PhreZine 01


Innehllsfrteckning.
---------------------
1. Inledning
2. Gsm Terminaler (ls & div)
3. Blueboxing (alive ?)
4. Cashkort.
5. Surfa ver mobil.
6. Digital TV
7. Rttelser
8. Sista ordet.

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

1. Inledning
------------
Jaha d startar vi om p nytt. SE-Zine som hade sin lilla karrir
en gng r nu avslutad. Och har nu vergtt till Phrezine samtidigt 
som gruppen Phrecom bildades. Och jag hoppas att alla skall trivas 
med detta lilla nya zine som vi skall frska hlla ngorlunda 
informativt p saker som man kan gra och p saker som man inte 
alltid frstr och vet ngot om men som man r nyfiken p. Phrezine 
kommer i frsta hand vara ett Phreaking baserat zine. och kommer 
inte att utesluta Hacking relaterad information men vara lite 
avhllsamt frn det. s att zinet domineras av Phreaking och tekniska 
mjligheter. Jag vill ocks ppeka att om ni vill att vi skall inneha 
ngon typ av artikel i kommande Phrezine s hr grna av er s kollar 
vi p om det r ngot som kanske
skulle intressera oss att skriva om. 
-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

2. Gsm terminaler (ls & div.)
En gsm terminal som det heter r en vanlig gsm telefon eller annan 
mobil enhet som anvnds fr att kommunicera med. Jag har hr tnkt 
att beskriva lite olika frkortningar ver olika typer av ls och 
hur man mrker att telefonen r lst i respektive typ. Om vi brjar 
frn brjan med olika ls s finns det ls p bde sim kortet som p 
terminaler. De ls som man kan finna p ett sim kort r:

*Pin (personal identity number)
*Pin2
*PUK

Pin koden r det ls som man oftast ser nr man slr p sin terminal  d telefonen 
frgar efter Pin kod. denna kod kan man ndra fritt som anvndare.i de flesta fall nr 
man fr sitt sim kort. s r inte pin koden aktiverad p kortet utan mste gras 
manuellt. Standard fr de flesta kort innan anvndaren har bytt sin pin kod r 0000 
som kod. Pin koden r i frsta han tnkt fr att skydda simkortet mot obehriga frn 
att anvnda kortet utan tilltelse.

Pin2 r en kod som man anvnder fr att utfra vissa instllningar i sin terminal.
Lngt ifrn alla gsm terminaler har funktioner som r sprrade med pin2. dock s har
de flesta nyare gsm terminal std fr denna kod.

Puk koden r en 8'a siffrig kod som tillhandahlls frn operatren till kortet.Puk koden 
aktiveras efter att man slagit sin pin kod fel 3 gnger. Denna funktion finns fr att 
undvika s kallad bruteforceing mot kortet som har sin pin aktiverad. Bruteforceing
r en metod som anvnds fr att komma fram till rtt lsenord/kod p ngot som r 
lst och gr till p ett sdant vis att man testar alla kombinationer som gr fr att 
komma t det lsta objektet. Sjlvklart har ven PUK sin begrnsning men r dock 
hgre. man kan sl fel PUK kod nda upp till 10 ggr slr man dock sin puk kod fel 
10ggr s r kortet obrukbart fr all framtid och kan s gott som slngas.

Om vi nu vergr till nsta kod som man kan dyka p i en terminal r den sk. 
Skerhetskoden/Telefonlset. Detta r en kod som man som anvndare kan stlla
in fr att ingen obehrig skall kunna anvnda en terminal utan tilltelse. P denna kod 
finns det ingen grns fr hur mnga gnger man kan s in koden men koden kan 
variera mellan 2-8 siffror s det skulle ta ett tag att bruteforca fram rtt kod. Denna 
kod framtrder frst nr man slr p telefonen eller efter att man slagit in pin koden. 
Det finns dock program som klarar av att ta bort denna typen av ls.

Nu skall vi verg till andra typer av ls som stt av operatrer. Och som vanliga 
anvndare egentligen inte skall hava tillgng till. Nedan fljer en liten lista p olika 
typer av ls som kan sttas  av operatrerna Dock tnker jag bara beskriva De 
vanligaste lite mera grundligt och vad de betyder.

*nsck
*nck
*PPK
*CCK
*SPCK
*PCK
*imei


Nsck lset r nog det mest knda lset i Sverige idag och anvnds flitigt. Nr en 
telefon r lst med typen NSCK s kan telefonen bara kan anvndas i den 
operatrens nt. Ex Om du idag skall kpa en telefon med erbjudande s som
Kp denna Nokia 3310 med Comviq kontant. s har operatren(Comviq i detta 
fall) bundit telefonen till sig s att den inte gr att anvnda i ngra andra operatrers 
nt ex. Telia och Europolitan.

