Carrier (modem) 
  020-790579     [ ]    Inget hnder, upptaget
  020-790580     [ ]    Upptaget (16:00)
  020-790581     [ ]    Ingen svarar (16:00)
  020-790582     [e]    PBX Phonecard service.
  020-790583     [s]    "Hej Jens" Privat nummer
  020-790584     [s]    Privat nummer
  020-790585     [ ]    Ingen som svarar.
  020-790586     [e]    Fungerar inte
  020-790587     [ ]    Inget hnder
  020-790588     [ ]    Inget hnder
  020-790589     [t]    Telefonsvarare
  020-790590     [ ]    Inget hnder    
  020-790591     [ ]    Inget hnder
  020-790592     [ ]    Carrier (modem)
  020-790593     [s]    Samtalet kan inte kopplas fram
  020-790594     [m]    PBX.
  020-790595     [ ]    Inget hnder
  020-790596     [m]    bla bla
  020-790597     [ ]    Upptaget (16:07)
  020-790598     [ ]    Finns inte
  020-790599     [e]    Vxel

  Gotrex
  _____________________________________________________________________




  
         "If privacy is outlawed, only outlaws will have privacy"
  _____________________________________________________________________



    ________ 
   / Lnkar \
  
  
  SWE: 
  http://www.freebox.com/2600se/swe/                       Nya 2600                       
  http://2600se.has.it/                                    nnu nyare
  http://2600se.knows.it/                                  Nyast!
  http://www.svartkonst.net/2600gbg/                       Gteborg
  http://www.2600sthlm.cjb.net/                            Stockholm
  http://www.araby-dalbo.com/users/1195/16102/2600vxj/     Vxsj
  http://www.2600blge.cjb.net/                             Borlnge
  http://www.2600umea.com/                                 Ume
  
  http://www.freebox.com/thisgeneration/                   TG
  http://www.freespeech.org/dumb/                          dumb world
  http://standarddoc.bizland.com/                          FAQ projekt
  http://www.wasteofspace.tsx.org/                     The Core Concept
  http://www.lysator.liu.se/~kjell-e/tekla/linux/security/ Linux sk.
  
  ENG:
  http://www.opensec.net/
  http://www.infosecuritymag.com/                          
  http://shadowpenguin.backsection.net/                    
  http://www.l0pht.com/
  http://www.technotronic.com/
  http://www.hideaway.net/
  http://www.securitywatch.com/
  http://www.securityportal.com/
  http://www.securezone.com/
  http://www.keepmesecure.com/
  http://www.esecurityonline.com/
  http://www.403-security.org/
  http://www.ussrback.com/
  http://www.searchsecurity.com/
  http://linuxsecurity.com/
  http://www.securiteam.com/
  
  Tjnster:
  https://grc.com/x/ne.dll?bh0bkyd2
  https://www.safeweb.com/

  Humor:
  http://www.fuckmicrosoft.com/                        Kul
  http://www.shybe.com/index1.htm                      nnu roligare :P
  http://mslinux.org/

  
  _____________________________________________________________________




  
  "The only secure computer is one that's unplugged, locked in a
  safe, and buried 20 feet under the ground in a secret location...
  and i'm not even too sure about that one"
  - Dennis Huges, FBI
  _____________________________________________________________________




       
     Nu finns vi p:         
             
    * http://www.GothenburgSecretService.net    
     (http://members.nbci.com/_XMCM/msadf/)
      
    * http://www.freebox.com/thisgeneration/zines/gss/0X.txt
      http://members.tripod.com/~thisg0/zines/gss/

    * http://www.freespeech.org/dumb/zines/gss/

  _____________________________________________________________________