Nck lset r ngot strngare n NSCK. Om en terminal r nck lst har anvndaren
inga som helst mjligheter att byta sim kort. med andra ord terminalen r lst imot 
simkortet och inte hela ntet. Det r dock sllan man ser denna typ av ls.

IMEI ja detta kan ocks anvndas fr att lsa terminaler med. I SE-Zine s beskrivs
lite om imei koden och hur den r uppbygd. Imei r en identifiering av terminalen och
denna typ av sprr anvnds oftast d telefonen r stulen eller har ngon annan
defekt funktion som str gsm ntet. Hur vet man d att terminalen r Imei sprrad ?
Jo om inga ls framtrder s kan man antingen inte alls komma upp p ntet eller
s gr det inte att ringa ut. oftast nr telefoner imei sprras s Grlistas telefonen
p ett sdant vis att man inte kan ringa ut.

Alla de senare typer av ls gr att programmera bort p ngot vis. Program fr att 
gra detta kan terfinnas p http://mobile.box.sk. samt ritningar p olika kablar. Dessa 
program jobbar p s vis att dom gr in och Flashar programvaran i terminalen. Med 
att flasha menas att man byter ut en programvara eller en liten del i programvaran
som befinner sig i en hrdvara s som i eepromar. I de flesta fall nr programmen 
kommunicerar med din telefon via kabel  s anvnds en seriell kommunikation i 
hastigheten 9600bps en stopbit samt ingen paritet och 8 bitars flde(9600 8N1). S 
om du har en kabel och knner fr att titta p vad din telefon kastar ut fr skrp kan 
du kolla genom att du ppnar en vanlig terminal s som hyperterminalen eller i dos ex. 
Terminate. och stller in de parametrar som var fr att prata med telefonen. Din 
telefon fungerar som ett vanligt modem ungefr och gr att kommunicera med via AT 
kommandon nedan fljer ngra kommandon du kan anvnda om du knner dig 
manad. Dessa kommandon skall skrivas fljt av 0x0A, 0x0D som motsvarar enter 
(radbrytning).

ATA 		Svara i terminalen om det ringer
AT+GMI 		Tillverkarens identifikation
AT+GMO 		F svar p vilken modell du anvnder.
AT+GMR 		F svar p vilken revision din programvara har
ATDxxx; 	Sl ett nummer och ring
ATH 		Lgg p
AT+CFUN=?	Definiera mngd av funktionalitet gentemot strm som ts
AT+CFUN=0 	Stng av terminalen
AT+CBC 		Efterfrga batteristatus

Detta r generella AT kommandon men jag kan inte garantera att alla fungerar p alla 
terminaler.

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

3. BlueBox (Alive ?)
--------------------
Detta r inget jag kommer skriva s lngt om fr det finns hur mycket texter om det 
som helst p ntet Mnga sger idag att det inte gr att blueboxa idag i Sverige. detta 
r FEL. Visst gr det. Nu skall jag gra en kort beskrivning varfr. Blueboxing gr ut 
p att man tar kontroll ver vxlarna med vissa frbestmda DTMF toner som den 
knda 2600. I dag i Sverige anvnder vi oss av digitala AXE vxlar som inte ver 
huvud taget bryr sig om denna ton. Men hur skall man d kunna blueboxa ?. Jo 
Bluebox systemet fungerar p de system som kallas CCITT5 och r en standard fr 
vxlar. idag r det ngot frldrade men de finns fortfarande i vissa lnder. om man d 
ringer upp ett 020 nummer till ett land med CCITT5 standarden p sina vxlar s har 
man fritt fram att blueboxa. Mnga sger  dock att Axe vxeln filtrerar bort 2600 
tonen. detta r ocks fel. Dremot ngot som jag inte kan Sga r fel r alla de 
varningar som finns att Axe stationer detekterar om 2600 tonen anvnds och larmar 
vidare detta till administratr. det finns mnga av denna typen varningar. p alla hll.
Men den slpper i alla fall igenom tonen.

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

4. Cashkort
----------------------
Cashkort i Framtiden
Cashkortet har ett chip med stor lagringskapacitet. Detta ger cash hg potential fr
framtida frbttringar. Hr finns ju gott om plats fr annat n bara lagring av pengar att
konsumera. Cash kortet r ett s kallat smart kort som nmnts tidigare och i
microprocessorn, chipet, finns lagringsutrymme fr ca 64 000 tecken. Hr kan 
tnkas  att man kan komma att kunna lagra en mngd olika typer av information. 
Kortet kan tnkas komma att anvndas som medlemskort, lnekort av olika slag 
samtidigt som det kan innehlla garens ID-handlingar och annan viktig information om 
kortgaren. Om man gr en direkt jmfrelse med ett magnetkort s kan ett smart 
kort lagra upptill 80 ggr mer information och r dessutom mycket skrare och svra 
att frfalska. Man kommer allts att kunna anvnda samma kort till en mngd olika 
aktiviteter i framtiden ssom nyckelkort och inloggning till Internetbanker samt p 
bussen eller som medlemskort p gymmet vilket r en smakfull lsning p dagens 
stora mngd av olika plastkort och lappar med koder och lsenord som skall rymmas 
i plnboken eller i ens minne. Eftersom man i Sverige har valt Protonsystemet som 
anvnds i andra europeiska lnder finns stor potential fr ett framtida internationellt 
anvndande. Systemet har dessutom kapacitet att kunna ladda korten med olika 
valutor. Det svenska systemet r dessutom ett ppet system som innebr att ytterligare 
banker kan ansluta sig till systemet s det finns stora utvecklingsmjligheter. 
Mjligheten fr en internationell standardisering r vldigt viktig, srskilt med tanke p 
infrande av Euro som en europeisk valutaunion. En ytterligare framtida applikation r 
faciliteten med en s.k. hemladdare dr man kan ladda sitt kort frn hemmet via en 
reguljr Internet-uppkoppling. Man kommer p stt att ha tillgng till en egen 
bankomat i hemmet. Utifrn detta kan ju tycka att det finns stor potential fr att 
cashkort-systemet kommer att bli en stor tillgng fr mnniskan i framtiden, vilket nog 
r precis vad det handlar om...

Systemversikt
Cashkortet r av den typ av IC-kort (Integritet Circuit) som kallas kontaktkort. Det 
som r knnetecknande fr kontantkortet, i motsats till betalkort, r att kpet sker 
off-line och det behvs heller ingen PIN-kod fr att utfra kpet. Detta r mjligt 
genom att i betalterminalerna lagras alla kp. Att ladda kortet kan direkt jmfras med 
att g till Minuten eller Bankomaten. Laddaren har on-line kontakt med banken och 
hr anvnder man sin PIN-kod fr att ladda kortet men pengar. Kortets krna r en 
mikroprocessor som lagrar information. Processorn kan lagra upp till 128 kbyte, och 
det innebr att anvndningsomrdena fr kortet r vldigt stora. Microprocessorn r 
bara tkomlig via en betal- eller laddningsterminal, och det gr att skerheten r 
mycket hg. Detta innebr att det praktiskt taget r omjlig att manipulera
med den data som finns lagrad. Se detta i motsats till kort med magnetremsa som r
mycket ltt att kopiera. Kortets livstid, > 10 r, r betydligt lngre n ett 
magnetremsekort,  2-3 r. Mer om kortets teknik fljer nedan. 
* Cashkort
* Betalterminal(i butik t ex.)
* Laddnings Enhet
* Bank
* Off-line On-line
* Kontroll & uppladdning
* Transaktioner
Fr att genomfra ett kp med kortet krvs att det r laddat med kontanter och att 
affren har en betalterminal. Betalningen gr till s att kunden stter kortet i 
betalterminalen och genom att godknna summan med ett tryck p en OK-knapp dras
beloppet frn kortet. Summan lagras i betalterminalen och vid dagens slut kopplas den 
upp mot bankens dator och den sammanlagda summan verfrs frn banken till 
butikens konto. P s stt hanteras inga kontanter och medfljande problem 
elimineras. Fr sm kp krvs ingen PIN-kod, men vid kp med strre summor 
anvnds denna, likas om man gr mnga kp under kort tid s fr man efter ett antal 
kp ange sin kod. Detta fr att ka skerheten. Underskningar har visat att ett 
kontantkp tar i snitt 24 sekunder och ett kp med cashkort i snitt 10 sekunder. I 
berkningen ingr d hantering av kontanter samt tmning och rkning av kassan. 
Kostnaden fr kontantkort ligger p 1,06 kr/kp och med cashkort 0,46 kr/kp.

Betalterminalen:
Betalterminalen innehller en kortlsare, dr kundens kort avlses, kpeskillingen dras
av och det nya saldot registreras. Fr att systemet skall vara skert finns tv
skerhetsfunktioner, CSM och SAM, implementerade. Alla kp sker off-line, och vid
dagens slut kopplas terminalen upp mot bankens dator och alla transaktioner
kontrolleras och kpesumman verfrs till butikens konto.

Laddningsterminalen:
Nr kunden skall ladda sitt kort besker han/hon en laddningsterminal. Proceduren r
liknande dagens Minuten och Bankomater, det som skiljer r att det finns betydligt fler
laddningsterminaler n Minuten. Det tar ungefr 35-40 sekunder att ladda kortet,
Det maximala beloppet som gr att ladda r idag 1500 kr och minimum r 50 kr.
Dataverfring till bank: Nr kortet laddas eller nr en betalterminal skall tmmas sker 
det via det vanliga telefonntet. Informationen krypteras av skerhetsskl.

IC-minneskort:
Nr det gller IC-minneskort kan det skilja mycket i minneskapaciteteten, drav
indelningen. Vissa IC-minneskort har kablad logik, andra inte. Vidare delas sm
minneskort upp i seriella och skyddade kort. De seriella korten r utan kablad logik 
och kan inget annat n att passivt lsa och skriva information. Till funktion s r de lika 
kort med magnetremsor och det gr att fritt skriva och lsa information frn kortet om 
man har hrdvara som passar. Skyddade kort r skrare n seriella kort eftersom de 
skyddar delar av kortets minne. Viss information, som t ex ett serienummer, skrivs vid 
kortets fabrikation in i det skyddade minnet. Drefter pfr man kortet en spnning 
som r tillrckligt hg fr att den ska brnna av skringen. Ingenting kan nu skrivas 
eller ndras i det skyddade minnet. De skyddade korten innehller ven kablad logik i 
minnet vilket gr att minnets tillgnglighet kan kontrolleras och sttas i samband med 
exempelvis ett lsenord som hrdvaran knner till. Denna typ av kort som ofta kallas 
Chip Card anvnds i stor skala av bl a France Telecom i telefonkort. Efter att snabbt 
ha berrt IC-minneskort s skall nu smarta kort granskas nrmare. Enligt gllande 
ISO-standard s r storleken p kortet 85 mm x 53 mm och tjockleken r 0,76mm. 
Kortet gr vanligtvis i PVS- eller ABS-plast. Orsaken till att de kallas smarta r att de 
har en inbyggd mikroprocessor som gr det mjligt fr kortet att processa data. 
Frsk med kort som har tv inbyggda processorer har gjorts men fortfarande r 
korten som har en processor vanligast. Kort som dessutom har en display och ett 
tangentbord brukar kallas supersmarta kort. De supersmarta  korten behver inte vara 
srskilt mycket strre n andra IC-kort men vad som hindrat dess spridning r den 
avancerade tekniken r ganska kostsam. Det finns tre typer av smarta kort; 
kontaktkort, kontaktlsa kort och proximity-kort. Kontaktkort krver fysisk kontakt 
mellan kortet och kort-lsare/skrivare, vanligtvis kallad CAD2. Kontaktlsa kort 
utnyttjar induktion och kapacitiv teknik och krver inte direkt kontakt. Dock mste 
kortet placeras mycket nra CAD och i rtt riktning i frhllande till denna. Proximity-
kort r kontaktlsa kort med en lngre rckvidd. De kallas ibland fr passiva kort och 
aktiveras nr det kommer i nrheten av CAD. Lsning och skrivning kan ske p ett 
avstnd upp till 0,5 m. Proximity-kortet kommunicerar via radiofrekvens eller med 
laserteknik. Fr att kunna kommunicera s krvs sjlvklart en strmfrsrjning fr 
kortet. Denna kan utgras av mottagen magnetisk energi eller ett i kortet inbyggt 
batteri. Proximity-korten har en krvande teknik, r ofta tjockare n andra smarta 
kort och slutar att fungera nr batteriet tagit slut.  andra sidan s finns det klara
frdelar med den kontaktlsa kommunikationen, exempelvis i samband med 
kollektivtrafik dr det krvs hg genomslppshastighet.

Kontakt:
Kontaktkorten r allra vanligast. P kortets ena sida syns en samling kontaktbleck 
under vilka en modul innehllande mikroprocessorchipet finns. Via kontaktblecken 
sker kommunikation med CAD och ven strmfrsrjningen. Fr kontaktkort finns en
utarbetad standard - ISO 7816 - och den definierar bl a de olika kontaktblecken. 
Enligt standarden, ISO 7816-2, s finns tta bleck men endast sex anvnds fr kortets
kommunikation med omvrlden.

Arbetsspnning,VCC:
Kortets arbetsspnning (VCC) r definierad till att vara mellan 4,75 och 5,25 volt dr
den maximala strmfrbrukningen av 200mA. Tekniken gr dock mot att lgre
spnning, 3 volt, skall anvndas tillsammans med nya typer av halvledare som krver
allt mindre strmfrsrjning. En strmfrbrukning p 200mA r vl hgt fr dagens
teknik och de flesta smarta kort har en frbrukning p endast 10mA till 20 mA. 
ETSI3 har i sina standardiseringar satt den maximala strmfrbrukningen till 20mA vid
normalt anvndande och nr det gller sleep mode, dr kortet r inaktivt frnsett att 
det frser volatila minnen med den strm de behver fr att bevara sin information, s 
r den maximala strmfrbrukningen 200

Jord, GND:
GND r jordreferens till arbetsspnningens potential.

terstllning, RST:
terstllningssignalen anvnds fr att starta upp de program som finns i det smarta
kortets ROM. Enligt ISO-standard s finns tre terstllningstyper: internal reset, active
low reset och synchronous high active reset. De flesta kort idag anvnder active low
reset som terstllningssignal. Fr att inte EPROM och EEPROM-minnen skall 
skadas s r ordningen p aktiverings- och deaktiveringsoperationer vl definierade. I 
aktiveringen av kortet s ingr bl a
fljande:
 Mottag RST low
 Applicera VCC
 Stt I/O i mottagar-lge
 Stt VPP i inaktivt lge
 Applicera klocka

I deaktiveringen s ingr bl a:
 Mottag RST low
 Stt klocka i passivt lge
 Stt VPP i inaktivt lge
 Stt I/O i passivt lge
 Inaktivera VCC

Programmeringsspnning, VPP:
Programmeringsspnningen r en relativt hg spnning som anvnds nr ngot skall
skrivas i icke-volatila minnen, dvs de minnen som behller sin information ven utan
strmfrsrjning. Fr att skriva till minne av typen EPROM behvs en utifrn plagd
spnning (12,5 eller 21 volt) medan EEPROM-minne kan skrivas med hjlp av en
spnning som laddas upp i chipet. Av dessa minnestyper s r den senare lngt mer
populr eftersom den gr att skriva ver [se frklaring av minnestyper] och VPP blir
drfr allt mindre viktigt.

Klocksignal, CLK:
Klockans signal synkroniserar de instruktioner som sker i mikroprocessorn. Ett smart
kort kan innehlla en egen klocka men vanligtvis s fr de en klocksignal utifrn via
CLK. Klockfrekvensen r avgrarnde fr hastigheten hos I/O-kommunikation. Enligt
ISO finns tv klockfrekvenser fr smarta kort: 3,5795 MHz och 4,9152 MHz. En
klockfrekvens p 4,9 MHz innebr allts att 4,9 millioner steg kan utfras per sekund,
men det krvs mnga steg fr varje instruktion. I Europa s r den lgre frekvensen 
den mest anvnda.

Data Input/output, I/O:
Via denna anslutning s tar kortets mikroprocessor emot instruktioner samt utbyter 
data med omvrlden. ISO-standarden definierar en linje fr utbyte av data mellan kort 
och omgivning och drfr mste linjens riktning ndras mellan mottagning och 
sndning. Detta tar en viss tid, line turnaround time, och mste hllas i tanke av bland 
annat transmissions-protokollet.

Framtida bruk, RFU
De tv sista kontaktblecken r inte bestmda av ISO utan r lmnade fr framtida
anvndning (Reserved for Future Use). Smarta kortets minne Det frmsta syftet med 
smarta kort r att de ska vara en hllare av data som r ltt att ta med sig och att det 
gr att lsa frn det lika vl som att skriva till det. Kortets minne r allts en central del 
i dess funktion. Det finns olika typer av minnen som fyller olika funktioner och hr r 
ngra av dem:

Icke volatilt minne:
ROM,
 Read Only Memory, kallas ven fr programminne. Redan vid tillverkningen av
chipet s skrivs programinstruktionerna i detta minne och de kan sen inte ndras. 
ROM r billigt men det gr inte att ndra nr det vl lmnat fabriken. En annan 
begrnsning r att det tar ganska lng tid att tillverka dessa minnen, upp till ngra 
mnader, och det mste bestllas i stora kvantiteter fr att bli billigt.

PROM,
Programmable read only memory, minne som kan programmeras av anvndaren med 
hjlp av hga spnningar och mjligheten att skriva tas sen bort genom att skringar 
brnns av.

EPROM,
Erasable programmable ROM, r per definition ett raderbart minne men EPROM 
raderas genom att det exponeras fr ultraviolett ljus. Inneslutet i kortets mikromodul 
s kan dock inte uv-ljus komma t EPROM-minnet och det r drfr i praktiken inte 
raderbart nr vl r inne i det smarta kortet. 

EEPROM,
Electrically erasable PROM, r minne som kan raderas elektroniskt. Det kan skrivas 
ver mellan 10 000 och en miljon gnger och minnet kan bevara informationen utan 
strmfrsrjning i upp till tio r. En annan frdel med EEPROM r att det kan delas 
upp i olika typer av minnen, t ex PROM eller ROM, genom att det flaggas i 
tillverkningen. EEPROM tar dock mer plats i mikromodulen n vad t ex 
EPROM tar.

RAM,
Random access memory, r ett s kallat arbetsminne. Det r volatilt och frlorar
allts sin information nr strmmen bryts. Nr det r aktiverat s anvnds det till att
lagra resultat frn berkningar och I/O-operationer. Nr det gller de ovan nmnda 
minnestyperna s krver de olika mycket utrymmet samt kostar olika mycket. 
EEPROM r relativt dyrt minne.

CPU och Operativsystem:
En av chipets centrala delar r CPU:n, (Central Processing Unit) allts processorn. 
Det r processorn som gr att kortet verkligen kan kallas smart och den ger ocks 
mnga mjligheter till funktioner; inte minst nr det gller skerheten. Det finns olika 
sorter av CPU och olika klockfrekvenser som anvnds. Fr att kortet skall fungera 
krvs att kortet har ett operativsystem. Fr smarta kort s kallas det mask och det 
brnns vid tillverkningen in i ROM-minnet. Olika korttillverkare anvnder dock inte 
samma operativsystem med kompabilitetsproblem som fljd. Det som i huvudsak r 
standardiserat r just terstllningsproceduren som anvnds som initiering varje gng 
kortet skall anvndas. Det svar som kortet d lmnar, Answer-To-Reset, r 
standardiserat enligt ISO 7816-3. Operativsystemet skter hantering av datafiler men 
kan i vissa fall ven handha exempelvis krypteringsalgoritmer. 

Tillverkning av ett smart kort:
Nr ett smart kort ska produceras s handlar det oftast om en relativt stor bestllning
som lmnas till tillverkaren. Kortet och chipet ska tillverkas och de skall fogas 
samman. Dessutom s sker vanligtvis viss programmering av chipet redan vid dess 
tillverkning. Vad gller kortet s r fljande specifikationer av intresse fr tillverkaren; 
kortstorleken, kortets material, chipets placering, tryckegenskaper, eventuella magnet- 
och signaturremsor, eventuellt foto eller hologram etc. Chipets specifikationer br 
tcka vilken mikroprocessor som ska anvndas, hur stor del av ROM som 
operativsystemet skall uppta, storleken p RAM, typ och storlek hos icke-volatila 
minnen, klockfrekvens, spnning- och strmstyrka, kommunikationsparametrar, 
terstllningsrutiner etc.Chipets programvara kan inkluderas p olika stt. Det kan 
vara en del av mask i ROM men det r ganska omstndligt fr tillverkaren att vid 
produktionen lgga in denna programvara och det tar lng tid. Betydligt lttare r det 
om programvaran skrivs i minne av typen PROM - d kan detta ske efter kortets 
tillverkning. ven kortets personalisering kan ske p detta stt och sen brnner man 
bort skringar s att det inte gr att ndra det som skrivits i PROM.

Dataverfring:
verfring av information via en kanal som tillter verfring i bda riktningar kan ske
p olika stt. Half duplex transmission4 kallas det nr verfring bara kan ske i en
riktning t gngen och om verfring kan ske i bda riktningar samtidigt s heter det
full duplex transmission.I den tidigare beskrivna standarden fr smarta kort s finns 
bara definierat ett kontaktbleck fr I/O och dataverfring sker allts enligt principen 
half duplex. verfringen mste allts byta riktning mellan det att kortet skall ta emot 
data och det att CAD ska ta emot data. I huvudsak s finns det tv 
kommunikationsprotokoll som anvnds;
 T=0 half duplex character transmission
 T=1 half duplex block transmission

Skerhet:
Den stora frdelen med smarta kort r att transaktioner kan ske off-line. Detta ger
snabbhet och enkelhet. Kortets mikroprocessor ser till att informationen som finns i
kortet endast ges till mottagare som r behriga. Det smarta kortet mste bevisa fr
CAD att det hr till systemet, man kallar det fr igenknning av kortet - smart card
authentication. Motsvarande igenknning av CAD kallas ofta cross-authentication och
r ndvndig t ex fr att CAD ska f uppdatera informationen p kortet. Det r allts
frst nr det smarta kortet och CAD knner igen varandra som utbyte av hemlig
information kan ske. Det r av strsta vikt att det smarta kortet bevisar sin  
systemtillhrighet och att detta sker p ett skert stt. Det kan ske med hjlp av ett 
lsenord som kortet ger ut vid varje igenknningsfrsk. Fr att det skall vara 
effektivt, br det ndras mellan varje anvndande. Anvndaren mste ofta identifiera 
sig p ngot stt. Ibland rcker det med att inneha kortet men vanligtvis s krvs 
ngon annan form av identifiering t ex en pin-kod. Anvndaren slr in koden p CAD 
och den skickas sedan till kortet fr att jmfras med en lagrad referens och om de 
verensstmmer s returnerar kortet en signal som ger klartecken fr fortsatt 
kommunikation. Identifiering av anvndaren kan ven ske genom biometriska 
metoder, exempelvis genom kontroll av fingeravtryck, iris eller rsten. Kryptering r 
ett mycket effektivt stt att bevisa kortets systemtillhrighet utan att 
avslja hur det gr till fr omvrlden. Krypteringsnycklar mste distribueras 
i systemet s att meddelanden bde kan krypteras och dekrypteras. Dessa nycklar 
mste genereras p ngot stt och vanligtvis s sker detta med hjlp av olika 
former av algoritmer. 

DES,
Data Encryption Standard, r en av de mest knda krypteringsalgoritmerna; framtagen
av IBM i USA. Bde kort och mottagare fr ett slumptal skickat till sig och den
symmetriska algoritmen genererar tv identiska nycklar som sen anvnds fr 
kryptering och dekryptering av information. Asymmetriska algoritmer kan anvndas 
fr att ytterligare ka skerheten och d r krypteringsnyckeln inte den samma som 
dekrypteringsnyckeln. Det finns dock ett komplicerat matematiskt samband mellan 
nycklarna. Den mest knda asymmetriska algoritmen r RSA, dpt efter sina skapare 
Rivest, Shamir och Adleman, och den bygger p svrigheten att dela upp stora primtal 
i faktorer. DES-algoritmen r vanligt frekommande i smarta kort. I varje smart kort 
och CAD finns en hemlig krypteringsnyckel, vanligtvis 64 bits lnga. Fr att korta
berkningstiderna kan en s kallad accelerator byggas in i kortet. Systemet tar fram
unika nycklar t varje kort, differentierade nycklar, som ofta r en kombination av
huvudnyckeln och t ex kortets serienummer. Differentierade nycklar gr att ven om 
ett korts nyckel avsljas s avsljas nd inte systemets huvudnyckel och det rcker 
me att ta det aktuella kortet ur bruk. Nackdelen r att om huvudnyckeln, som finns 
lagrad i varje CAD, avsljas s mste alla kort i systemet f nya differentierade 
nycklar och det r naturligtvis omstndligt och kostsamt. Av den anledningen finns det 
CAD med en intern kortlsare och d kan ett smart kort anvndas fr att lagra 
ndvndiga DESnycklar.De interna DES-korten kallas fr SAM, Security Application 
Module, och kan lagra ven andra hemliga data. Asymmetriska algoritmer bygger p 
principen att det r olika nycklar i kort och CAD men att ett samband utnyttjas fr 
igenknning. Normalt s anvnds en s kallad trapdoor, CAD anvnder en knd 
nyckel fr att verifiera en frn kortet utsnd signatur som innehller dess hemliga 
nyckel. Ovan nmnda algoritm RSA anvnds flitigt men den krver att kortet har en 
co-processor som minskar berkningstiderna. Nr det smarta kortet och CAD knt 
igen varandra s kan en hemlig men temporr nyckel anvndas. Detta fr att om 
koden under den fortsatta kommunikationen blir avlyssnad, inte skall avslja den 
riktiga nyckeln. Krypteringsalgoritmer skrivs vanligen in i kortets operativsystem och 
lagras i ROM redan vid kortets tillverkning.Rent hrdvarumssigt s kan kortet frses 
med olika detaljer fr att ka skerheten. En slumpgenerator som underlttar 
kryptering kan vara inbyggd, detektorer som avsljar missfrhllanden vad gller 
temperatur, klockfrekvens, ljus och VCC kan ocks vara en del av hrdvaran. 
Strmfrvrngning r en annan metod fr att ka skerheten och d kamouflerar man 
den egentliga strmstyrkan s det inte skall g att dra slutsatser om de data som 
skickas.

Teknik hos Cashkort:
Nr det gller tekniken hos de cashkort som anvnds i Sverige s r det svrt att f 
fram exakt information eftersom den ofta r hemlig. Korten anvnder samma teknik 
som ovan r beskrivet fr smarta kort men de exakta specifikationerna finns inte 
offentliga. EEPROM-minne r sjlvklart i dagens moderna kort och man arbetar hela 
tiden fr att f plats med mer minne p samma yta.

(Denna artikel terfinnes ocks som lst exemplar p Phrecoms hemsida)
Http://Phreakz.d2g.com

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

5. Surfa ver Mobil.
Ofta nr man sitter och surfar hemma nskar man att man kan anvnda en mobil fr 
att surfa med. Detta r iofs oftast en ganska dyr historia men det finns lsningar ven 
p prisfrgan. Vad jag nu skall beskriva r Hur man tar en vanlig lur och gr sitt 
vanliga modem till ett analogmodem samt hur man konfigurerar windows fr att kunna 
anvnda detta hemma bygge :). Ok det vi behver till detta bygge r en vanlig gsm 
terminal och en telefonlur samt ett modem. Brja med att ppna upp gsm terminalen 
s du kan se mic och hgtalare. nu startar du med att lda p 2 st kablar. 2 st p 
mikrofonen och 2 stycken p hgtalaren och drar dessa kablar utanfr mobilen. 
kablarna borde inte vara lngre n 30cm vardera. Nu kan du stnga igen mobilen igen 
om du kan. ppna nu telefonluren och ld fast kablarna p motsatt stt i luren med 
andra ord kablarna som gr ifrn mic'en p gsm terminalen skal g till hgtalaren i 
luren och tvrt om. 
          

Nu har vi byggt klart vrt lilla analogmodem. hur skall vi nu ansluta denna? Jo telefonlurens uttag
fr att koppla in i basstationen kopplar vi nu istllet p linje p vrt modem. Nu skall 
vi se en gsm terminal ger inte ifrn sig ngon ton innan man ringer s nu mste vi veta 
hur vi skall anvnda detta fr att kunna ringa. vi kan brja med att stlla in 
fjrranslutningen i windows fr att INTE vnta p ton innan man ringer. med andra ord 
modemet slr sitt nummer innan den ftt ngon ton. och det e precis vad vi vill samt att 
man br antagligen stta anslutnings tiden p ett relativt hgt vrde fr att se till att vi 
ver huvud taget kommer upp. vilket nummer man ringer frn fjrranslutningen spelar 
egentligen igen som helst roll fr numret mste du nd sl manuellt p mobilen. Med 
andra ord nr du vljer ring upp frn fjrranslutningen skall du fr bsta prestanda 
redan ha sltt in numret p mobilen och nr du hr att modemet skickar sina DTMF 
signaler fr att komma fram trycker du p "ring up" p gsm terminalen. nu kommer 
modemet att frska invnta svar och sedan koppla dig online. Du br inte rkna med 
hga verfrings hastigheter p detta vis ver ntet. s nu r det bara till att skaffa sig 
ett fint 020 konto som accepterar  att man kan ringa upp med ett gsm abonnemang. 
Ntt som kan vara vrt att tnka p r att om man anvnder detta fr att surfa med 
hackade konton skall man nog vara lite frsiktig och anvnda en mobil som man byter 
imei och sim p relativt ofta.

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

6. Digital TV

Tnkte ta upp lite om det nya digitala TV systemet, ni som har analogt vet att mer och 
mer kanaler brja g ver till digitalt. Det finns bde fr och nackdelar med detta, i 
det gamla hedliga analoga systemet s kunde man anvnda sig av singel kort 
(PIC16f84) men med det digitala s r man ju tvungen att anvnda sig av en PIC 
processor och ett EEprom minne (24c16-64) dessa kort kallas ofta guld kort och 
anvnds oftast. Frdelarna med digital TV r mnga ex: bttre bild, enklare 
att installera, fins mnga roliga spel lokalt p boxarna :P .  Jag ska  g igenom lite olika 
kort som fungera med det digitala systemet: Funcard r ett alternativ, kortet r utrustat 
med ATMEL AT90S8515 processor och ett 24C64 EEprom minne som har
ett 10 ggr strre minne n ett vanligt guldkort, detta kostar mellan  150 och 280 kr. 
Sen kan man anvnda sig av ett Galaxy kort det r nstan samma som ett vanligt 
guldkort skillnaden r att det finns ett galaxy motiv p baksidan av kortet och det ser 
mer professionellt ut, sen r det en nyare version av PIC processon (PIC16f84A) . 
men jag fresl ett vanligt guld kort som kostar mellan 100 och 200 kr det r bde 
mycket ltt hanterat och ltt att programmera, du hittar enklast HEX filer till 
guldkorten ocks. S nu har jag gtt igenom hrdvaran, och nu till mjukvaran allts
hexfilerna. att programmera kortet r ocks vldigt enkelt har du haft pirat kort till 
analog box inan s vet du vll hur en PIC programmerare fungera,  men ni som inte 
har haft det s ska jag bertta att det skiljer s mycket frn programmerare till 
programmerare s drfr kan jag inte g in p detaljer hur du ska g till vga med just 
din programmerare,  men jag vill rekommendera en jtte bra frn AD-teknik 
(www.adteknik.se) , Multiprogrammerare 3.5 drivs av ett vanligt 9 volts batteri 
och det finns programvara till Windows 98/ME/2000/NT/Dos mm. den r ltt att 
hantera och manual p svenska, sen s kan man kra den i ett visst 
Smartmouse/Phoenix emulation mode. Tack vare detta interface kan man 
kommunicera med ett flertal typer av smartcards ssom: COP-kort, GSM-kort, 
Cash-cards osv :P. Hex filerna hittar du enklast p IRC #satcodes irc.webmaster.com 
6667. s nu okar jag inte skriva mer mitt ben har somnat.

Bra adresser:

www.sat.nu
www.satdudez.ubb.cc
www.esaee.com/he.shtml

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

7. Rttelser.
Eftersom detta r frsta numret av PhreZine s finns det inte ngra rttelser att 
tillhandahlla. Dock Vill jag erinra om att Se-Zine hade en icke komplett lista med p 
de numren som fljde efter TAC och Phrecom tnker inte frska gra ngon 
komplett lista heller. 

-=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom=--=PhreCom

8. Sista ordet.

Vi som har skrivit i PhreZine denna gngen tackar fr oss och hoppas att ni haft en 
trevlig lsning. ni som knner er manade att ta kontakt med oss s hoppa in p vr hemsida 
http://phreakz.d2g.com
Eller p irc.dal.net #PhreCom

Skribenter:
* Mr_Mann
* m3m1z

-----------|
-=PhreCom=-|
-----------|

